Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

100
de förtrycktas sociala misär blev iögonfallande, eftersom den avvek från de uppfattningar som
grundlagts utifrån traditionella förhållanden.
Genom detta handelspolitiska uppsving blev Mekka också ett religiöst centrum. Kaban med
den heliga svarta stenen var den förnämsta helgedomen och även stadens centrum. De stora
marknaderna var samtidigt kultfester och alla viktiga avtal sanktionerades genom att de
ingicks vid den heliga källan invid Kaba. Någon omfattande tempelbyggnad fanns dock inte
utan endast en omgärdning av den heliga platsen. Kulten bestod i kyssandet av den svarta
stenen och ett rituellt omlopp kring Kaba.
Mekka blev en huvudort för hela den omgivande trakten och främmande befolkningsgrupper,
bland dem judar och kristna flyttade in i staden. Med de närmaste handelsorterna slöt Mekka
en pakt för att säkra handeln. Under fyra månader av året rådde allmän gudsfred, dvs. de
annars vanliga krigen och överfallen fick då inte förekomma. Denna ”vapenvila” upprätthölls
med religiös sanktion och därmed fick helgedomen och kulten i Mekka betydelse inom ett
större område. Samtidigt som den religiösa enigheten stärktes genom den betydelse den hade
för den ekonomiskt politiska, blev Mekka mötesplatsen för ett ökande inflytande från andra
kulturer. Religiösa fester och marknader sammanföll, men vid marknaderna utväxlades inte
bara varor utan även nyheter och inflytanden från länderna utanför det arabiska området. En
rad heliga män som kallades hanifer skall före Muhammed ha predikat om den ende guden.
Det är troligt att dessa påverkats av judendom och kristendom, men någon förbindelse mellan
dem och Muhammed tycks inte ha förelegat. De kom naturligtvis att betraktas som föregångare
och vägröjare, men Muhammeds framträdande var inte direkt beroende av dem.
Mekka erbjöd vid denna tid goda betingelser för religiösa reformrörelser inte bara på grund av
inflytanden och kontakter. Den samhälleliga utvecklingen genom det ekonomiska uppsvinget
skapade motsättningar mot den traditionella livssynen och även detta skapade betingelser för
nya läror.
Muhammed
Omkring 570 enligt vår tid föddes Muhammed i Mekka under ganska påvra omständigheter
inom en fattig sidogren till stadens mäktigaste köpmannasläkt. Han blev tidigt föräldralös och
uppfostrades av en farbror. Redan som barn fick han bidra till sitt uppehälle med att vakta får
och som ung man råkade han få anställning hos en rik änka. Han skötte sina finansiella
uppdrag väl och hon kom att fatta tycke för honom och erbjöd honom äktenskap. Khadidja,
som hon hette, var avsevärt äldre än Muhammed och fick stor betydelse för honom inte bara
genom att han genom henne fick en tryggad ekonomi och möjligheter att företa resor. Hon var
också vad man brukar kalla ett moraliskt stöd och så länge hon levde tog han sig inte någon
ytterligare hustru.
Detta är allt som historiskt kan fastställas om Muhammeds liv innan han började sin religiösa
mission, men den fromma legenden vet mer. Liksom Jesu liv utbroderades med underberättelser
alltifrån födelsen, upphöjdes även Muhammeds tidigare liv. Järtecken förebådade
hans tillkomst och vid födelsen uppvaktades han av änglar som öppnade barnets bröst och
avlägsnade den svarta arvsynden. Gud beskyddade hans väg, fostrade honom med prövningar
och skänkte honom Khadidja. Hans framgångar som köpman var även det ett verk av Allah.
När så tiden var mogen kallade Allah Muhammed till hans gärning genom ängeln Gabriel och
från den stunden var han ett språkrör för Guds vilja.
När Muhammed var ungefär 40 år började han anfäktas av religiösa grubblerier. Mycket litet
är känt om bakgrunden till denna förändring från ett utåtriktat verksamt liv till ett tillbaka-