Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
67<br />
<strong>av</strong>slutande <strong>av</strong>snittet om religioner under imperialismens epok. En behandling a dem i den<br />
traditionella luftvärlden utom imperialismens rama kommer indirekt att stöda <strong>för</strong>trycket. Att<br />
rädda dessa kulturers' historia kan inte vara en viktigare uppgift än den historiska uppgiften att<br />
krossa imperialismen.<br />
Grekerna<br />
Det guldrika Mykene<br />
Det äldsta grekiska samhället är mest bekant genom myter, sånger och bilder. Hjältesagorna<br />
hade länge berättat om dessa människors liv i Argos, Tebe och Mykene där arkeologerna<br />
också kunde gräva fram spåren <strong>av</strong> deras verksamhet. De återkommer hos Homeros i<br />
sångernas på en gång <strong>för</strong>längda och komprimerade tidsperspektiv. Ändå blev inte forskningen<br />
övertygad om att detta var det äldsta grekiska samhället, <strong>för</strong>rän det <strong>för</strong>elåg bevis som<br />
övertygar forskare mer än vad myter, sånger och gr<strong>av</strong>arnas guld kan göra. Och det betyder att<br />
det dröjde ganska länge, ungefär tre årtusenden efter det att denna tidiga kultur övermannats<br />
<strong>av</strong> mer barbariska fränder norrifrån. 1952 lyckades den engelske arkitekten Michael Ventris<br />
tolka den skrift dessa människor lämnat efter sig i form <strong>av</strong> underliga tecken på lert<strong>av</strong>lor och<br />
det befanns att de talat en ålderdomlig grekiska. Människor som skriver grekiska måste vara<br />
greker och därmed var det fastställt, att den kultur som kallas den mykenska efter dess mest<br />
betydande, mest besjungna stad också var det äldsta grekiska samhället.<br />
Denna kultur blomstrade ungefär mellan 1400 och 1100 <strong>för</strong>e vår tideräknings början. Att man<br />
så starkt ifrågasatte att den var grekisk hade främst två skäl. För det <strong>för</strong>sta har inte grekerna<br />
alltid bebott Grekland. De tillhör den indoeuropeiska gruppen och invandrade i etapper<br />
norrifrån, med<strong>för</strong>ande ett osäkert arv från någon slags indoeuropeisk gemenskap. I varje fall<br />
har forskningen länge räknat med något indoeuropeiskt ”urhem”, fast man inte kommit<br />
överens om var det skulle legat. Allt detta är högst osäkert och får betraktas som en <strong>av</strong><br />
forskningens myter, men så mycket är fastslaget som att de olika grenarna <strong>av</strong> indoeuropéerna<br />
har ett besläktat språk. Och om de nu hade ett urhem eller ej så trivdes de inte där, <strong>för</strong> alla<br />
indoeuropéer har vandrat iväg åt olika håll och somliga kom alltså till Grekland. Invandringen<br />
var en långvarig historia, de kom inte i klump utan stam <strong>för</strong> stam, de <strong>för</strong>sta alltså någon gång<br />
<strong>för</strong>e 1400 och de sista, dorerna, omkring 1100. Innan det framkom att mykenarna var greker<br />
trodde man inte att invandringen började så långt tillbaka i tiden.<br />
Det andra skälet till att de inte skulle vara greker, var de arkeologiska fyndens likhet med den<br />
minoiska kulturen på Kreta, om vilken man säkert kunde säga att den inte var grekisk. På<br />
grund <strong>av</strong> dessa likheter antog man att båda kulturerna uppburits <strong>av</strong> samma folkslag. När så<br />
visade sig inte vara fallet bestämdes att mykenarna ”lånat” från den mer <strong>av</strong>ancerade kulturen<br />
på Kreta, fast ett utbyte mellan kulturer är något ganska komplicerat. Den särpräglade<br />
minoiska kulturen blomstrade ungefär mellan 1600 och 1400 <strong>för</strong>e vår tideräkning, och vilka<br />
de människor var som uppbar denna blomstring har det hittills inte blivit någon klarhet i. Den<br />
skrift de använde är rätt lik den mykenska som kallas linear B, medan den från Kreta kallas<br />
linear A. Denna senare är forskare fortfarande sysselsatta med att tolka och det är inte<br />
fastställt varifrån detta folk kom. Kulturen visar en del stildrag från Egypten med vilket de<br />
uppenbarligen hade handels<strong>för</strong>bindelser. I övrigt är den säregen med sina barbröstade<br />
kvinnor, prästinnor eller gudinnor och de storstilade byggnader, som i mytens minnesvärld<br />
blivit labyrinten i Knossos. Tjurar, horn och dubbelyxor är också återkommande beståndsdelar<br />
i denna kultur, vars <strong>för</strong>eställningsvärld vi inte vet mycket om, men vars överklass<br />
uppenbarligen <strong>för</strong>t ett luxuöst liv med användande <strong>av</strong> mycken mänsklig arbetskraft. Några