Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

22 Bronislav Malinowski. Han var närmast inspirerad av Frazer och ställde sig på individens sida mot Durkheims förfärande tal om det kollektiva. Under första världskrigets år skaffade sig Malinowski möjlighet att vistas på ögruppen Trobrianderna i Söderhavet. Som han själv triumferande utropar inleddes härmed en ny era. Länstolsspekulationerna utbyttes mot den friska luften bland infödingarna. Fältet blev forskarens laboratorium. Malinowski grundlade också en ny syn på den ”primitiva” kulturen, som genom sin betoning av det organiska och funktionella kallas funktionalismen. Han betonar framför allt de religiösa föreställningarnas och sedernas psykologiska betydelse. Härigenom har de en harmoniserande effekt på hela samhället. Ytterst ser han dem grundade i biologiska behov och han ställer sig därför avvisande till talet om de sociala krafterna. En företeelse förklaras utifrån sin funktion och alltings ändamål är att tillfredsställa behov och bevara stabiliteten. Samhället blir i detta betraktelsesätt helt statiskt och konflikter tjänar snarare balansen är förändring. Denna betoning av samhällets funktion och stabilitet hänger samman med de intressen som befrämjade denna forskning. De engelska imperiebyggarna var beroende av en god kontroll över sina besittningar och handelsområden. Malinowski var för övrigt väl medveten om denna nytta hans forskningar förde med sig. Som han själv uttryckte var kunskapen om de koloniserade kulturerna av stort värde för ”missionärer, kolonialtjänstemän och dem som skall ekonomiskt exploatera primitiv handel och primitivt arbete”. Funktionalismens framväxt är också en konsekvens av den härskande klassens önskan och strävan att bevara det ”egna” borgerliga samhället i Europa. England blev helt naturligt ledande i utvecklandet av fältforskningen. Inspirerade av Durkheim började man basera sina forskningar i den sociala strukturen och för att kartlägga den krävdes flera år av intensivt fältarbete. Släktskapsrelationerna, maktfördelningen och de ekonomiska och sociala sammanhangen sattes i förgrunden. Härigenom betonades också religionens sociala funktion. Man utvecklade en helhetssyn på kulturen där de olika fenomenen sågs som integrerade delar i en strukturerad helhet. Socialantropologin, som denna vetenskap kallades, ansågs vara till stor nytta för ”missionärer och alla dem som är engagerade i att anpassa den infödda befolkningen till de nya förhållanden som är ett resultat av den brittiska ockupationen av landet”. Det kunde nämligen uppstå en hel rad problem när det gällde att få de koloniserade att underkasta sig den brittiska kronan. Svåra ”oroligheter”, som man vanligen kallar upproren mot övermakten, kunde uppstå om kolonialadministratörerna ingrep mot religiösa seder. Tron på trolldom och magi kunde förhindra en effektiv administration och det är därför naturligt att missionen nämns i dessa sammanhang. Uttalandet ovan härrör från A. R. Radcliffe-Brown som från 1920-talet var det stora namnet inom brittisk socialantropologi. Han vänder sig mot den historiska inriktningen inom etnologin och kritiserar den för ovetenskapliga rekonstruktioner. Dessutom har den praktiskt ett mindre värde än socialantropologin, som ägnar sig åt att studera ett samhälles uppbyggnad och lagar. Härmed får man den säkraste kunskapen även för att kunna förändra samhället. Socialantropologin ska byggas upp till en lika strikt vetenskap som naturvetenskaperna, dvs. som en empirisk vetenskap som bygger sina generaliseringar på datasamlande. Denna empiricistiska inställning ledde till att man menade att begreppen och de teoretiska sambanden förelåg redan i materialet. Man skilde med andra ord inte mellan teori och verklighet. Därigenom tvangs man att bli allt mer försiktig med generaliseringar och uppställande av lagar. Till sist kom man att inta en fientlig hållning mot teoretiskt arbete över huvud och godkände ingenting annat än fältforskningens resultat. Fältforskaren levde visserligen i det samhälle han studerade, men med ett oerhört avstånd till
23 sina tillfälliga levnadskamrater. Hans relation till det studerade samhället realiseras överhuvudtaget aldrig, inte ens som representant för en annan kultur. Följden blir en kyligt manipulativ forskningsinställning. Malinowski har i sina nyligen publicerade dagböcker deklarerat sin ensamhet och sin avsmak för de ”infödingar” han lever bland. Genom att man inte realiserade förhållandet mellan forskare och den utforskade kulturen accepterade man utan vidare de värdenormer forskningen arbetade inom. Dessa grundades nämligen på en aldrig ifrågasatt jämförelse med den egna kulturen, varvid den koloniserade sågs som outvecklad och efterbliven. Det påfallande med Radcliffe-Brown är att han så sent som på 40-talet talar i klartext om förhållanden, som numera dölj bakom en klädsam slöja av u-hjälp och humanitet. Han ställer självklart sin forskning i kolonialismens tjänst. Samtidigt framhåller han att antropologen befinner sig i en unik situation som forskare. Själva ”forskningsmaterialet håller nämligen snabbt på att försvinna inför han ögon”. Många kulturer har gått under och i de överlevande inträder så genom gripande förändringar att antropologens arbete starkt försvåras. Detta arbete är därför mycket brådskande. Det gäller allt, så att rädda vad som räddas kan, samtidigt som man ser som sin forsknings ändamål att bidra till forskningsmaterialets undergång genom att tjäna missionens och kolonialismens kulturförstöring. Denna besynnerliga omedvetenhet är inte ett psykologiskt fenomen hos Radcliffe-Brown utan en följd av själva forskningens inriktning. Den är med andra ord styrd av kolonialismens ideologi. Man talar om forskningsmaterial och inte om människor och det är materialet och inte människorna som ska räddas. Tanken att de koloniserade folken kunde ha ett intresse av kulturens materiella bestånd hade ingen plats i en idealistisk vetenskapssyn. Hela denna forskningstradition med dess betoning av samhällets helhetlighet och stabilitet var en reaktion mot marxismen, som tvärtom betonar motsättningarna och den omstörtande förändringen. En teori där upproret fyller en positiv historisk funktion måste ju vara särskilt olämplig för en forskning i förtryckets tjänst. Ideologisk forskning och teoretiskt arbete Trots dessa invändningar mot vidareutvecklandet av den brittiska antropologin och dess ideologiska sammanhang finns det ingen anledning att förneka denna forsknings insatser. Ingen av dess kritiker har heller velat utmönstra den som värdelös. Vad kritiken gäller är att kunna klarlägga de historiska och ideologiska sammanhangen i denna traditions brister, för att därmed kunna ta fasta på dess kunskapsproduktion. Varje tradition och varje teoribildning uppkommer i en bestämd historisk situation och är därför också knuten till de historiska förhållandena och bestämda ideologier. Vad som däremot måste avvisas är anspråken att komma med absoluta sanningar. Någon objektiv vetenskap i den meningen att den skulle vara fristående från de sociala och historiska sammanhangen existerar inte. Också ett uppradande av så kallade kalla fakta avslöjar ett ställningstagande. Det finns inte några kalla fakta utan vad som finns är beskrivningar av mänskliga handlingar, relationer och föreställningar. Redan utväljandet och återgivandet avslöjar ett ställningstagande. De drag man studerar i verkligheten får en vetenskaplig mening först genom ett teoretiskt arbete. Detta arbete måste vidareutvecklas för att man ska nå en förbättrad kunskap om de förhållanden man studerar. I denna process måste de nya kunskaperna tillåtas påverka och förändra de teorier och metoder man använder sig av. En vetenskap som studerar mänskliga och samhälleliga förhållanden kan inte vara en observatör studerande en mekanism.
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?