Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
147<br />
medeltiden till det gryende borgerliga samhället fick kristendomen ett nytt verksamhetsfält.<br />
Det är främst den reformerade katolicismen som tar lärans spridande på sitt program. Med<br />
jesuiterna som drivande kraft blir kyrkan åter en stridande kyrka. Missionärerna beger sig<br />
fyllda <strong>av</strong> trosnit ut i världen och lämnar rapporter hem om sällsamma oupptäckta länder.<br />
Med den ekonomiska utvecklingen i Europa under kapitalismens uppkomst övergår handelsfärderna<br />
i kolonialpolitik och därmed får missionen en annan prägel och utformas i enlighet<br />
med den ideologi som legitimerar den europeiska expansionen. Missionen går samman med<br />
jakten på handel, land och sl<strong>av</strong>ar. Därigenom får missionen oundvikligen grymma och blodiga<br />
inslag. Dogmen om kristendomens absoluta överlägsenhet stöder ideologin om västerlandets<br />
överlägsenhet, vilken utbildas som en legitimering <strong>av</strong> kolonialismens sl<strong>av</strong>handel, plundringar<br />
och kultur<strong>för</strong>störing. Den katolska och senare de protestantiska kyrkornas samarbete med<br />
kolonialpolitiken gjorde missionen till ett lukrativt <strong>för</strong>etag. Samtidigt utspriddes myterna om<br />
de vilda och barbariska infödingarna och det hedniska mörker de framlevde sin eländiga<br />
tillvaro i, vilket g<strong>av</strong> missionen ett klädsamt skimmer <strong>av</strong> ädelmod.<br />
Det var emellertid inte möjligt att närma sig de vitt skiftande religioner man kom i kontakt<br />
med samma typ <strong>av</strong> mission. Efterhand framstod det som alltmer nödvändigt att skaffa sig<br />
kunskaper om dem och utforma missionen därefter. Ett grundligare tillägnande <strong>av</strong> kristendomen<br />
<strong>för</strong>utsatte regelrätt undervisning. Skolor och sjukvård byggdes upp och blev den<br />
verkliga basen <strong>för</strong> missionsverksamheten. Missionsundervisningens religiösa propaganda blev<br />
samtidigt en introduktion i västerländsk ideologi och civilisation. Med den traditionella<br />
religionens utrotande följde ett uppbrytande <strong>av</strong> den sociala strukturen och en anpassning till<br />
kolonialadministrationen.<br />
Missionen övergick därmed allt mer från massomvändelser till individuellt värvande baserat<br />
på undervisning. Den protestantiska missionen uppfattade dessutom massomvändelserna<br />
såsom stridande mot de kristna principerna. Den individuella omvändelsen har emellertid<br />
dåliga <strong>för</strong>utsättningar i kulturer, där den sociala strukturen är uppbyggd på kollektiv samverkan<br />
inom byns eller släktens ramar. En individ som bryts ut ur det religiösa kollektivet<br />
hamnar även utan<strong>för</strong> det sociala och blir därmed helt beroende <strong>av</strong> kyrkans omhändertagande.<br />
På senare tid har där<strong>för</strong> gruppomvändelser återigen börjat praktiseras, främst till följd <strong>av</strong><br />
spontan massövergång bland de mycket fattiga exempelvis i Indien.<br />
Kolonialmakterna intog en något ambivalent attityd till missionen. Samtidigt som man kunde<br />
dra stor nytta <strong>av</strong> den propaganda som bedrevs i missionsskolorna och den sociala struktur som<br />
byggdes upp kring missionsstationerna, var man medveten om riskerna <strong>för</strong> en folklig reaktion.<br />
Medan man ofta understödde den mission som samarbetade med kolonialadministrationen<br />
<strong>för</strong>ekom det också att man direkt <strong>för</strong>bjöd missionsverksamhet. Dessa <strong>för</strong>bud gällde i <strong>för</strong>sta<br />
hand den mission som arbetade med egna medel fristående från kolonialmakten. En sådan<br />
okontrollerad mission ansågs kunna skapa oroligheter inte bara genom att den kunde uppväcka<br />
en religiös reaktion utan också <strong>för</strong> att den stod i en viss motsättning till kolonialmakten.<br />
Engelsmännen in<strong>för</strong>de under en lång period restriktioner mot all kristen mission och under<br />
tiden påtog de sig de indiska härskarnas traditionella uppgifter i den hinduiska tempeladministrationen.<br />
Skälen till denna politik, som i hög grad upprörde den engelska kyrkan, var<br />
ekonomiska och sociala. Det <strong>för</strong>elåg vid denna tid inget behov <strong>av</strong> att reformera den indiska<br />
kulturen eller samhället, eftersom den brittiska övermakten genom att den traditionella<br />
helheten bevarades bäst kunde utvinna ekonomiska <strong>för</strong>delar. Under kolonialtidens senare<br />
skede, då Indien efter 1800-talets mitt lagts under den brittiska kronan, startar en mer genomgripande<br />
västernisering varvid missionsskolorna blir viktiga baser, även om de alltjämt
Change language