53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

I början av denna tid upphörde all verksamhet vid de megalitiska templen
på Malta, för att aldrig mer uppstå igen. Spåren tyder på att de blev
nedbrända och ödelagda.
Fortfarande fanns det en verksamhet vid megalitgravarna i södra Spanien
och dessutom en fortsatt spridning till Grekland, där en del nya varianter
kom att utvecklas.
När hällkistor med gavelhål etablerades i västra Sverige runt 2400
f.Kr., samt med några få snarlika stenbyggnader på Jylland och eventuellt
på Själland, var de från början en direkt fortsättning på verksamheten i
norra Frankrike och då närmast i Normandie eller eventuellt i Bretagne.
Ganska snabbt förändrades mallen i Sverige och ersattes av en variant som
bestod av små och enkla stenkistor. Den mallen spreds sedan vidare till
många andra delar av Sverige, vilka ersattes av rösen runt 1500 f.Kr.
Samma förenkling samt minskningen av storleken skedde i Frankrike i
samband med spridandet av stenkammargravar till södra Frankrike och
andra områden i närheten av Medelhavet samt längre österut i Frankrike.
Övriga skeenden ungefär vid denna period
I Skottland byggdes troligen typen Clava Cairns omkring 2500-2000 f.Kr,
men dateringen är osäker, liksom mallens ursprung. Den yttre stencirkeln
var en lokal anpassning, men den innanförliggande kammaren har en konstruktion
som har sina närmaste paralleller i södra Spanien, men som trots
det kan ha hämtats från annat håll eftersom en del spanska element saknas.
Utöver det som upptagits i den ovannämnda sammanfattningen och
redovisade utvecklingen finns en mer okänd gren i utvecklingen som berör
den sydvästra delen av Tyskland och Schweiz, vars långsmala kamrar
med gavelhål inte passar in i den ovannämnda utvecklingen. Möjligen
hade de också den bandkeramiska kulturgruppens långhus som förebild,
eller så kan det ha funnits andra byggnadsverk av förgängliga material
som är okända för oss. Gavelhålen som konstruktionsdetalj kom att etableras
i flera andra men utspridda områden, såsom södra Spanien och
norra Frankrike, varifrån de senare spreds till västra Sverige.
Klimat- och miljöförändringar
År 2354 f.Kr. inträffade en omfattande naturkatastrof med negativa miljöeffekter
både i Europa och ner till Mesopotamien, där växtligheten påverkades
i omfattande grad ända till 2345 f.Kr. Ett par årtionden senare var
det ett stort vulkanutbrott på Island, såvida det inte skedde tidigare och
var identiskt med den stora naturkatastrofen.
540