Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
137<br />
inte där<strong>för</strong> att sexualiteten är syndig utan <strong>för</strong> att den är en kraft som skall inledas på den<br />
andliga koncentrationen. Där<strong>för</strong> kan denna kraft mycket väl <strong>för</strong>höjas genom en inriktning på<br />
sexualiteten och inom vissa riktningar <strong>för</strong>ekommer gemensamma onanistunder i meditationsövningarna<br />
i klostren. Detta kan möjligen chockera en västerlänning, men är i och <strong>för</strong> sig inte<br />
märkligare än de kristna munkarnas enskilda onaniövningar. Skillnaden ligger främst i den<br />
skräck och den skuldbörda som kommit de kristna till del.<br />
Att erotiken blir ett medel <strong>för</strong> upplevelsen <strong>av</strong> gudshängivenhet inom Krishnabhakti, är en<br />
naturlig följd <strong>av</strong> att askesen inte längre ses som det främsta medlet till frälsning. Dessutom<br />
sammanfaller bhaktirörelsen med genombrottet <strong>för</strong> det kvinnliga elementet i gudadyrkan inom<br />
hinduismen. Flera <strong>av</strong> de tidigare underkuvade folkens kulturer var moderrättsliga och deras<br />
ursprungliga religion var starkt inriktad på kulten <strong>av</strong> kvinnliga gudomligheter. De erövrande<br />
indoeuropéerna var däremot utpräglat patriarkaliska, vilket också <strong>av</strong>speglade sig i deras religion.<br />
Den folkliga kulten <strong>av</strong> kvinnliga gudomligheter fortgick emellertid även efter<br />
inlemmandet i den hinduistiska kulturen och bryter så småningom igenom i det religiösa<br />
tänkandet.<br />
De stora gudarna <strong>för</strong>ses nu med gemåler vilka i den religiösa filosofin uppfattas som deras<br />
maktpotens eller shakti. Kulten <strong>av</strong> modergudinnan Kali i Calcutta och framställningar <strong>av</strong><br />
gudar <strong>för</strong>enade med sin shakti är kanske de mest påfallande uttrycken <strong>för</strong> detta kvinnliga<br />
inslag. Det ligger också till grund <strong>för</strong> utbildandet <strong>av</strong> en modersideologi, som ställer det<br />
traditionella och bestående kvinno<strong>för</strong>trycket i Indien i en speciell dager. Bhakti med<strong>för</strong>de<br />
heller ingen <strong>för</strong>ändring i det sociala kvinno<strong>för</strong>trycket, men g<strong>av</strong> dock kvinnan större religiösa<br />
rättigheter. Traditionellt var kvinnorna utestängda från de religiösa privilegierna på samma<br />
sätt som de lägsta kasten. Den större religiösa frihet som följer med bhakti står i relation till<br />
att prästerskapets monopol inte längre är lika absolut. Bhaktirörelsen producerar religiösa<br />
lärare som inte är brahmaner och även om det alltså lyckas prästerskapet att inordna rörelsen i<br />
hinduismen, så är de inte längre ensamma om den religiösa auktoriteten. Deras sociala<br />
ställning var dock så grundmurad att den inte längre behövde <strong>för</strong>svaras i en ideologisk<br />
offensiv utan vilade tryggt på kastväsendets bestånd.<br />
Bhakti hade en folklig <strong>för</strong>ankring varigenom den <strong>för</strong>mådde ingjuta nytt liv i hinduismen, men<br />
sedan den väl inordnats i etablerade former återkommer den tidigare <strong>av</strong>mattningen, ty<br />
ingenting har egentligen <strong>för</strong>ändrats i kulturens materiella villkor. Buddhismen är undanträngd,<br />
kastväsendet är räddat, den samhälleliga ordningen och därmed <strong>för</strong>trycket består. Kulturens<br />
bärare, en roll som tilldelas det härskande skiktet, ser som sin främsta uppgift att bevara och<br />
deras främsta stöd ligger i det sociala livets o<strong>för</strong>änderlighet. Hinduismens bestånd som<br />
religion är det ideologiska uttrycket <strong>för</strong> denna o<strong>för</strong>änderlighet och inte dess orsak. Det sociala<br />
livets former är låsta, främst i kastväsendet, och det sker inte någon omdaning som kunnat<br />
<strong>för</strong>a nya samhällsgrupper till makten och därmed frigöra nya krafter. Vad som sker är i stället<br />
ett ökande <strong>för</strong>tryck och en gradvis urholkning genom de inre motsättningarna, vilket <strong>för</strong>svagar<br />
hela systemets motståndskraft utåt. Indien läggs ganska lätt under det islamska inflytandet<br />
som från 1400-talet utgör ett dominerande inslag. Strax därefter anländer de <strong>för</strong>sta européerna<br />
och från 1700-talet lyder Indien under britterna.<br />
Det islamska inflytandet <strong>för</strong>orsakar inte några djupgående <strong>för</strong>ändringar. Det <strong>av</strong>sätter vissa<br />
religiösa rörelser som utgör 'en syntes <strong>av</strong> hinduiskt och muslimskt, <strong>av</strong> vilka sikhismen är det<br />
viktigaste uttrycket. Men det islamska herr<strong>av</strong>äldet med<strong>för</strong> inga <strong>för</strong>ändringar i samhällsstrukturen<br />
och påverkar där<strong>för</strong> i stort sett inte kulturen vare sig i positiv eller negativ riktning.<br />
Det europeiska inflytandet har en betydligt mer dramatisk historia, då det genom
Change language