Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

34 som i berättelsen om de blinda och elefanten. Dessa blinda kände alla på olika delar av en elefant och kom alla till olika slutsatser om vad det var för någonting och ingen kom på att det var en elefant. Mytsamlandet kan jämföras med ett ihopsamlande av en hel mängd elefantsnablar då man sedan genom studier och jämförelser försöker komma fram till vad en snabel är och vilken funktion den har. Detta blir ju bara begripligt när man börjar med hela elefanten. Snabeln ensam säger ingenting. Lika lite som elefanten fungerar utan snabel kan snabeln fungera utan elefant. Detta innebär naturligtvis en inskränkning av den jämförande eller komparativa metoden, men inte att jämförelser skulle sakna betydelse. Den kan bara inte ske enligt en äldre metod, som gick ut på ett sammanställande av lösryckta element. Vid jämförelser mellan olika kulturers mytologier måste det jämförda materialet vara mera omfattande. Man jämför i stället hela strukturer och mot denna bakgrund de grundläggande teman man bara kan få fram genom vidare studier inom en kultur. En aldrig så enkel liten historia i en mytologi har sin utgångspunkt i mytologins och därmed kulturens totalitet. Man måste därför veta var folket ifråga lever och under vilka naturliga och geografiska betingelser. Dessa omständigheter brukar man benämna ekologin. Vidare får man ta reda på vad de lever av och hur arbetet för livsuppehället är fördelat eller med andra ord hur ekonomin är organiserad. Till denna ekonomiska organisation hör också den sociala strukturen, dvs. maktfördelning och status med släktskapsregler och familjebildning. Mytologin ingår i det idésystem som utgör ett slags överbyggnad på dessa förhållanden. Och detta kräver en inblick i den religiösa verkligheten med kulter, institutioner och föreställningsvärld som har sin grund i historia och tradition. Ett annat begrepp för denna överbyggnad är alltså världsbilden. Med detta synsätt som utgångsläge kan det sedan vara valfritt i vilken ända man börjar. Man kan mycket väl ta en bestämd myt som startpunkt och i samverkan med alla dessa andra faktorer arbeta sig fram till den aktuella helhetsstrukturen. Man kan också börja med de materiella förhållandena eller med världsbilden. De relationer man kommer att studera blir desamma bara i olika ordning därför att varje del är förbunden med den övergripande strukturen. Det är inte svårt att åskådliggöra myternas samband med ekologi, ekonomi, social struktur och världsbild med några hänvisningar. Skapelsemyter återspeglar de allmänna geografiska betingelserna och hämtar sina bilder därifrån. I en flodkultur berättas t. ex. hur världen uppstått ur översvämmat vatten eller hur havsvattnets möte med sötvattet gav upphov till de unga gudarna som i Babylonien. I Polynesien har jorden fiskats upp ur havet då en urtida gud bedrev fiskafänge för sig själv. Ekonomi avspeglas i berättelser om jordbrukets instiftande och fördelningen av land och dess brukande. Välkända är de s. k. totemistiska myterna om de pakter förfäderna ingick med de vilda djuren, som sålunda garanterade människornas försörjning. I den sociala strukturen intar släktskapsrelationerna ofta en dominerande funktion och i myterna fastläggs de skilda släkternas härkomst, samhällsfunktioner och inbördes relationer. De innehåller konfliktlösningar enligt förfädernas överenskommelser och legitimerar härskande och privilegierade gruppers ställning. Världsbilden slutligen är alltid den totalitet mot vilken myten utspelas. Här är myten först och främst förbunden med mytologin i dess helhet. Direkt relaterade till världsbilden är myter som handlar om människans relation till högre makter och om dessa makters inbördes struktur och fördelning. Ett betydelsefullt tema kan vara dödens inträde i människornas liv och den tillvaro som kan vänta efter döden. I olika variationer framträder i dessa myter tillvarons mening och uppfattningen av tid och
35 historia. De olika byggstenarna i en kulturs byggnadsverk samverkar alltså, de kan ha olika stor relevans, men ingen förklarar ensamt en myt. Hellre än att gå igenom en mångfald av exempel av denna typ kan det ge större utbyte med ett par mer utförliga bilder från ett par olika kulturer. Detta kanske kan sägas vara att komma med lösryckta exempel, men avsikten är mer att peka på det nätverk som omger myt och kult. Att dansa majsen ur jorden hos Zuni Zuni-indianerna tillhör den större gruppen s. k. puebloindianer i södra Nordamerika. Medan de nordligare indianernas kulturer på ett tidigt stadium till större delen utrotades vid invandrarnas jakt efter land och missionärernas efter själar, kunde en kultur som Zunis bättre motstå påfrestningarna. Denna skillnad betingas av ett flertal orsaker, av vilka man särskilt kan peka på de ekonomiska. Prärieindianernas kulturer var baserade på bison inte bara som födoämne. Bisonjakten bestämde också bosättningsvanor, social organisation osv., och därmed var hela det kulturella mönstret förbundet med bisons levnadsvanor. När därför bison utrotats av vita äventyrare och även jakten på indianerna själva satte in förvittrade den indianska kulturen för de kvarvarande folkspillrorna. Zuni däremot är jordbrukare med majs som främsta gröda och hade därmed större möjligheter att få behålla denna livsbetingelse. Jakten på land och människor drevs inte heller så hårt i södern. Andra faktorer i Zunikulturens motståndsförmåga synes ha varit en ovanligt stor stabilitet i socialt och religiöst avseende. De har varit föga mottagliga för kristen mission. Deras världsbilds grunder har därför kunnat undgå den uppluckring som blir en oundviklig följd av mission och liknande kulturell påverkan. Zuni har en riklig mytologi som i sin helhet kallas Berättelsen och ett praktfyllt kultsystem som löper över årscykeln. Myterna eller alltså Berättelsen är Zunis existens återberättad och aktualiserad i de kultformer som ingår i livsrytmen. Majsodlingen spelar därför också på detta plan en framträdande roll. I myten berättas hur de första människorna skapade majsen av vanligt gräs på den tiden då världen ännu var ung och mjuk. Därför kunde gräset omskapas till majs och detta upprepas varje år då majsen dansas fram ur jorden. I denna kultiska dans upprätthålles och förnyas människans relationer till majsen och de krafter som håller stammens liv samman. De första människorna representeras i dansen av sju par av unga flickor och pojkar och varje sådant par symboliserar en av stammens sju klaner. De är därför iklädda färggranna dräkter som återger olika drag i Zunis sociala och ekonomiska liv. Liksom i myten framskapas sedan majsen i kulten. Paren står mitt emot varandra med ett majsstrå mellan sig. I dansens rörelser hjälper de strået att växa uppåt genom att ömsevis gripa om det och rycka uppåt i våldsamma, extatiska rörelser. Varje ryck i strået ger en av majsplantans leder och när strået når över deras huvuden famnar de varandra runt det. Vid deras kroppars kontakt gror majsens kolvar fram. Här går myt och kult samman i ett dramatiskt återgivande av människans och jordens fruktbarhet och ett stärkande av de krafter som sammanhåller den mänskliga tillvaron. Varje avhandling och varje detalj i berättelsen har en symbolisk mening relaterad till ett större sammanhang. Samlaget vid majsen föregriper och uttrycker sin verkan och jordens fruktsamhet återges i samma sexuella termer som människans Samlag på åkern vid såningstid förekommer som en rituell handling i flera åkerbrukskulturer. Symboliken lever förresten kvar också hos oss i talesätt och grovkornigheter t. ex. så sin vildhavre eller paralleller mellan plöjning och samlag. Växtlighetens förvissnande ses också i sammanhang med döden och
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?