Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

8 förkristna kulturerna vid medelhavet. De kunde inte förväntas ha någon djupare insikt i den värld de levde i, och man väntade sig inte att finna något utvecklat samhällsmönster på denna ”primitiva” nivå. Därför bortsåg man helt naturligt från detta och ägnade sig i stället åt att med lösryckta jämförelser bygga upp en konstruerad helhetsbild av religionen på det teoretiska planet. I det imperialistiska England fanns en god grogrund för detta slags tänkande. Eftersom den anglosaxiska vetenskapen liksom på andra områden blev den dominerande, har kritik och andra forskningstraditioner haft svårt att bryta de ramar den tidiga forskningen arbetade inom. Mycket av den gamla inställningen lever därför kvar, även om en nyorientering efterhand tvingats fram, mycket på grund av att de studerade kulturerna undergått så genomgripande förändringar. Den allmänna idéutvecklingen i västerlandet har samtidigt medfört en alltmer oförstående attityd gentemot främmande religioner. Tidigare sågs ”hedendom” som ett slags primitivare förstadier till kristendomen. På grund härav hade man svårt att se religionen som en levande och bärande del i den kultur där den hör hemma. Fenomenen studerades lösryckta och passades in i färdiggjorda modeller. I synnerhet de skriftlösa folkens religioner får i allmänhet fortfarande tjäna som ett slags skräpkammare ur vilken man kan hämta allsköns jämförelsematerial. De större eller s. k. högre religionerna har visserligen studerats mer sammanhängande, men man följer ensidigt den rent religiösa idéutvecklingen. Religionen ses inte som en integrerad del av kulturen utan betraktas som något särskilt ”upphöjt” och allmänt mystifierande. Man beskriver den överhettat övernaturliga och kraftuppfyllda värld som ”afrikanen” lever i, den tillplattade underkastelse muslimen hänger sig åt eller det mystiska försjunkande hinduen strävar efter. Religion anses handla om allt utom den vanliga verkligheten och därmed måste den ju te sig egendomlig. Därigenom döljer man också religionens funktion i samhällslivet. Religion bör i stället studeras i en socio-historisk ram som en del av människans totala världsbild. Den utgör ett uttryck för människans livssituation formulerat på grundval av den historiska, sociala, politiska och ekonomiska verkligheten. Snarare än att vara en samling idéer är religionen ett mönster av värden och gemensamma handlingar. Den förändras därför ständigt i samspel med dessa övriga samhälleliga faktorer. Kristendomens sekularisering Tendensen att betrakta religionen som en övernaturlig eller mystisk överlagring av den ”vanliga” verkligheten härrör från utgångspunkten i den sekulariserade kristendomen. I den sentida kristendomen har den religiösa, mytiska världsbilden skilts ut som en ”annan” verklighet än den på förnuftet grundade. De religiösa utsagorna betraktas som metafysik och den värld de handlar om ses antingen som helt enkelt obefintlig (Gud är död — enligt den ateistiska doktrinen) eller som hemhöriga i en annan dimension eller aspekt av tillvaron. Den konsekventa utformningen av denna syn är specifik för kristendomen i nutiden och har den något vaga beteckningen sekularisering. Sekulariseringen är en allmän process som innefattar religionens ställning i samhällslivet, dess förhållande till den världsliga makten (staten) och den mytiska världsuppfattningens förhållande till den allmänt omfattade världsbilden. Historiskt sett är sekulariseringen inte typisk heller för kristendomen. I det övervägande antalet andra religioner är den det inte alls. För kristendomens del är sekulariseringen del av en process som gjort sig märkbar genom de senaste cirka 500 åren av vår historia. Man kan visserligen finna rötterna till sekulariseringen redan i kristendomens
9 tidigaste utformning. Vid den äldsta kyrkans konfrontation med den grekiska filosofin uppkom en konflikt mellan tro och vetande. Kyrkofäderna ägnar stort utrymme åt att diskutera förhållandet mellan tron och filosofin och förnuftet och intar ibland en rent fientlig hållning gentemot den grekiska filosofin. Augustinus ser en slags skillnad mellan religiöst och världsligt då han skiljer mellan Kristi ideella kyrka och den världsliga kyrkoorganisationen och han definierar förhållandet mellan den världsliga makten och kyrkans makt. Av denna konflikt formas emellertid en harmonisk syntes genom sammansmältningen av den aristoteliska och den kristna världsbilden. Den världsliga makten och kyrkans makt organiseras efter samma mönster och kyrkan manifesterar sitt herravälde genom investituren. Religiös och filosofisk eller vetenskaplig världsbild förblir en och densamma i bortåt 1500 år, det föreligger ingen konflikt dem emellan. Teologin är vetenskapernas drottning och filosofin är hennes lydiga tjänarinna. Genom den omfattande vetenskapliga revolutionen i början av den nyare tiden, när det borgerliga samhället avlöser det feodala, förändras småningom bilden. Denna revolution har sin grund i en omfattande omstrukturering av hela samhället på det ekonomiska, sociala och politiska planet. Nya produktionsformer, nya system och ideal träder i konflikt med det statiska feodalsamhället och dess världsuppfattning. Aristokratin får vika för den framåtsträvande borgarklassen och en ny världsbild tar långsamt form. För religionens del innebär denna omvälvning reformationernas omstrukturering och nyorientering, med en splittring av den förut enhetliga kristenheten i Europa som en följd. Men det händer också något mer. Den religiösa världsbilden skiljs efterhand ut, den får s. a. s. inte längre plats i det nya fysiska universum. Den nya världsbilden växer fram i det vetenskapliga tänkandets kamp mot de mytiska föreställningarna. Den gamla aristoteliska världsbilden upprätthölls av Gud, garanterades och hade skapats av honom. Det kopernikanska universum visar sig klara sig självt, det upprätthålls efter Newton och Einstein genom sina egna inneboende lagar. Det behövs inte att man inför någon gudomlig kraft för att förklara dess existens och om det alls är skapat, så har detta varit en autonom utveckling. Gud, himmel och helvete — hela den kristna världsbilden blir hängande i luften. Men den avskaffas inte för den skull utan förläggs till vad man kallar en annan dimension. Den gudomliga kraften har ersatts av den fysiska som förklaringsgrund, men naturvetenskapen finner ingen anledning att begrava Gud. Det gudomliga får bli kvar, i universums ändamålsenliga och mekaniska underverk menar man sig ana undret. Detsamma händer med synen på människan. Enligt medeltida uppfattning styrdes människan av sin själ. Hela organismen hölls också igång av små själar och andra, vilka som gudomliga krafter reglerade andning, blod, näring och nervsystem, Men med de stigande kunskaper, man i trots av kyrkans motstånd skaffade sig, om hur människokroppen är uppbyggd och fungerar, försvann de gudomliga krafterna en efter en. Framemot 1700-talet anser man sig inte längre behöva ens den gudomliga själen. Människan blir en mekanism liksom universum. Själen behövs inte längre som förklaring och fysiologiskt blir det små grå celler av den. Men inte heller på detta plan gör man sig helt av med det gudomliga och själen blir kvar som en aspekt av mänsklig tillvaro. Sekulariseringsprocessen är alltså en sentida historia som för kristendomens del betingats av den allmänna samhällsutvecklingen i västerlandet. Den rymmer dessutom fler aspekter än utskiljandet av den mytisk-religiösa världsbilden. Religionen har inte bara skilts ut — reformationerna innebär en förändring av det religiösa livsmönstret varvid kristendomens delning på flera kyrkor, och särskilt de protestantiska kyrkornas nationella anknytning haft stor betydelse. De protestantiska nationalstaterna fick en klart teokratisk inriktning i sitt uppbrott
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9: 7 har man i stället sett det som e
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?