53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Trä och andra förgängliga material
Trästolpar har i sällsynta fall lämnat spår inuti eller intill vissa megalitgravar.
Ifall dessa är rester efter själva byggandet eller ingått i den färdiga
konstruktionen är ofta svårt att avgöra.
Jämförelser mellan olika typer av megalitgravar kan i vissa fall göra
det troligt eller rimligt att vissa delar av konstruktionen var byggd av trämaterial.
De ristningar som förekommer i västra Europa har medfört
tankar att liknande mönster kan ha funnits på andra platser, men att man i
så fall snarare bör ha hängt upp bonader av textil eller liknande för att få
samma effekt. På samma sätt kan man se en möjlighet i att det förekommit
trägolv, en viss form av inredning samt ett arrangemang utanför kammare,
gång och kantkedja, vilken eventuellt sträckt sig långt utanför de nuvarande
synliga stenarna som utgör en yttre gräns för oss i dag.
Den mest framträdande bristen som måste ha varit löst på något sätt
är gliporna mellan väggstenar och gentemot takblocken. I en del megalitgravar
har man omsorgsfullt sett till så att det inte förekom några glipor
och att regnvatten avleddes på ett effektivt sätt. Hos andra megalitgravar
kan mellanrummen mellan stenarna vara större än väggstenarnas bredd
och dessutom kan mellanrummen mellan takblocken vara relativt stora, så
att det ingenstans finns skydd för väder och vind. I dessa fall förefaller det
rimligt att det som minst har funnits ett täckande hölje som numera försvunnit
spårlöst. Ett av de kanske mer lämpliga förslagen på material är
skinn som legat direkt över både kammare och gång, antingen permanent
eller bara temporärt vid viktigare tillfällen, beroende på hur man tolkar
kammarens funktioner.
Bearbetning
Oavsett vilka material som använts och vilka bergarter man valde ut, krävdes
ett visst mått av bearbetning. Vad gäller förgängliga material kan vi
bara gissa hur bearbetning gått till utifrån de fynd som finns på andra platser,
där det framgår att klyvning och tillyxning av stockar och trästycken
fick önskade och funktionella former. Mindre föremål av trä, näver, vass,
textil och skinn visar på samma sätt att det inte var någon brist på hantverksskicklighet,
även om vi inte alltid känner till deras kunnighet och
begränsningar i detalj. Överlag kan vi förmoda, vid en jämförelse med
hantering av material som keramik, flinta och koppar, att man skaffade sig
den skicklighet som krävdes för att uppnå goda resultat.
282