Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

16 Denna typ av komparation med lösryckta exempel är oupplösligen förbunden med evolutionismen. Det är med stöd av denna komparativa metod som evolutionismen visat sig mest seglivad. En kritik av utvecklingstänkandets värderingar måste därför förenas med en kritik av den komparativa metoden. Ofta har man emellertid hängt kvar i den komparativa metoden och bara använt sig av andra jämförelser i sin kritik av evolutionismen. Resultatet har blivit en kamouflerad utvecklingslära, som varit svårare att få grepp om än Tylors sakliga resonemang. Tylor fick både efterföljare och kritiker, men de som kritiserat honom är samtidigt även efterföljare. Ty det man främst vände sig mot var de former för utvecklingen som Tylor ställt upp och inte teorin som sådan. Det blev något av ett obligatorium att inleda en religionshistorisk studie med en kritik av Tylor. Efterhand började man också kritisera själva utvecklingstänkandet, men eftersom de grundläggande värderingarna finns kvar kommer man bara att ersätta den tylorska evolutionismen med sin egen. Först efterhand har bättre kunskaper och en utgångspunkt i andra vetenskapsideal kunnat bryta ner värderingarna bakom utvecklingstänkandet. Eftersom de är förankrade i den dominerande västerländska samhällssynen innebär detta nedbrytande en mycket omfattande omställning innan de är övervunna. I den forskningsprocess som inleds av Tylor fastläggs även de grundbegrepp som sedan blir vägledande i det teoretiska arbetet. Det omfattande och skiftande fält, som man sammanfattningsvis kallade primitiv religion, blev en tummelplats för hypoteser och teorier. Ur denna rika skattkammare kunde man med hjälp av den komparativa metoden finna stöd för alla de åskådningar man vid skrivbordet kunde utfundera. Materialet sammanställdes med de ”högre” religionerna i försök att finna samband, utvecklingslinjer och gemensamma karakteristika. Framför allt intresserade man sig för frågan om religionens ursprung och väsen. Skilda drag från olika håll fogades sam. man till vad man ansåg vara grundläggande företeelser. Så uppkom begrepp som animatism, magi, mana och tabu. Man förfärdigade totemismen, urmonoteismen, fetischismen och schamanismen. En inriktning framställde utvecklingsscheman på en mer handfast materiell bas än de luftiga själarna och andarna. Man tillskrev då agrarkulturer en universell religionstyp, jägare en annan och samlare ännu en osv. Idealet bakom all denna strävan synes ha varit att förklara religionen slutgiltigt ungefär som man förklarar en månförmörkelse eller en kemisk process. Religionen sågs — och ses stundom alltjämt — som någonting i sig avskilt och som en mekanism som följer sina egna lagar. De människor som bär upp religionen och den konkreta situation där den skapas och utspelas blir för denna syn egentligen bara biprodukter i utvecklingens mekanik. Med detta sammanhänger det envetna intresset för det universella. Man letar efter de likheter som kan gömma religionens väsen och inte efter de olikheter där religionernas särart framträder. Detta bakomliggande ideal ledde också till upprepade försök att definiera religionen. Tylor hade uppställt en minimidefinition, närmast som en avgränsande arbetshypotes och som sådan är den ganska användbar. Men senare ville man ha en definition som skulle fånga in religionens väsen, som ett väl tillskuret fack. I detta fack skulle man kunna lägga allt som var religion och utanför skulle allt som inte var det falla. E ligt gängse filosofisk åskådning ser man sedan religionens yttringar såsom orsakade av en relation mellan ett subjekt — i detta fallet människan — och ett objekt — det övernaturliga hon riktar sig till. Ur denna relation uppstår ”känslor, föreställningar och handlingar”, vilka sammantaget utgör religion. Når man funnit att religion har en viss social grund utbyttes subjektet till ”en människa eller en grupp”. Formulerandet visade sig svårbemästrat, men man gav inte upp utan producerade allt mer invecklade definitioner med preciseringar, tillägg och förklaringar. Det som så småningom
17 kunde betraktas som dugligt med undvikande av alla fallgropar uppgick till bortåt en halv sida med cirka 20 sidor efterföljande uttolkning. Man kan undra till vad nytta. Felet med dessa konstruktioner är att man skiljer mellan människan och ”verkligheten” och ensidigt utgår från individen, som dessutom ses som ett slags idealiserad representant. Man bortser från att verkligheten utgörs av handlande människor och de sociala sammanhang där de ingår. Man kan inte särskilja och generalisera ett idealistiskt religionsbegrepp, lika lite som man på detta sätt skulle kunna definiera konst, filosofi eller arbete. Ett särskiljande mellan religion och ickereligion kan bara ske inom en konkret historisk ram och det är bara utifrån den samhälleliga strukturen man kan se vad religion är. Samma generaliserande idealism har kommit att prägla de flesta begrepps utformning och bestämning. Man försökte bestämma övernaturligt, heligt och under, man har dragit gränslinjer mellan magi och religion och mellan ödestro och religion. Den exakthet man eftersträvat har strandat i cirkelresonemang, eftersom denna inriktning på individen förde med sig att man inte kunde basera sig på något annat än individens psyke. Under blir då sådant som uppfattas som under. Magiska är sådana riter som utövas med en viss inställning Det är svårt att komma ifrån denna typ av cirklar när man rör sig på ett område, som till stor del handlar om människors föreställningar och upplevelser. Så till vida som dessa bestämningar rört sig inom en konkret religions ram, har man trots detta kunnat ge problemen en belysning och särskilja de religiösa upplevelsernas symboliska uttryck. När man lämnat den konkreta ramen för att uppställa generella begrepp har dessa ofta blivit metakonstruktioner existerande endast i forskarens egen föreställningsvärld. Dvs. de former som ställdes upp blev för abstrakta och idealiserade för att ha någon tillämplighet på verkligheten. Övernaturlig, magi, totem osv. blir då idékonstruktioner i stället för att ses som delar i en social struktur. Det hela kommer att handla om en abstrakt individ med ”idéer” i stället för ett handlande kollektiv med en sammanhängande världsbild. Individ och kollektiv är ju inte någon motsättning och det är därför ologiskt att isolera endera. Kollektivet består av individer och det är just i denna samverkan mellan individen som gemensamma handlingsmönster och gemensam föreställningsvärld uppkommer. Ironiskt nog är allt detta tal om Individen i själva verket ett effektivt sätt att bortse från att det h la handlar om människor. Primitiv, naturfolk och skriftlösa folk Av dessa begrepp som religionsforskningen efterhand precisera de och arbetade med kan det vara lämpligt att först titta nå got på själva föreställningen om primitiv kultur och religion, vilket ju samtidigt betecknar det område man främst hämtade sitt material ifrån. Något sådant som ”primitiv religion” existerar inte i verkligheten. Det är man numera ganska ense om oavsett vad man sen ska mena med själva ordet primitiv. Man kan inte heller övergå till pluralis och tala om primitiva religioner. Från början menade man med primitiv helt enkelt ursprunglig och det är därför en evolutionistisk för att inte säga imperialistisk term. Den teori som motiverade den saknar stöd. De kulturer det här är fråga om har inte ”stannat kvar” på ett äldre utvecklingsstadium än vårt. De har en egen historia och kan inte jämföras med vår stenålder. (De kan inte heller bombas tillbaka till detta tidsskede.) Också om man med primitiv endast skulle mena enkel, okomplicerad, så är det ändå en olycklig term. Dels för att det är ett misstag att tro att dessa kulturer till alla delar skulle vara särskilt enkelt uppbyggda och dels för att utvecklingstänkandet är så fast förknippat med termen att den ändå behåller denna innebörd. Dessutom bortser man genom betydelsen av
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17: 15 ningen i förening med förnufts
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?