29.08.2013 Views

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

73<br />

de utmattade föll samman, tyckte sig höra tjurvrål och se mjölk och honung bryta fram ur<br />

marken. Kultens höjdpunkt var sönderslitandet <strong>av</strong> ett vilt djur som <strong>för</strong>tärdes rått, det talas<br />

också om sönderslitande <strong>av</strong> barn. Det fanns tydligen också stark reaktion från det etablerade<br />

samhällets sida, som i dessa vilda former såg en fara. Sådan som rörelsens karaktär skildras i<br />

myterna stred den ju mot de gängse idealen <strong>av</strong> måttfullhet och jämnvikt. Att främst kvinnor<br />

greps <strong>av</strong> rörelsen innebär ett ovanligt, självständigt handlande från de allmänt <strong>för</strong>tryckta och<br />

nedvärderade kvinnorna. Om kvinnorna verkligen betedde sig på detta vis hotades familjen <strong>av</strong><br />

upplösning. I den officiella kultutövningen var kvinnorna diskriminerade och i mytologin<br />

framställs de som illasinnade, lättledda och egoistiska. Detta är vanliga ingredienser i ett<br />

patriarkaliskt samhälle och det kan leda till utbrott i form <strong>av</strong> orgiastiska rörelser. Mänaderna,<br />

som Dionysos dyrkare kallades, sågs där<strong>för</strong> också <strong>av</strong> den anledningen med skepsis. Sedan den<br />

mytiske sångaren Orfeus i sorg efter sin Eurydike in<strong>för</strong>t den manliga homosexualiteten, sägs<br />

han ha blivit söndersliten <strong>av</strong> månader och detta är ingen tillfällighet utan ett utslag <strong>av</strong> de<br />

skarpa könsmotsättningarna i det grekisk samhället. Våldsamheten i Dionysoskulten är<br />

emellertid mytisk. I historisk tid återfinns kulten <strong>av</strong> Dionysos inordnad vid sidan <strong>av</strong> Apollonkulten<br />

i Delfi. Den domineras alltjämt <strong>av</strong> kvinnor, men nu i reglerade former och vid<br />

bestämda tillfällen. Kulten kommer dock alltid att representera en sida <strong>av</strong> religiositeten, som<br />

hade föga utrymme i dyrkan <strong>av</strong> olympiska gudarna, nämligen extasen och mystiken. Det<br />

stundom i kulten kraftigt framhävda sexuella draget och anknytningen till jordens fruktbarhet<br />

utgör en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> denna inriktning. Den grekiska mysteriekulten som senare<br />

utvecklas, uppkommer ur den agrara riten kring sädesgudinnan Demeter och anknyts till<br />

Dionysos. I denna religionsform betonas den hemlighetsfulla närheten till det gudomliga och<br />

den blir därigenom en folklig religiositet, som kommer att överleva maktens <strong>för</strong>flackning hos<br />

de officiella gudarna.<br />

Apollon och lagen<br />

Ur familje- och släktkulten utvecklas en officiell kult i takt med samhälls<strong>för</strong>ändringen. Detta<br />

sker inte utan motsättningar och med<strong>för</strong> en <strong>för</strong>ändring <strong>av</strong> religionen, då den tas i tjänst <strong>av</strong> och<br />

anpassas till en ny maktstruktur och nya ideal. De grekiska idealens sentida beundrare har i<br />

denna utveckling särskilt framhållit hur den äldre kultiska inställningen ersätts med en etisk.<br />

Fromheten <strong>för</strong>läggs därigenom inte längre till de kultiska tabureglerna utan till den religiösa<br />

inställningen och den allmänna ideologin. Häri har de igenkänt det egna — västerländskt,<br />

borgerliga — samhällets syn på moralen. Idealet <strong>av</strong> underkastelse under normer och lagar är<br />

<strong>för</strong>bundet med etablerandet <strong>av</strong> statens och överhetens auktoritet. De bildade borgarna i<br />

Europas 1700-tal ägnade där<strong>för</strong> inte utan skäl den antika måttfullheten en närmast devot<br />

beundran. Därigenom har bilden <strong>av</strong> den grekiska kulturen täckts över <strong>av</strong> ett skal <strong>av</strong> denna<br />

beundran som döljer dess historia. En historieskrivning som godtar ett samhälles värdering <strong>av</strong><br />

sig självt och däri ser ett ideal <strong>för</strong> sin egen tid, ger inte kunskap utan ideologi och har ungefär<br />

samma funktion som myten. Historia blir kunskap <strong>för</strong>st när man börjar bryta igenom dessa<br />

dubbla skal <strong>av</strong> värderingar.<br />

Den grekiska måttfullheten var ett ideal, men inte en verklighet. Den omfattande samhällsomdaningen<br />

och de nyskapande krafter den frigjorde var inte måttfull, utan manifesterades<br />

genom en kamp mellan motsatta krafter. Den officiella religionens kamp mot släktideologin<br />

utmynnar med tiden i krisartade utbrott <strong>av</strong> å ena sidan religionskritik och den andra en folklig<br />

religiositet med inslag <strong>av</strong> ren hysteri. I dessa omvälvningar ligger den progressiva livsnerv<br />

varigenom den grekiska kulturen kom att lägga grunden <strong>för</strong> den europeiska utvecklingen.<br />

Under den tid då stadsstaternas kultur växer fram, korn Delfi att utgöra Greklands religiösa

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!