Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
144<br />
och har också tvingats stöda dessa intressen. Denna intressegemenskap har sin bakgrund i den<br />
intressegemenskap som rått mellan kyrka och överhet i de västerländska samhällena, klarast<br />
manifesterat i sambandet kyrka — stat. Det är där<strong>för</strong> ingen tillfällighet att Alva Myrdal nu<br />
rekommenderar s. k. ulandsexperter att lära <strong>av</strong> missionärerna.<br />
Den andra sidan <strong>av</strong> religionens funktion i kampen mellan <strong>för</strong>tryckta och <strong>för</strong>tryckare, framgår<br />
<strong>av</strong> dess roll i de koloniserade ländernas reaktion på det västerländska inflytandet. Kristendomen<br />
likställs med det främmande <strong>för</strong>trycket. I Afrika kom den att uppfattas som den vite<br />
mannens religion. I Japan kastades de kristna missionärerna ut samtidigt som landet stängde<br />
sina gränser <strong>för</strong> handel med västerlandet. I den <strong>av</strong>koloniseringsprocedur, i vilken de tidigare<br />
kolonierna tillerkänts en formell nationell självständighet, har samtidigt dessa länders religion<br />
genomgått en slags pånyttfödelse. Reformrörelserna inom hinduismen löpte parallellt med<br />
kampen <strong>för</strong> nationell självständighet. I de moderna islamska staterna har religionens ställning<br />
och utformning stått i centrum <strong>för</strong> intresset. I de skriftlösa kulturerna uppkom en rad <strong>av</strong> nya<br />
kulter som alla pekar i samma riktning, genom att framhäva den egna traditionen som ett<br />
medel till befrielse. Religionen har en direkt relation till den folkliga och kulturella<br />
självkänslan. Religionen som en konserverande faktor får en annan innebörd då hela<br />
samhället, <strong>folket</strong> och kulturen utsätts <strong>för</strong> ett yttre <strong>för</strong>tryck. Religionen är konserverande<br />
därigenom att den uttrycker och vidare<strong>för</strong> de värden som kulturen vilar på. Den är inte enbart<br />
bakåtblickande utan ger även idealen <strong>för</strong> tillvarons utformning Då man angriper det<br />
traditionella och strävar att ersätta det med något helt nytt, angriper man i själva verket de<br />
grundläggande värderingar och ideal som samhället och kulturen uttrycker. Förklaringen till<br />
den omtalade världsreligionernas renässans ligger där<strong>för</strong> inte i något ensidigt inflytande från<br />
kristna och västerländska ideal. Grunden <strong>för</strong> denna <strong>för</strong>nyelse ligger i den uppmobilisering <strong>av</strong><br />
den egna kulturens värden, som blir en pådrivande faktor i självständighetskampen. Den<br />
stagnation som <strong>för</strong>egick detta inom religionen får likaledes ses som en följd <strong>av</strong> det<br />
undertryckande <strong>av</strong> dessa värden, som det västerländska inflytandet med<strong>för</strong>de<br />
Mot denna bakgrund kan man bedöma buddhismens ökande politiska engagemang i länderna i<br />
Sydostasien. Under trycket <strong>av</strong> imperialismen har buddhismen i Bortre Indien, på Ceylon och i<br />
Vietnam aktivt tagit politisk ställning. Buddhismens ställning i kampen mellan det vietnamesiska<br />
<strong>folket</strong> och USA-imperialismen har emellertid också visat en vacklan mellan <strong>folket</strong>s<br />
intressen och religionens egna intressen. Det är dock felaktigt att hävda att detta politiska<br />
engagemang skulle strida mot buddhismens natur. Religionen kan inte skiljas från politiken,<br />
men det är de allmänna motsättningarnas karaktär som bestämmer det politiska ställningstagandet.<br />
Det är emellertid betecknande <strong>för</strong> den <strong>för</strong>härskande synen på ”politik”, att envar<br />
som ställer sig på de härskandes sida kan kallas opolitisk, medan den som vänder sig mot<br />
detta plötsligt anses ”blanda in politik” i frågeställningen.<br />
Traditionens makt i religiös <strong>för</strong>nyelse<br />
Världsreligionernas ställning och betydelse har sin utgångspunkt i den roll de har i den<br />
samhälleliga omvälvning som präglar nutidsläget. De värden som religionen uttrycker främst<br />
genom att vara traditionens <strong>för</strong>valtare och bevarare, får en ny innebörd i ett traditionsbrott.<br />
Religionen kan därvid upplevas som uttryck <strong>för</strong> en kulturnationalism som blir den spontana<br />
och primära reaktionen hos människor som berövas sitt egenvärde. Genom att ta sin tillflykt<br />
till religionen <strong>för</strong>nyar man traditionen och stärker de kulturella värdena. Det är alltså här fråga<br />
om samma utveckling som den som den svarta befrielserörelsen i USA genomgått. Betonandet<br />
<strong>av</strong> kulturnationalismen stärker den spontana kampen, men ger den inte ett klart mål.<br />
Även i de kulter som uppkommit bland de skriftlösa folken i kolonialismens spår, har