53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

na, vilka motsvarade denna form. Samtidigt kan man ställa frågan om härden
i husen vid Lepenski Vir verkligen var en härd eller om det var en
form av kista där en levande person lades i syfte att nå ett nytt medvetandetillstånd
i samband med en sådan anderesa. I så fall kan även dösarnas
kammare, eller i varje fall en del av dem, ha haft en liknande funktion, vilket
tangerar nyttjandet av de stora rymliga kamrarna i Bretagne. I en förlängning
kan denna fråga föras vidare till Egyptens pyramider vars sarkofager
tycks ha haft andra uppgifter än att inrymma kvarlevorna av någon
farao, med tanke på att de två uppgifterna som finns om öppnandet av
förseglade sarkofager har givit samma resultat, att de var fullständigt tomma.
Av dessa skäl kan man rent hypotetiskt tänka sig att härden vid Lepenski
Vir, liksom kammaren hos många megalitgravar, primärt hade en
andlig uppgift för de levande som önskade göra en anderesa eller åstadkomma
en medvetandeförändring.
Initieringar
Vid övergången från barn till vuxen eller från vanlig person till en individ
med andligt ansvar etc, kunde det ske en initieringsrit som hade till syfte
att få personen i fråga att förstå vidden av förändringen. Sådana riter kan
ha skett vid megalitgravarna, men det var knappast någon primär funktion
i så fall. Inte heller finns det några spår av dylika aktiviteter eller annat
som antyder att så var fallet.
Mytologiska riter
Med begreppet mytologiska riter skulle man kunna mena de teaterliknande
uppspelningar av en enda eller snarare ett flertal personer som återgav
en viktig händelse eller ett skede som var väsentligt i den kosmologiska
världsbilden. Trappstegen i de äldsta megalitgravarna i Bretagne skulle
rent praktiskt ha varit utmärkta för ett sådant skådespel, i likhet med händelser
vid de sumeriska zigguraterna, vars syfte var att upprepa och bekräfta
de mytologiska sanningar som ansågs viktiga och som ofta var fixerade
vid något visst datum. Sådana riter kan rent praktiskt ha skett var
som helst i eller vid megalitgravarna, men det finns inga spår som antyder
ifall detta har förekommit eller inte.
En möjlighet som är svår att bedöma ifall den förekom eller ej är antydningar
att det kan ha funnits processionsvägar fram till sådana platser
som megalitgravar. De processionsvägar av typen Cursus, som nästan enbart
förekommer i södra England och då under bondestenålderns början,
vilka dessutom är samtida med tidiga långhögar och megalitgravar i samma
område av landet tycks dock aldrig beröra varandra i landskapet. Detta
skiljer sig från de efterföljande fornlämningstyperna Stone Circles och
Henges, vilka kan ha extremt långa och välmarkerade avenyer som upp-
565