Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

144 och har också tvingats stöda dessa intressen. Denna intressegemenskap har sin bakgrund i den intressegemenskap som rått mellan kyrka och överhet i de västerländska samhällena, klarast manifesterat i sambandet kyrka — stat. Det är därför ingen tillfällighet att Alva Myrdal nu rekommenderar s. k. ulandsexperter att lära av missionärerna. Den andra sidan av religionens funktion i kampen mellan förtryckta och förtryckare, framgår av dess roll i de koloniserade ländernas reaktion på det västerländska inflytandet. Kristendomen likställs med det främmande förtrycket. I Afrika kom den att uppfattas som den vite mannens religion. I Japan kastades de kristna missionärerna ut samtidigt som landet stängde sina gränser för handel med västerlandet. I den avkoloniseringsprocedur, i vilken de tidigare kolonierna tillerkänts en formell nationell självständighet, har samtidigt dessa länders religion genomgått en slags pånyttfödelse. Reformrörelserna inom hinduismen löpte parallellt med kampen för nationell självständighet. I de moderna islamska staterna har religionens ställning och utformning stått i centrum för intresset. I de skriftlösa kulturerna uppkom en rad av nya kulter som alla pekar i samma riktning, genom att framhäva den egna traditionen som ett medel till befrielse. Religionen har en direkt relation till den folkliga och kulturella självkänslan. Religionen som en konserverande faktor får en annan innebörd då hela samhället, folket och kulturen utsätts för ett yttre förtryck. Religionen är konserverande därigenom att den uttrycker och vidareför de värden som kulturen vilar på. Den är inte enbart bakåtblickande utan ger även idealen för tillvarons utformning Då man angriper det traditionella och strävar att ersätta det med något helt nytt, angriper man i själva verket de grundläggande värderingar och ideal som samhället och kulturen uttrycker. Förklaringen till den omtalade världsreligionernas renässans ligger därför inte i något ensidigt inflytande från kristna och västerländska ideal. Grunden för denna förnyelse ligger i den uppmobilisering av den egna kulturens värden, som blir en pådrivande faktor i självständighetskampen. Den stagnation som föregick detta inom religionen får likaledes ses som en följd av det undertryckande av dessa värden, som det västerländska inflytandet medförde Mot denna bakgrund kan man bedöma buddhismens ökande politiska engagemang i länderna i Sydostasien. Under trycket av imperialismen har buddhismen i Bortre Indien, på Ceylon och i Vietnam aktivt tagit politisk ställning. Buddhismens ställning i kampen mellan det vietnamesiska folket och USA-imperialismen har emellertid också visat en vacklan mellan folkets intressen och religionens egna intressen. Det är dock felaktigt att hävda att detta politiska engagemang skulle strida mot buddhismens natur. Religionen kan inte skiljas från politiken, men det är de allmänna motsättningarnas karaktär som bestämmer det politiska ställningstagandet. Det är emellertid betecknande för den förhärskande synen på ”politik”, att envar som ställer sig på de härskandes sida kan kallas opolitisk, medan den som vänder sig mot detta plötsligt anses ”blanda in politik” i frågeställningen. Traditionens makt i religiös förnyelse Världsreligionernas ställning och betydelse har sin utgångspunkt i den roll de har i den samhälleliga omvälvning som präglar nutidsläget. De värden som religionen uttrycker främst genom att vara traditionens förvaltare och bevarare, får en ny innebörd i ett traditionsbrott. Religionen kan därvid upplevas som uttryck för en kulturnationalism som blir den spontana och primära reaktionen hos människor som berövas sitt egenvärde. Genom att ta sin tillflykt till religionen förnyar man traditionen och stärker de kulturella värdena. Det är alltså här fråga om samma utveckling som den som den svarta befrielserörelsen i USA genomgått. Betonandet av kulturnationalismen stärker den spontana kampen, men ger den inte ett klart mål. Även i de kulter som uppkommit bland de skriftlösa folken i kolonialismens spår, har
145 traditionens förnyelse denna innebörd. Myterna kring dessa kulter handlar om ett återupprättande av en förgången lyckotid då de vita och deras sjukdomar, brännvin och propaganda inte fanns. Detta tänkes som en världsundergång i vilken den egna kulturen har en ledande roll. Detta mytiska innehåll har en påfallande likhet med de gemensamma dragen i den serie av nya religioner som uppstått i Japan. Det största uppsvinget för dessa religiösa rörelser kom efter andra världskrigets slut, som en reaktion på Japans nederlag och den kapitalistiska omstruktureringen av samhället. Ett återkommande tema i dessa religioner är tanken på en världens undergång varpå ett paradis upprättas baserat på traditionella, kulturella världen. Den japanska kulturen ses som ledande i denna utveckling. Religionen som ett opium för folket får en annan innebörd i en social omvälvning. Det råder alltid en spänning mellan dess folkliga förankring och dess relationer till ett härskande skikt och därmed dess position i samhället. I flera asiatiska länder har frigörelsesträvan och opposition gått hand i hand med en religiös förnyelse. På grund av sin sociala och folkliga förankring kan de religiösa frågorna verka som en katalysator i spontana uppror. Dessa religiöst betonade rörelser utmärks av en spänning mellan konservatism och förnyelse, vilket är ett genomgående drag i religionens omdaningar. På olika sätt förenas en utopism med strävan att återställa och bevara något förgånget. Jesus anknyter till Gamla testamentets profeter, Muhammed till Abrahams monoteism och Luther till Nya testamentet. Man griper tillbaka på något äldre för att frambringa något nytt. Religionens ideologi är mytisk, 'dvs. den hämtar sina ideal i en förgången urtid där tillvarons inneboende mening ligger förborgad. I de moderna islamska länderna har spänningen mellan konservatism och förnyelse splittrat reformsträvandena i två riktningar. Den ena ser framförallt bakåt mot kalifatets gyllene tid och hämtar därifrån idealen för religiösa och sociala reformer. Den andra riktningen är modernistisk och tar sin utgångspunkt i en strävan till anpassning till de förhållanden som den västerländska imperialismen skapat. Båda grundas emellertid i en strävan att återupprätta det islamska och nationella egenvärdet genom en förnyelse av den tradition på vilken dessa kulturer vilar. Den andra sidan — missionen Missionsverksamheten är avhängig av världsreligionernas olika ställningar i de nutida politiska förhållandena. Kristendomen, islam och buddhismen är direkt missionerande och de övriga nutida religionerna har starkt påverkats genom att de varit utsatta för mission. Strävan att utbreda läran och att vinna anhängare kan emellertid utformas ganska olika beroende dels på de inom religionen dominerande motiven för mission, dels på de ekonomiska, politiska och sociala omständigheterna. I grunden för motivet att missionera ligger övertygelsen om den egna lärans överlägsna sanning, men sättet att sprida denna lära måste bli avhängigt av de förhållanden missionen verkar under. Den kristna missionen har ledsagat kristendomens hela historia, men dess metoder har genom tiderna varit mycket skiftande. Det råder också stora skillnader mellan kristen, islamsk och buddhistisk mission naturligtvis som en följd av olikheterna i lära, men också beroende på att förutsättningarna för mission varit helt olika. I bedömningen av främmande religioners mission har man även i etablerad forskning utgått från kristna värderingar och därvid också valt att inta en helt omedveten attityd till dessa skillnader. För dessa ideologer är det tacksamt att framställa det heliga kriget som islams främsta missionsmetod och att därvid trycka på dess våldsamma sida. Den mest betydande buddhistiska missionen historiskt sett, mahayanabuddhismens, beskrivs i förtäckt kritiserande ordalag som en avvikelse från den ursprungliga läran. Dess förmåga till anpassning till den tro som varit traditionell i de områden den kommit till uppfattas som ”eftergifter” i enlighet med den syn som väglett den kristna missionen. Samtidigt förbigår man med talande tystnad den
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145: 143 föraktfulla inställning till
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?