53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Att en snabb arbetstakt motsvarar de verkliga förhållandena visas tydligt i
Snofrus röda pyramid från den 3:e dynastin. I de nedre skikten anges de
skatteår som blocken tillverkades. Denna skatt togs ut vartannat år vilket
gör att bygget delvis kan följas under en enskild tvåårsperiod. Under dessa
två år byggdes pyramiden till en höjd av 12-15 meter, vilket motsvarar
ungefär 1/3 av den totala volymen. Svårigheten att foga ihop stenarna till
en pyramid berör i första hand inte de nedre delarna, utan framför allt de
övre, varför denna del kan ha tagit betydligt längre tid att bygga.
Det är inte ovanligt att Mastabor byggdes intill de äldre pyramiderna.
I ett något senare skede byggdes även småpyramider eller sidopyramider
intill den egentliga pyramiden. Åsikterna går isär om de byggts för drottningar
och nära släktingar till faraonerna, eller om de inrymt de inälvor
som uttagits vid faraons balsamering.
Fortfarande söker vissa forskare efter dolda håligheter, korridorer och
kamrar inne i pyramiderna. I vissa fall är man förhållandevis säker på att
man återfunnit något som kan tolkas som dolda rum inne i pyramiderna.
Däremot är det fortfarande oklart vad de inrymmer och om de verkligen
är ordinära korridorer eller rum. Ett borrprov i Cheops pyramid visade
att ett av dessa rum var fyllt med sand.
Cheops (HWFW eller Chufu) pyramid var 147 m hög och 232 m lång
per sida, men genom skador är den numera något mindre. Kungakammarens
tak består av 43 granitblock, med måtten 8 x 1,5 x 2,1 m, vilka väger
75 ton per styck. Skarven mellan de yttersta skiktens stenblock i pyramiden
har en medeltjocklek på endast 1/50 tum vilket är detsamma som 0,5
mm. Stenblockens avvikelse gentemot absolut räta och fullkomliga kuber
är bara 1/100 tum (0,25 mm) på 75 tums längd. Gångsystemet ligger 10 m
öster om pyramidens mittpunkt och ingången till kammaren var från början
blockerad av en fastkilad granitplugg. I gången upp till kammaren
finns söndertrasade ramper, som bytts ut årtusenden efteråt
Gravar eller tempel?
Mastabor var gravar men kan också ha haft andra funktioner som tangerade
templens roll. Dessa utvecklades sedan successivt till pyramider, varför
även funktionerna bör ha följt med eller förändrats de också i takt med att
byggnadsverken förändrades.
Ett annat skäl som framförs varför pyramiderna bör tolkas som gravar
är dels att de ligger på en ofruktbar mark och inte skulle kopplas samman
med den fruktbara delen av Nildalen samt framför allt att många av faraonernas
främsta tjänare valde att få gravläggas i pyramidernas och sin härskares
närhet. Som motargument kan man dock hävda att tempel också
kan förläggas till ofruktbara platser samt att även faraonerna kan ha lagts i
mindre utmärkande gravar i pyramidernas närhet i likhet med sina tjänare,
varför pyramiderna kan ha haft andra funktioner.
247