53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Några geometriska regler som styrde byggandet vad gäller husens storlek
och proportioner kan inte iakttas generellt sett. Enstaka hus har däremot
stolpar som placerats på ett regelbundet sätt med upprepade intervaller
som visar att en uppmätning av något slag måste ha skett innan huset
byggdes.
Ingång, förrum och förlängare
Ingången tycks alltid ha legat på den kortsida som är den bredaste av dem.
Ibland förekommer en innervägg nära denna bredare kortsida, som löper
parallellt med densamma. Annorlunda uttryckt kan man säga att dessa hus
har två parallella kortsidor och på samma sida av huset, men med ett mindre
avstånd från varandra, där den inre väggen snarare är en mellanvägg,
vilket skapar ett förrum till det huvudsakliga rummet. Hus med fler mellanväggar,
än den ovannämnda som bildar ett mindre förrum, är mycket
ovanliga.
En variant till förrummet är långsidesförlängare. Detta begrepp, förlängare
av långsida, avser långsidesväggen i de fall som den fortsätter ett
stycke förbi hörnet mot kortsidan. Annorlunda uttryckt är det som vid
förekomsten av förrum, men där den yttre kortsidan saknas och bara den
inre finns företrädd. I en del fall finns dock två kortsidor med förrum
emellan, men där långsidorna fortsätter ett stycke förbi detta förrum.
Ett annat särdrag som gäller mellanväggen är att den inte alltid är
vinkelrät mot husets längdaxel och parallelle med kortsidan, utan en
aning snedställd. Detta är inte något slumpmässigt, utan en medvetet utförd
egenskap i konstruktionen.
Diken
I en del områden i Centraleuropa är det förhållandevis vanligt med avlånga
diken utanför och parallellt med husets långsidor. Dessa har tolkats
som jordtäkter varifrån man tog byggnadsmaterial när väggarna byggdes
av ett jordblandat material, men denna förklaring är inte den enda tänkbara.
Det kan också ha en dränerande verkan.
Orientering
Orienteringen av husen kan variera relativt mycket mellan olika områden,
men inom ett och samma område brukar de ha så gott som identisk orientering.
Generellt sett för samtliga områden finns ett gemensamt drag.
Många av husen har en riktning som pekar ner mot den mellersta delen av
Donau där bland annat Järnporten och Lepenski Vir ligger. Följer man
denna riktning ännu längre, hamnar man antingen vid Svarta Havet eller
Adriatiska havet eller däremellan, men ytterst sällan utanför detta område.
Orsaken till denna orientering är oklar.
53