Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

124 etablera en dominerande position, kan olika riktningar och individuella uppfattningar uppkomma inom denna ram utan att prästernas position därför behöver hotas. I den prästerliga spekulationen läggs till en början huvudvikten vid ett framhävande av prästernas betydelse. I litteraturen intar prästkasten en helt dominerande roll och framställs som samhällets härskande skikt. I verkligheten har de haft hård konkurrens om denna position av krigar- och adelskasten och det som återspeglas i litteraturen är därför inte de reella samhälleliga förhållanden, utan skapandet av en ideologi som kan legitimera ett prästerligt monopol över viktiga samhällsfunktioner. I vidareutvecklandet av spekulationerna är detta ideologiska drag inte längre dominerande utan i stället träder individualiserande uppfattningar i förgrunden. Förändringen är ett resultat av den frihet på det kulturella och intellektuella området, som följer med att tillhöra ett härskande skikt vars uppfattningar och levnadsformer är samhällets tongivande. På samma sätt hade teologerna den största intellektuella friheten i det medeltida Europa och på samma sätt har i modern tid borgarklassen skaffat sig ett herravälde över utbildning och kulturaktiviteter, vilket medför att den lovprisade individualismen, och den intellektuella friheten i själva verket är ett klassprivilegium och ett förtryck. Upanishadernas tänkande innebär en avgörande vändpunkt i den indiska religionshistorien, genom att det lägger grunderna för de läror som utgör stommen i hinduismen och även i de läror som uppkommer i opposition mot hinduismen. Detta tänkande inriktas på själen och frälsningen och utbildar föreställningarna om själavandringen och karmas eller gärningarnas lag. Det tar sin utgångspunkt i den tidigare prästerliga spekulationen och dess uppfattningar om världens gudomliga struktur och tillämpar dem på individen i en praktisk religiös levnadsvisdom. Eftersom den äldre spekulationen bygger på Veda föreligger här en kontinuitet, men denna kontinuitet inom det religiösa tänkandet kan inte förklara eller överskyla de avgörande förändringar och traditionsbrott, som detta tänkande genomgår på grund av att det ingår i den samhälleliga utvecklingen. Ett överbetonande av den historiska kontinuiteten, som är ett framträdande drag i nutida borgerlig historiesyn, leder till att de nya ”idéer” som uppkommer inom tänkandet måste ses som en slags lån från andra samhällsgrupper eller kulturer. Ordet upanishad betyder sitta ned, dvs. sitta ned som lärjunge, vilket har sin bakgrund i de former för utbildning och undervisning som etablerades inom kastsamhället. Förutom religionsutövningen handhade prästerskapet även utbildningen, som främst innefattade kunskap om de heliga texterna och om brahmanernas religiösa filosofi. Den lägsta kasten och dess senare avläggare var utestängda från såväl denna undervisning som från huvudmomenten i religionsutövningen. De tre högsta kasten hade däremot en period av lärjungeskap hos en brahman som en social plikt. Utbildningen ledde fram till en invigning, vilken sågs som ett andra inträde i samhällslivet efter födelsen som det första. Dessa kast kallas därför de ”två gånger födda” som ett tecken på att de är kvalificerade för sin ställning i det sociala livet. Utbildningsperioden blir det första stadiet i hinduens livscykel, som totalt kan omfatta fyra perioder. Endast den andra perioden är strängt taget obligatorisk och den innebär ställningen som husfader och den viktigaste händelsen är därvid födelsen av en son. När sonen är vuxen att överta familjeansvaret kan den tredje perioden börja, vilken är en slags pensionärstillvaro. Tillsammans med sin hustru flyttar mannen då ut från byn för att leva i djungeln och ägna sig åt meditation och studier. Oftast bor flera sådana par ihop i små kolonier. Det fjärde livsstadiet är ganska sällsynt och innebär en total världsförsakelse och ett kringvandrande tiggarliv. Utbildningen är sålunda inte ett fastslaget obligatorium, men medför en privilegierad social ställning. Brahmanerna ombesörjer denna undervisning och detta lägger grunden för en in-
125 tellektuell, religiös tradition i vilken kulturens vetande förs vidare från generation till generation genom en lärarinstitution vars främsta kännemärke är en obetingad auktoritet. Utbildningen av präster sågs naturligtvis som det viktigaste i denna tradition, men den medförde också att den prästerliga filosofin allt mer kom att dominera samhällsideologin och tänkandet. Upanishaderna utgöres av samtal mellan lärare och elev och de läror som här meddelas framstår klart som nya och betecknas också som hemliga. Det är inte lämpligt att sprida dem eftersom de ännu inte är allmänt accepterade. Det problem som Upanishaderna sysselsätter sig med kan allmänt formuleras som människans ställning i universum. Man söker efter en bestående enhet i människan som kan förbindas med den gudomliga enheten i universum. Liksom offret förbands med regelmässigheten i hela tillvaron och offerhandlingen tilläggs en kraft, som förverkligar tillvarons innersta helighet, söker man nu samma samband med utgångspunkt i individen. Den sanning eller det budskap Upanishaderna förmedlar är att det är människans själ eller innersta jag som förbinder henne med den heliga kraften i eller bakom universum. I grunden är människans själ identisk med den kraft som upprätthåller hela denna värld och insikten härom innebär ett gudomliggörande och en frälsning. Genom denna insikt blir människan löst från bundenheten vid de yttre konkreta levnadsbetingelserna och förenas med tillvarons innersta heliga väsen. Sökandet av någonting gudomligt under eller bortom tillvarons yttre former, i vilket människan kan finna frälsning och tillflykt, uttrycker en radikal förändring av livsinställningen jämfört med den äldre vedatiden. De vediska gudarna var garanter för det jordiska livets lycka och rikedom. Livets mening var ett gott jordiskt liv och offrets syfte var att tillförsäkra människorna fruktbarhet och framgång. Det gudomliga mötte människan i det jordiska livet, i jordiska rikedomar och mer direkt i kultens stämning. Människans öde efter döden var med denna inriktning inte något påträngande problem. Vid döden lämnade hon den tillvaro där gudarna fanns och förde sedan någon form av bleknad existens. Det är en genomgående positiv inställning till livet och en optimistisk tro på dess värde. I Upanishaderna utgår man från en negativ inställning till den jordiska tillvaron och uttrycker en pessimistisk syn på människans möjligheter att uppnå lycka och gudomlighet i detta liv. Ondskans problem eller tillvarons orättfärdighet framträder först efter den samhälleliga omdaning som bl. a. innebär kastväsendets etablerande och detta är ingen tillfällighet. Orsakerna bakom denna förändring ligger emellertid inte i kastväsendet i och för sig, utan i hela den process genom vilken ett samhälle stabiliseras med ett härskande skikt, där de rika blir allt mäktigare och de fattiga blir allt fler och allt mer förtryckta, där ett socialt system av etiska och rättsliga normer stabiliseras med hjälp av en religiös ideologi, som inskärper att straff väntar den orättfärdige och belöning den rättfärdige. Detta inskärpande av en etik som hävdar tillvarons rättfärdighet måste med nödvändighet ställa frågor vilkas svar inte kan ligga inom detta jordiska livs ramar utan utanför det i en gudomlig värld. Sökandet efter gudomlighet måste då medföra ett förkastande av möjligheten att uppnå denna lycka inom det jordiska livet. Det är mot hela denna bakgrund man får se den pessimism som bryter igenom med Upanishaderna och i fortsättningen präglar det religiösa tänkandet i Indien. Det begrepp vari Upanishaderna försöker fånga tillvarons innersta mening och väsen i en gudomlig princip är brahman. Ordet brahman är neutrum och betecknar alltså inte någon gud. I Veda och i Brahmanlitteraturens spekulationer är brahman offerordet och kommer också att beteckna den gudomliga kraft eller inspiration som kommer offret att verka. I Upanishaderna blir brahman den mest centrala föreställningen. Brahman är enheten bakom allt, det är den kraft som upprätthåller tillvaron och uttrycket för dess helighet och gudomlighet. Osynligt och
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?