Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
98<br />
ett orättfärdigt samhällssystem. Den har verkat <strong>av</strong>ledande genom att <strong>för</strong>lägga grunden till<br />
lidande, straff och belöning till himlen i stället <strong>för</strong> till jorden. Islam är dock, lika litet som<br />
kristendomen, en orsak till <strong>för</strong>trycket utan endast ett uttryck och ett medel. Religion är ett<br />
opium <strong>för</strong> <strong>folket</strong>, dvs. ett tveeggat njutningsmedel som hindrar människor att bli medvetna om<br />
sin situation. Förtrycket däremot har en materiell grund i utnyttjandet och <strong>för</strong>delningen <strong>av</strong><br />
naturliga och samhälleliga tillgångar. Också <strong>av</strong> denna anledning måste religionen ses som en<br />
del <strong>av</strong> samhället.<br />
Stammen och staden<br />
Det samhälle som producerade den islamska religionen var löst organiserat och oenhetligt.<br />
Arabien <strong>för</strong>e Muhammed bestod <strong>av</strong> ett flertal samhällsformationer utan närmare samröre med<br />
varandra. I söder och norr fanns mindre riksbildningar men de dominerande samhällstyperna<br />
var de självständiga handelsstäderna och den nomadiserande ökenbefolkningen.<br />
Arabien är ungefär så stort som en fjärdedel <strong>av</strong> Europa. Större delen <strong>av</strong> det inre upptas <strong>av</strong><br />
öken. I norr finns stäpper som är fruktbara om regnen kommer i rätt tid. Centralarabien<br />
genomkorsas <strong>av</strong> höjdsträckningar med oaser och i väster ligger det bördiga Jemen, genom<br />
tiderna ett politiskt tvisteämne. De södra kustlanden har genom konstbevattning kunnat<br />
uppbära en ekonomisk blomstring och en mer utvecklad social organisation.<br />
I söder <strong>av</strong>löste olika riksbildningar kända sen 800 <strong>för</strong>e vår tid varandra. Ekonomiskt baserade<br />
sig dessa riken på konstbevattningen och handel. Handelskolonier grundades härifrån längs<br />
Röda h<strong>av</strong>ets kust och norrut upp till Gaza. Sydarabien erövrades emellertid <strong>av</strong> Abessinien 525<br />
efter vår tid och något århundrade <strong>för</strong>e Muhammed. Den sydarabiska kulturen är känd huvudsakligen<br />
genom inskrifter. Kungadömet har varit sakralt och släktadeln spelade en dominerande<br />
roll och kring den var även samhällsideologin uppbyggd. Det finns rester <strong>av</strong> tempel på<br />
platser, som även varit knutpunkter <strong>för</strong> handeln eftersom religiösa fester hölls samman med<br />
marknader. Prästerskapet har haft en viktig rådgivande funktion och har därigenom också<br />
kunnat uppnå ett visst politiskt inflytande. Det <strong>för</strong>ekommer en rad gudanamn och de ofta<br />
dyrbara votivgåvorna, som skänkts på släktens vägnar, ger en bild <strong>av</strong> ett visst ekonomiskt<br />
överflöd. Den religiösa konsten vittnar om inflytande långväga ifrån genom handelskontakterna<br />
med Egypten, Persien, Babylon och den grekisk-romerska världen.<br />
I Nordarabien är det främmande inflytandet än påtagligare, <strong>för</strong>medlat huvudsakligen <strong>av</strong><br />
araméerna norr om Arabien. Politiskt har området varit klämt mellan det persiska väldet och<br />
senare de hellenistiska och romerska. Dessutom var det utsatt <strong>för</strong> en konstant invandring från<br />
öknen, men en rad mindre kungadömen finns ändå dokumenterade. Även i Centralarabien<br />
grundades ett rike, men detta skedde <strong>för</strong>st omkring 500 efter vår tideräkning.<br />
Arabiens befolkning bestod alltså dels <strong>av</strong> nomader, dels <strong>av</strong> stadsbor. Det ekonomiska överskikt<br />
som uppbar statsbildningar och stadskultur, har dock inte <strong>för</strong>mått bryta upp den grundläggande<br />
sociala struktur, som baserade sig på den nomadiserande befolkningens levnadssätt.<br />
Det arabiska samhället <strong>för</strong>blev ett släktsamhälle och där<strong>för</strong> var också dess ideologi, religion<br />
och livssyn grundade i nomadkulturen.<br />
Beduinernas ekonomi baserades på boskapsskötseln, dvs. kameldriften och en blandning <strong>av</strong><br />
röveri och handel. Den sociala strukturen hade sin grund i släkten. Släkten hålls samman <strong>av</strong><br />
gemensamma intressen och gemensamt <strong>för</strong>svar <strong>av</strong> dessa. Solidariteten är där<strong>för</strong> okränkbar och<br />
den makt den vilar på uttrycks i äran, som manifesteras i fädernas bedrifter och den ställning<br />
som tillkommer stammens ledare. Äran måste ständigt hävdas genom nya bedrifter, ett starkt<br />
ledarskap och uppfyllandet <strong>av</strong> den sociala moralen. Det åligger stamledaren eller shajken att
Change language