53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Ifall man delar upp Europa i de mest grundläggande områdena, finner
man att gravar har förekommit vid Lepenski Vir och i dess avlägsna efterföljare
i form av långhögar, men aldrig på ett sätt där de framstår som
något huvudsakligt eller som den primära funktionen, utan snarare som
ett tillägg, om än ett viktigt komplement. Efterföljande typer i nordöstra
Europa förstärker intrycket att det förekom andra aktiviteter och funktioner
som var minst lika viktiga som gravarna. På de brittiska öarna
däremot, som i hög grad var ett parallellt spår till nordöstra Europa är
gravarna betydligt mer undanskymda och sällsynta, vilket dock kan bero
på tidens tand och sentida ingrepp som medfört att spåren försvunnit,
eftersom det trots allt förekommer enstaka megalitgravar med många
gravsättningar, men det är inte alltid klart från vilken tid de härstammar,
ifall de tillhör tiden strax efter byggandet eller om de kommer från en tid
långt senare. I vilket fall som helst kan inte megalitgravarna på de brittiska
öarna anses vara mer gravar eller haft detta som en större och viktigare
funktion än i nordöstra Europa, utan snarare betydligt mindre. Detta blir
ännu tydligare i Frankrike och på den Iberiska halvön, vars kammare
byggts för fler eller helt andra funktioner än att gravlägga utvalda personer
i
Somliga utgrävda megalitgravar saknar rester efter gravläggningar,
antingen för att alla spår har försvunnit sedan dess eller för att de aldrig
har förekommit. När man väl hittar spår efter gravläggningar är det ofta
mycket svårt att datera dem, ifall de är från den första egentliga perioden
eller om de kommit dit under en senare del av bondestenåldern eller rent
av från bronsåldern eller järnåldern, vilket inte är ovanligt. Bara genom
direkta metoder såsom C14-analyser kan vi få reda på hur gamla de är, såvida
de inte ligger inneslutna i en ursprunglig del av konstruktionen. Genom
detta vet vi att megalitgravarna har återanvänts relativt ofta under
senare tidsperioder.
Bland de gravlagda i megalitgravarna finner vi både män, kvinnor och
barn i alla åldrar. I vissa fall tycks fördelningen vara skev åt ena eller andra
hållet, men det finns inga generella drag som indikerar att ett visst kön
eller en speciell åldersgrupp skulle vara mer vanlig än andra.
De föremål som återfinns i kammaren, oavsett om de är gravgåvor
eller inte, brukar inte vara särskilt många, men i gengäld avspeglar de ofta
en hög kvalitet och utgör i regel föremål som inte har med vardagliga eller
tunga arbeten att göra. På så vis kan man mena att de flesta av föremålen
utgörs av smycken och praktfulla vapen. Förutom detta är keramikkärl
ganska vanliga i vissa områden och under vissa perioder, men inte i övrigt
då de kan saknas helt och hållet. Keramiken påträffas vanligen inne i kammaren,
eller vid den bredare kortsidan av kantkedjan. I Norden är det
också vanligt att återfinna den utanför gången hos gånggrifterna. Dessa
keramikkärl har former och dekoration som knappast för tanken till
440