53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

More documents

Recommendations

Info

<strong>MEGALITGRAVAR</strong> I <strong>EUROPA</strong> 2. MALLEN & MÅLEN Lars Bägerfeldt 3
Page 2: Megalitgravar i Europa Mallen och M
Page 8 and 9: Förkortningar Tidsåtergivning f.K
Page 10: Förord Alla megalitgravar byggdes
Page 13 and 14: STEINKISTE eller stenkista.........
Page 15 and 16: DOLMEN.............................
Page 17 and 18: Kammarens byggnadssätt............
Page 20 and 21: UPPRINNELSEN Megalitgravarna uppsto
Page 22 and 23: ÇATAL HÜYÜK Från och med jägar
Page 24 and 25: Plan över en del av de sammanbyggd
Page 26 and 27: um av halva denna storlek eller min
Page 28 and 29: ter en tjocklek av uppåt 10 cm. An
Page 30 and 31: Väggmålningens bakgrund var i ett
Page 32 and 33: De gravlagda hade lagts på mattor.
Page 34 and 35: 1-14 år 15-34 år 35-39 år 40- å
Page 36 and 37: Koppar Koppar förekommer från niv
Page 38 and 39: LEPENSKI VIR Lepenski Vir är känd
Page 40 and 41: Husen Husen är fristående men lig
Page 42 and 43: stolpar av kraftigare slag. De luta
Page 44 and 45: viss tidsrymd bebyggdes platsen åt
Page 46 and 47: Hittills har rester efter 85 indivi
Page 48 and 49: Spår efter offer har påträffats.
Page 50 and 51: Föremål och råmaterial Husen til
Page 52 and 53: Form och storlek Variationen i husk
Page 54 and 55:
Några geometriska regler som styrd
Page 56 and 57:
MEGALITGRAVAR Megalitgravarna skilj
Page 58 and 59:
varna fanns dessutom snarlika byggn
Page 60 and 61:
land de snarlika typerna, medan ant
Page 62 and 63:
KONSTRUKTIONSDETALJER Konstruktione
Page 64 and 65:
Kammare Ofta ett slutet stenbyggt r
Page 66 and 67:
Sektionsindelning En indelning av k
Page 68 and 69:
Ändsten eller Markerad inre väggs
Page 70 and 71:
Sjustenarskammare, Iberiska halvön
Page 72 and 73:
Svamptak påminner om hatten på en
Page 74 and 75:
Övre kammaröppning hos dösar i T
Page 76 and 77:
ar ett runt hål. I enstaka fall ka
Page 78 and 79:
Kantkedja och fasadstenar Resta, el
Page 80 and 81:
åge sett ovanifrån, med placering
Page 82 and 83:
ibland dessutom kompletterats med y
Page 84 and 85:
Form och dekoration Många för att
Page 86 and 87:
Träbyggnad Rester efter en träkon
Page 88 and 89:
att man exempelvis i Sverige tycks
Page 90 and 91:
mindre grupper, men däremellan fin
Page 92 and 93:
vänds i litteratur och forskning.
Page 94 and 95:
långhögar uppgår till minst 400,
Page 96 and 97:
TYSKLAND - NEDERLÄNDERNA c:a 4000-
Page 98 and 99:
Fyra huvudområden Megalitgravarna
Page 100 and 101:
Principskiss med plan och profil fr
Page 102 and 103:
eller långhögen ibland ersättas
Page 104 and 105:
Dösarnas kamrar (urdös och utveck
Page 106 and 107:
Kammaren kan ha extremt välgjorda
Page 108 and 109:
De gånggrifter (Hunebed) som ligge
Page 110 and 111:
Kantkedjorna hos stordösar, gångg
Page 112 and 113:
parallellt med de långa kamrarna i
Page 114 and 115:
DANMARK c:a 3900-2950 f.Kr. samt ru
Page 116 and 117:
De äldsta byggdes omkring 3900 f.K
Page 118 and 119:
lek och ha ungefär samma höjd fr
Page 120 and 121:
Profil i genomskärning, från dös
Page 122 and 123:
STORDYSSE eller stordös Stordösar
Page 124 and 125:
ändå ha bleknat och stannat av un
Page 126 and 127:
Den fyrsidiga typen av kantkedja ka
Page 128 and 129:
dertyper, som till exempel urdös,
Page 130 and 131:
Gånggrifter av typ 3 på Falbygden
Page 132 and 133:
och kunde på en del ställen i hö
Page 134 and 135:
ENGLAND - WALES c:a 3900-2800 f.Kr.
Page 136 and 137:
Utvecklingen av olika typer på de
Page 138 and 139:
Long Barrows eller långhögarna, u
Page 140 and 141:
tioner. I vissa fall har man påtr
Page 142 and 143:
Cotswold-Severn Tomb, där den vari
Page 144 and 145:
En stor del av Cotswold-Severn Tomb
Page 146 and 147:
Denna typ utvecklades kraftigt unde
Page 148 and 149:
Närbesläktade megalitgravar finns
Page 150 and 151:
CLYDE TOMB Denna grupp av megalitgr
Page 152 and 153:
ett visst inslag av resta väggsten
Page 154 and 155:
TRIPARTITE CHAMBER Denna undertyp t
Page 156 and 157:
Trappstegsformat röse med Stalled
Page 158 and 159:
stenar uppställda parvis, som hos
Page 160 and 161:
PASSAGE TOMB Tolv megalitgravar i v
Page 162 and 163:
Shetlandstyper och andra skotska sp
Page 164 and 165:
Några olika typer av rösen med ka
Page 166 and 167:
Callanish Standing Stones, på Yttr
Page 168 and 169:
IRLAND c:a 3900-2800 f.Kr. (2500 f.
Page 170 and 171:
också. Bland fynden är keramik va
Page 172 and 173:
Portal Tomb, har en relativt liten
Page 174 and 175:
Tripod Dolmen som alltid har tre v
Page 176 and 177:
Passage Tomb, med och utan sidorum,
Page 178 and 179:
Newgrange, en Passage Tomb vars lå
Page 180 and 181:
I sällsynta fall kan kammaren ha e
Page 182 and 183:
En annan stor skillnad är att Wedg
Page 184 and 185:
en lokal utveckling som är svår a
Page 186 and 187:
Passage Tombs. Detta är den avgör
Page 188 and 189:
långrösen, varefter megalitgravar
Page 190 and 191:
Utvecklingen i Frankrike består av
Page 192 and 193:
Frankrike högst avsevärt. Samtidi
Page 194 and 195:
Barnenez i norra Bretagne, där en
Page 196 and 197:
Er Grah eller Le Grande Menhir Bris
Page 198 and 199:
vilseledande vid europeiska jämfö
Page 200 and 201:
Den äldsta gruppen av kamrar med g
Page 202 and 203:
Kamrarna, under den period när de
Page 204 and 205:
DOLMEN ANGEVIN En lokal och samtida
Page 206 and 207:
PORTUGAL-SPANIEN c:a 4000-3000 f.Kr
Page 208 and 209:
Portugal-Galicien och Baskien-Kanta
Page 210 and 211:
tolkas de som kroppen och kläderna
Page 212 and 213:
Dolmens (överst) kan vara avsevär
Page 214 and 215:
ANTA Anta är det vanliga begreppet
Page 216 and 217:
gör att kammaren kan uppfattas som
Page 218 and 219:
Anta, varianten med 7 väggstenar,
Page 220 and 221:
Vanligen är diametern relativt lit
Page 222 and 223:
Bland föremålen i kammaren hos Th
Page 224 and 225:
Grottor Bruket att använda naturli
Page 226 and 227:
BALEARERNA c:a 2800-2500 f.Kr. ? Ba
Page 228 and 229:
SÖDRA FRANKRIKE och ITALIEN c:a 33
Page 230 and 231:
HYPOGEUM och ROCK-CUT TOMB Denna gr
Page 232 and 233:
MALTA c:a 4000-2400 f.Kr. Mellan Si
Page 234 and 235:
HYPOGEUM Dessa artificiella grottor
Page 236 and 237:
Period E Under period E (c:a 2800-2
Page 238 and 239:
De yngre templen har i flera fall e
Page 240 and 241:
THOLOS och TUMULUS De äldsta megal
Page 242 and 243:
EGYPTEN c:a 3200-2200 f.Kr. Den egy
Page 244 and 245:
dast använts i vissa byggnadsdetal
Page 246 and 247:
trappstegspyramid, har en inre kär
Page 248 and 249:
Att en snabb arbetstakt motsvarar d
Page 250 and 251:
SIDOSPÅR Förutom megalitgravar an
Page 252 and 253:
Naturlig grotta med stenåldersfynd
Page 254 and 255:
HÄGN OCH STRÅK Vissa rituella byg
Page 256 and 257:
perioder motsäger både att de anv
Page 258 and 259:
Utvecklingen av Causewayed Enclosur
Page 260 and 261:
Stråk och cirklar enskilt eller sa
Page 262 and 263:
Cursus i Sverige Nyligen och mycket
Page 264 and 265:
Processionsvägar vid pyramiderna L
Page 266 and 267:
Två inhängnade områden” från
Page 268 and 269:
Knappt 2 kilometer söder om Avebur
Page 270 and 271:
MONOLIT I en del områden användes
Page 272 and 273:
ändå c:a 17 ton. Sannolikt har de
Page 274 and 275:
KULTHUS och KULTHÖG Tustrup-hus oc
Page 276 and 277:
vor vilka är ställda på kant så
Page 278 and 279:
genom att spången ändrar riktning
Page 280 and 281:
vid basen, 40 meter hög och täckt
Page 282 and 283:
2 m hög x 3 m lång x 1 m bred x 0
Page 284 and 285:
Stenbearbetning Stenar och stenbloc
Page 286 and 287:
Boskapen var inte bara basen för f
Page 288 and 289:
Slutsatsen av detta förhållande m
Page 290 and 291:
mera saknas fullständigt och inte
Page 292 and 293:
Utbredningen av ristningar i megali
Page 294 and 295:
ska typen Clava Cairn, som saknar r
Page 296 and 297:
Ursprung Vid Lepenski Vir förekom
Page 298 and 299:
Gemensamt för dessa är placeringe
Page 300 and 301:
Gropar En ovanlig typ av inhuggning
Page 302 and 303:
De allra flesta av väggstenarna ä
Page 304 and 305:
Innebörd Att tolka ristningarna ä
Page 306 and 307:
ASTRONOMI Valet av orientering av k
Page 308 and 309:
innersta ändläget, varefter avst
Page 310 and 311:
Varje horisontpassage kan medföra
Page 312 and 313:
Boynedalen på Irland, med de tre s
Page 314 and 315:
Placeringen av Le Grande Menhir Bri
Page 316 and 317:
Megalitgravarnas gångriktningar p
Page 318 and 319:
Riktningar hos gånggrifterna i Kar
Page 320 and 321:
Gångriktningar hos megalitgravar i
Page 322 and 323:
Gångriktningar hos Hunebedden i Ne
Page 324 and 325:
Liknande förhållande gäller en a
Page 326 and 327:
Solens och månens ändlägen sett
Page 328 and 329:
graven Callanish Standing Stones ä
Page 330 and 331:
Latitud 54,9 grader Vid breddgrad 5
Page 332 and 333:
Omkring 3350 f.Kr. skedde den massi
Page 334 and 335:
inbyggda geometriska kunskaper är
Page 336 and 337:
Cirkel och triangel Cirklar och cir
Page 338 and 339:
Rät vinkel mellan kammare och gån
Page 340 and 341:
Dösen på Gotland är planerad uti
Page 342 and 343:
Utplaceringen av de fem gånggrifte
Page 344 and 345:
Gånggrifterna i Falköpings stad o
Page 346 and 347:
Systemet kan lättast ritas upp via
Page 348 and 349:
Megalitgraven Knowth på Irland och
Page 350 and 351:
• Västra: (32+7 = 39 i norra gå
Page 352 and 353:
Maes Howe, Orkneyöarna i Skottland
Page 354 and 355:
Föregående sida: Principlösning
Page 356 and 357:
Le Menec, som är mer än 1 kilomet
Page 358 and 359:
Några olika principer för upprät
Page 360 and 361:
upphörde. Sådana former kan bara
Page 362 and 363:
form kan enkelt användas för att
Page 364 and 365:
uppgift att rent konkret se till at
Page 366 and 367:
innan man når fram till ett störr
Page 368 and 369:
Utvecklingen av ceremonivägar etc
Page 370 and 371:
Samtida ceremonivägar Förutom de
Page 372 and 373:
De forntida hus som påträffas är
Page 374 and 375:
i stora delar av centrala Europa. D
Page 376 and 377:
Framförallt är det på Irland som
Page 378 and 379:
Trappstegsrösen och rutmönstrade
Page 380 and 381:
sådana inre trappor bland megalitg
Page 382 and 383:
En av de mer kända megalitgravarna
Page 384 and 385:
finns flera undantag från denna to
Page 386 and 387:
Utbredningen av Falsk dörr (heldra
Page 388 and 389:
tycks denna övre dörröppning kun
Page 390 and 391:
Kallmurade koniska och välvda tak,
Page 392 and 393:
Koniska kupoler Ifall de sluttande
Page 394 and 395:
tioner kan spåras vid den breda ko
Page 396 and 397:
KAMMARE OCH GÅNG Kammaren utgör s
Page 398 and 399:
spår efter något liknande i de ba
Page 400 and 401:
gravarnas era, en kombination av de
Page 402 and 403:
men och göra dem till sidokamrar,
Page 404 and 405:
husen vid Lepenski Vir relativt nä
Page 406 and 407:
land, på Malta och Balearerna samt
Page 408 and 409:
mur som byggts upp till tak. Därf
Page 410 and 411:
Vanligen har öppningarna varit fyr
Page 412 and 413:
Stängning och öppning av gången
Page 414 and 415:
uppstått som ett behov och säkerl
Page 416 and 417:
Öppen taklucka Ofta föreställer
Page 418 and 419:
Ett annat av de tyngsta takblocken
Page 420 and 421:
• kammare • gång • kallmur
Page 422 and 423:
långhögar till Tyskland och Danma
Page 424 and 425:
Frankrike och till den nordöstra d
Page 426 and 427:
• SVERIGE - Överlag mycket nära
Page 428 and 429:
eller aldrig fler än tre gravar. L
Page 430 and 431:
samt för många platser med megali
Page 432 and 433:
vinklad väg från templet i öster
Page 434 and 435:
Riktningen västerut eller bort Hos
Page 436 and 437:
att förklara husens form och planl
Page 438 and 439:
Spridningen av gudabilder i mänskl
Page 440 and 441:
tiden från c:a 3400-3300 f.Kr. och
Page 442 and 443:
ukskeramik, som för övrigt inte a
Page 444 and 445:
skäl. Detta stärker tesen att lå
Page 446 and 447:
eller fjällen på en fisk, men de
Page 448 and 449:
En av de människoliknande statyern
Page 450 and 451:
Alternativ till modellerade figurer
Page 452 and 453:
Paralleller med gudinnor runt Främ
Page 454 and 455:
• omslöt solen och följde även
Page 456 and 457:
visar att man inte har använt sido
Page 458 and 459:
Bretagne. Detta visar att det måst
Page 460 and 461:
vandring av personer som lät bygga
Page 462 and 463:
dem saknar sidorum. Även i detta f
Page 464 and 465:
i celler eller mindre små rum inne
Page 466 and 467:
många inslag som tycks syfta på e
Page 468 and 469:
Geometri och astronomi Den avancera
Page 470 and 471:
MALLENS UTVECKLING Det har aldrig n
Page 472 and 473:
Mallen för husen vid Lepenski Vir
Page 474 and 475:
ena kortsidan är bredare än den a
Page 476 and 477:
Mallen från Bretagne i Frankrike I
Page 478 and 479:
Mallarnas megalitiska utveckling Me
Page 480 and 481:
De brittiska öarna Den enda megali
Page 482 and 483:
Iberiska halvön och Medelhavet Ens
Page 484 and 485:
Utvecklingen på de brittiska öarn
Page 486 and 487:
kammaren och med tre symmetriskt pl
Page 488 and 489:
En variant av dessa Passage Tomb et
Page 490 and 491:
Många megalitgravar, oavsett land
Page 492 and 493:
Den generella placeringen av ingån
Page 494 and 495:
av dessa. Endast i enstaka fall har
Page 496 and 497:
Utvecklingen från Lepenski Vir via
Page 498 and 499:
Ingång från den smala kortsidan R
Page 500 and 501:
Den falska dörren och den breda ko
Page 502 and 503:
En stor konstruktionsmässig förä
Page 504 and 505:
Megalitgraven Pentre Ifan, närmast
Page 506 and 507:
modligen kan liknas vid tältdukar,
Page 508 and 509:
öarna, vissa dösar och stordösar
Page 510 and 511:
möjligen inte förrän efter börj
Page 512 and 513:
Den generella utvecklingen av megal
Page 514 and 515:
De äldsta megalitgravarna på Irla
Page 516 and 517:
För Rügen handlar det kanske bara
Page 518 and 519:
grad skedde i ett område där man
Page 520 and 521:
Vid ungefär samma tid som hällkis
Page 522 and 523:
mot de Tholoi som byggdes i den sö
Page 524 and 525:
påverkan från ett annat område m
Page 526 and 527:
Förebilden och mallen för dem är
Page 528 and 529:
Därtill inleddes byggandet av myck
Page 530 and 531:
Spridningen av idén att bygga med
Page 532 and 533:
antyder att man i dessa områden in
Page 534 and 535:
Spridningen av typen Passage Tomb,
Page 536 and 537:
En relativt kraftig avmattning kan
Page 538 and 539:
Användandet av megalitgravar minsk
Page 540 and 541:
Wedge Tombs på Irland ha upphört
Page 542 and 543:
Slutet på en epok och början på
Page 544 and 545:
Nya ideal med gamla värderingar N
Page 546 and 547:
Västra Europas utveckling mot nya
Page 548 and 549:
MÅL och MENING Det finns alltid en
Page 550 and 551:
artade funktioner och dessutom var
Page 552 and 553:
Område A - Frankrike och Iberiska
Page 554 and 555:
ut, så att bristen på rika förek
Page 556 and 557:
Megalitgravarna växte fram som en
Page 558 and 559:
Vad gäller den plötsliga framväx
Page 560 and 561:
Spår av andliga aktiviteter De akt
Page 562 and 563:
att dessa andliga byggnader blev be
Page 564 and 565:
Med andra ord kan en sådan typ av
Page 566 and 567:
na, vilka motsvarade denna form. Sa
Page 568 and 569:
• BRYTA loss stora stenblock ur b
Page 570 and 571:
schamansk kosmologi, vars andliga e
Page 572 and 573:
Användarna kontra de gravlagda i v
Page 574 and 575:
Inom den bandkeramiska kulturgruppe
Page 576 and 577:
detta kom den indoeuropeiska förf
Page 578 and 579:
utformade husen vid Lepenski Vir, v
Page 580 and 581:
ör ha varit rådande. Säreget nog
Page 582 and 583:
det förekommer hos en del dösar i
Page 584 and 585:
inte behövs alls samt saknas i en
Page 586 and 587:
för riktningen upp mot himmelspole
Page 588 and 589:
det ha varit praktiskt att bygga et
Page 590 and 591:
Gravrum och tempelrum Megalitgravar
Page 592 and 593:
förväntades skydda samhället fr
Page 594 and 595:
det verkar vara fråga om deponerin
Page 596 and 597:
det mesta av de små kamrarna anvä
Page 598 and 599:
De säregna husen vid Skara Brae p
Page 600 and 601:
En allmän jämförelse med medelti
Page 602 and 603:
vändare av megalitgravarna, deltog
Page 604 and 605:
effekter som man uppnådde på natu
Page 606 and 607:
megalitgravarna en förstärkning a
Page 608 and 609:
Kosmologiska strömmar i Europa Ett
Page 610 and 611:
Ett flertal krigiska lämningar och
Page 612 and 613:
Sumerer Egyptier Egéer Indoeur. Sc
Page 614 and 615:
Från naturbaserad schamanism till
Page 616 and 617:
Från egéerna och cardiumkulturen
Page 618 and 619:
Mytologin bakom den nya mallen i ö
Page 620 and 621:
logi som man hade var stabil och gi
Page 622 and 623:
i mycket högre grad ha haft kvar s
Page 624 and 625:
allmän regel. Anhopningen på Orkn
Page 626 and 627:
itualer, men bara som ett komplemen
Page 628 and 629:
I samband med att megalitgravarnas
Page 630 and 631:
Schematisk modell för hur megalitg
Page 632 and 633:
Några sekler före vår tidräknin
Page 634 and 635:
arna i västra Sverige och sydöstr
show all

53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?