53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

en långt inne i landet skiljer sig markant från andra områden med megalitgravar.
Falbygden är istället känd för sin kalkrika jord och bördigheten.
Detta är en skarp kontrast mot Bohuslän, där megalitgravarna ligger i
skärgårdens mest utsatta delar för väder och vind. Inte heller i Skåne har
megalitgravarna samma utbredning som jordmånens bördighet. Där ligger
de i större eller mindre grupper nästan enbart längs kusten och sällan inne
i land. Ett av de viktigaste områdena i Skåne med megalitgravar är längst
nere i sydväst där också flintgruvorna fanns.
LÅNGHÖG
Långhögarna var megalitgravarnas föregångare. Några få fornlämningar
som sannolikt är långhögar och med en förhållandevis liten inbördes
formvariation, är kända i Skåne. Ingen av dem har någon synlig kammare
byggd av stenblock som tillhör den primära byggnadstiden, utan dessa har
påbyggts senare. För närvarande är ett tiotal långhögar kända i Skåne och
då främst i den sydvästra delen, men det är inte osannolikt att antalet kan
komma att öka markant i framtiden. Till utseende, proportion och form
påminner de mycket om de danska långhögarna.
Långhögen i Västra Hoby vid Kävlingeån har en hög som är kraftigt
tilltagen i storlek (c:a 49,9 x 10,4 meter). Den har också en kantkedja bestående
av resta stenblock runt om högen. Ungefär mitt på högen finns en
nedsänknning eller en krater, men anledningen till denna grop är oklar.
Troligen är gropen sentida.
Ett annat exempel är den utgrävda långhögen i Kyrkoköpinge, utanför
Trelleborg i Skåne, som i det närmaste är helt plan och saknar förhöjning
innanför den rektangulära kantkedjan. Den aktuella ytan (60,7 x 5,2 meter)
framträder enbart genom kantkedjan, som består av mindre kantställda
stenblock. Inga spår efter någon megalitisk kammare finns här heller,
men långhögen har byggts i två etapper där den äldsta är den minsta av
dem.
I Skabersjö i Skåne finns en dös vars kantkedja är trapezoid och med
största sannolikhet äldre än den synliga kammaren. Vid den östra kortsidan
kunde man vid utgrävningen visa att konstruktionen motsvarade
många andra långhögar i Skåne och Danmark.
URDÖS eller ENKEL DÖS
Dösarna (c:a 3600-3350 f.Kr.) efterträdde de fåtaliga långhögarna och
blev de första megalitgravarna i Skandinavien. De kan indelas i flera un-
126