Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

54 kätterier, som grund för sin förföljelsekampanj. Till följd av ordens slutenhet har det inte kunnat bli någon klarhet i om det låg något sanningsvärde i dessa anklagelser. Det är dock troligast att förklaringen ligger uteslutande på det maktpolitiska planet. Med de hemliga sällskapen är vi tillbaka i den sociala strukturen på makroplanet. Familjen är genom sin könsrollsfördelning, levnadsföring, förnyelse genom uppfostran, nya medlemmars upptagande i seder och kult en avspegling i liten skala av den sociala struktur vars grundenhet den utgör. Det religiösa livet tar sin utgångspunkt i familjen där det även återskapas genom generationerna. Den gemensamt organiserade kulten i ett samhälle utgör ofta en kopia av familjekulten. Faders och moders-funktionerna utgör en maktrelation som går igen på högre plan. Härskaren blir en fadersauktoritet för folket och utifrån maktfördelningen i den sociala organisationen struktureras uppfattningarna av den övernaturliga makten. Detta mönster utgör en samverkande helhet, i vilken sociala relationer och religiösa bruk och uppfattningar understödjer och återverkar på varandra. Om denna harmoniska överensstämmelse är en utgångspunkt eller ett ideal, så är den emellertid i allmänhet inte verklighet. Medan den sociala verkligheten till följd av ändrade betingelser och skärpta motsättningar förändras och omstruktureras, bevaras i religionen de ideal och föreställningsformer som har sin utgångspunkt i en annan verklighet. Religionen har sin förankring i mytiskt historiska förhållanden, men uppställer samtidigt ideal och förhoppningar för framtiden. Till följd av den eftersläpning religionens konservatism förorsakar, kan diskrepansen mellan den verklighet människor lever i och den som religionen framställer bli så stor att den leder till öppna konflikter. Dessa kan bryta ut i form av kätteri och religionsförföljelser eller i rörelser som för fram en ny religiös ideologi och ofta i våldsamma former drar med sig folket. Därmed skapas nya former för gemensamma ansträngningar och i detta ligger en revolutionär styrka som återverkar på hela samhällslivet. Den historiska verklighet, som människor lever i, avspeglas därför mångfacetterat i religionens drömmar, motsägelser och värden. En främmande religions föreställningar och seder kan te sig meningslösa, absurda eller direkt frånstötande, om man inte ser dem mot den bakgrund de har i människors liv och historia. Inte bara vissa resandes och missionärers amsagor om hedningarnas vilda seder och vanföreställningar utan också s. k. vetenskapliga framställningar har därför mest haft effekten att bygga på fördomar och bristande förståelse för främmande religioner. Den sakligaste beskrivning av en tro eller en kult kan få den att verka enbart löjlig och obegriplig. Följande skildring av muslimernas heligaste kultutövning, vallfärden till Mekka, kan omöjligt bidra till en ökad förståelse av den islamska religionen: ”anläggande av pilgrimsklädnaden och inträdande i det heliga ihrám-tillståndet, sju omlopp kring Kaba med kyssande av den svarta stenen, en ”löpning” mellan kullarna Safa och Marwa, samling vid foten av berget Arafa, 18 kilometer längre bort, där en ”predikan” hålles, hastig förflyttning i daggryningen till Muzdalifa (halvvägs tillbaka till Mekka), där följande natt tillbringas under vaka, och vidare till Mina, där man kastar stenar på tre stenhopar, vilket kallas att stena Satan, och slutligen offer av får och kameler, som förtärs i en offermåltid.” 1 Det hela är till ytterlighet sakligt med alla dessa namn och måttsangivelser, men ter sig mer som en beskrivning av ett utbrott av vansinne än som den gemensamma kulthandling, som för miljoner muslimer utgör höjdpunkten i deras religiösa liv. Inte ett ord till förklaring av detta besynnerliga uppträdande ges. En liknande ”saklig” skildring av en kristen högtid skulle väcka en storm av protester, men det är lätt att kasta sten då man sitter i glashus. Bristande kunskaper och fördomsfulla värderingar är intimt förbundna, men kunskap är inte 1 Ringgren–Ström, Religionerna i historia och nutid. Andra upplagan, Stockholm 1959, sid. 149.
55 liktydigt med s. k. objektiva sakupplysningar (i texten ovan finns ett enda direkt värderande uttryck, endast citationstecknen vid predikan) utan förståelse av ett sammanhang. En sedvänja är inte enbart ett beteende utan en för utövaren meningsfull handling, som inte är ett uttryck för en enstaka idé utan ingår i en struktur av samverkande faktorer. Malinowski, som i regel höll styvt på att inte blanda in sig själv i sina fältforskningar utan hålla sig på den utomståendes ”objektiva” nivå, kunde en gång inte upprätthålla denna princip. Det hade kostat honom mycken möda att lista ut trobriandinnevånarnas invecklade föreställningar kring ett barns tillkomst, vilka inte tog någon som helst hänsyn till det fysiologiska faderskapet utan byggde på de dödas återvändande som små foster, som tog sig in i livmodern. Faderns roll är uteslutande social och samhället är för övrigt moderrättsligt. Malinowski försökte då förklara det fysiologiska förloppet vid ett barns tillkomst, eftersom han ansåg att dessa föreställningar hade sin rot i bristande kunskap. Det svar han fick på sin utläggning är mycket belysande: Jaså sa man, är det så man gör hos vita, det är inte vår sed. Sakupplysningen togs alltså för en beskrivning av en sed (custom) och detta utvisar också att denna tro på barnens tillkomst inte var en enstaka föreställning utan just en sed, en del av en större struktur. Historien är begriplig för att Malinowski här redovisat hela den ram där föreställningen har en mening, medan kunskap om det fysiologiska faderskapet inte har det. I de fall där bara föreställningen meddelas ter den sig meningslös. Religion utgör en struktur av föreställningar och handlingar, som visserligen kan vara motsägelsefulla, men där varje moment har en mening och representerar ett värde, annars skulle inte människor inrätta sina liv i enlighet med utsagor som till sin natur är okontrollerbara. Medan kunskap är ett medel att behärska tillvaron och uppnå frihet genom att förändra den, är religionen ett medel att bevara den rådande tillvaron genom att ge den spontant upplevda verkligheten en mening. Kunskap ger människor makt, medan religionen förankrar makten i ett för människor okontrollerbart område. Denna upplevelse av högre makt och sättet att föreställa sig det övernaturliga har många gånger förklarats vara det centrala i religionen. Denna inställning är genomgående i de försök till religionsdefinitioner som uppställts. Religion är ”en känsla av beroende” (Schleiermacher) eller ”en allvarlig och social inställning hos individer eller grupper gentemot den makt eller de makter som de anser har den yttersta kontrollen över deras intressen och öden” (den amerikanske religionspsykologen J. B. Pratt). Det egendomliga är att man inte frågat efter orsakerna till denna maktupplevelse utan t. o. m. vördsamt förklarat att detta religionens ”objekt” ligger utom forskningens gräns (E. Ehnmark). Den övernaturliga maktens skiftande utformning i olika religioner och den varierande omfattningen av dess ”kontroll” skulle därmed falla utanför forskningens och därmed kunskapens gränser. Så är lyckligtvis inte fallet, det är fullt möjligt att placera in religionen i ett mänskligt, socialt sammanhang och förstå dess uppenbarelseformer utifrån studier av den kultur där den hör hemma. Även om tron på övernaturlig makt uttalar sig om förhållanden, som i princip inte går att kontrollera, kan de former i vilka man föreställer sig den förstås och förklaras som en del av mänskliga och sociala förhållanden. Det är mot denna bakgrund man bör se den övernaturliga makten. Mot bakgrund alltså av människors utsatthet och lidanden, kampen mot en obegriplig natur, de sociala formerna för gemensamt arbete och människors makt över varandra i en historisk process av kulturskapande, förtryck och uppror. Det var minst sagt en halvsanning att gå med på att den övernaturliga maktens ingripanden rör förhållanden som ligger utom mänsklig kunskapsförmåga. Den ”kontroll” som den övernaturliga makten utövat över människors liv i Europa har genom tiderna inskränkts genom ökade kunskaper. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att bristande kunskaper inte är en följd av dumhet. Kunskaper erhålles inte på grund av intelligens utan som produkt av ett
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55: 53 när man vid uppställandet av e
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?