53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Vatten – floder
Lepenski Vir ligger på en mycket säregen plats vid Donau. Hit var det
svårt att komma ifall man inte kände till stigarna. Likaså var platsen inklämd
mellan höga berg och placerad på en smal hylla nära floden Donau.
När den bandkeramiska kulturen spreds i Europa finner man dess spår
främst vid floderna och då i första hand där floder möts eller på platser
där det är ett kort avstånd mellan två floder. Däremot undvek man havskusten.
Här var bördigheten stor, men likafullt finns det ingenting som
antyder att långhusen användes för ett konkret boende, utan tvärtom visar
utgrävningarna att de hade andra funktioner av mer tillfällig art och att
det aldrig förekommer spår efter någon som har bott i dem. Dessutom är
de generellt sett för stora för en normalt boende.
Vatten – havskust och längs vattenvägar
Anknytningen till vatten är också uppenbar hos megalitgravarna, men de
ligger främst vid kusten eller rent av vid strandkanten, i somliga fall även
ute på små öar, halvöar eller ute på näs. Andra ligger längre in i land, men
sällan mer än några mil från kusten. Deras placering är inte beroende av
bra betesmarker, utan till andra faktorer. Förutom att megalitgravar tenderar
att ligga i områden med närhet till naturliga hamnar, återfinns de
ofta i områden med viktiga råvaror. Koppar, guld, bärnsten, flinta och
andra särskilda bergarter, är några av de fyndigheter som kan ha påverkat
placeringen. Dessa drag är gemensamma i hela Europa.
Ett undantag från regeln att megalitgravar har en dragning till kusten
är Falbygdens gånggrifter som ligger långt inne i landet och på en plats
utan viktiga råvaror, men ungefär samma avstånd från kusten är inte
ovanligt i Portugal och Galicien, i den västra delen av den Iberiska halvön.
Generellt sett ligger megalitgravarna längs vattenvägar som kan knyta
ihop platser i norra och västra Europa där det finns viktiga råvaror. Detta
torde i varje fall vara en del av förklaringen på deras utbredning.
• TYSKLAND – Stor utbredning i norra Tyskland, ibland relativt långt
från kusten och större vattendrag, men med en stor ansamling på ön
Rügen. Området gränsade i söder till den bandkeramiska kulturgruppen
som fortsatte att bygga långhus av den typ som i Polen hade givit
upphov till långhögar och senare megalitgravar. Råvaror i vissa områden
är koppar och bärnsten.
• DANMARK – Dominans i det ödanska området, främst Själland och
de mindre öarna söder därom, samt relativt många på Jylland på platser
som halvön Djursland samt runt Limfjorden. De främsta råvarorna
är flinta och bärnsten.
424