Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

116
Att beskriva hinduismen är en mycket omfattande uppgift och den enda möjligheten att göra
en samlad framställning är att följa den historiska utvecklingen. I en kort översikt som denna
är det dessutom nödvändigt att göra begränsningar. Väsentligast att framhålla i hinduismens
utveckling är karaktären av dess sociala förankring. Religionen är inte någonting som äger
rum i huvudet på religiösa personer och vars struktur utbildas utanför eller ovanför samhället.
Det är därför en vrångbild om man framställer det religiösa tänkandets utveckling som ett
autonomt skeende. Denna vrångbild leder vidare till misstaget att se religionens förbindelser
med samhällslivet som en påverkan. Religionen kan inte sägas påverka samhället eftersom
den ingår i det som •en nivå i den samhälleliga strukturen i dess helhet. Den kan därvid vara
mer eller mindre dominerande, men den är alltid förbunden med samhällsutvecklingen, vilken
i sista hand bestäms av materiella och inte av ideella faktorer. Det är till exempel helt felaktigt
att i nutiden se hinduismen som det avgörande hindret för Indiens utveckling, eftersom
religionens försvinnande är en helt sekundär fråga i förändringen av ett ekonomiskt och
socialt system. De krafter som förhindrar denna förändring måste också vara ekonomiska och
sociala, dvs. det avgörande hindret för Indiens frigörelse utgöres av USA-imperialismen och
de inhemska förtryckarna. Hänvisningar till religionen tjänar också till att dölja att den
ekonomiska utvecklingen förutsätter en frigörelse av det indiska folket, vilket ensamt besitter
den kraft som kan störta förtrycket.
I framställningar av hinduismens utveckling beskrivs vanligen endast religionens överskikt,
eftersom den traderats och formats av det härskande skiktets intellektuella. Den folkliga
religiositet som för varje religion utgör villkoret för dess existens, trängs genom denna
ensidighet i bakgrunden. ”Folktron” får bli en leverantör av enstaka idéer och nyheter, vilket
anser förklara förändringar inom religionen. Men det härskande skikt som präglade hinduismens
utveckling var inte fristående från folket, utan bestämdes just av dess härskande
ställning i samhället. Dess tänkande är därmed de härskandes tänkande och folket tänker inte
”för sig själva”, utan deras tänkande bestäms genom dessa förhärskande idéer och handlingsmönster,
men också av deras direkta erfarenheter, vilka socialt är annorlunda, i flera
avseenden motsatta, det härskande skiktets. Den litterära traditionen, som har sin utgångspunkt
i Veda-böckerna och fortsättes genom prästspekulationen, religionsfilosofin och de
episka verken, får inte ses som religionens centrum. Litteraturen är källan för vår kunskap om
hinduismen, men religionens kärnpunkt ligger i samspelet mellan tänkandet hos det härskande
skiktet och folkets tänkande och föreställningar.
I en kort översikt över religionen i Indien är det främst dessa förhållanden som förtjänar att
framhållas. För att inte göra gemensam sak med det religiösa förtrycket är det nödvändigt att
man utgår från att religionen har sin plats i samhället och att den där formas i samspelet
mellan folkets och det härskande skiktets erfarenheter och tänkande. Huvudvikten läggs
därför inte på en beskrivning av det religiösa tänkandets alla idéer, utan vid ett försök att
påvisa detta tänkandes sociala ställning och sociala implikationer.
Erövrarna och traditionen
Man brukar säga att indierna tillhör indoeuropéerna, men det är inte svårt att genom en blick
på Indiens befolkning övertyga sig om att detta är felaktigt. Denna befolkning utgöres nämligen
av en mycket omfattande rasblandning. Däremot lades grunderna till den indiska
kulturen av indoeuropéer och språket, dvs. det ursprungliga sanskrit, tillhör också den indoeuropeiska
språkstammen. Dessa erövrare som framemot 1500-talet före vår tid vandrat ner i
Punjab-distriktet i norra Indien, grundade sin tidigaste kultur på krigföring och utbredde sig
efterhand över landet. Ett härskande skikt av indoeuropéer etablerar sin makt även över de