Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

139
ord en logisk följd av att man inte beaktar religionens ställning som samhällsideologi. All
ideologi är naturligtvis inte religion.
De aktuella världsreligionerna blir således; kristendom, islam, buddhism och hinduism. Om
man med nutiden inte bara avser dessa religioners läroförändringar i den senare historien, utan
deras aktuella situation i ett nutidsläge i vidare bemärkelse, måste man också ta med de
skriftlösa folkens religioner i problemkomplexet. De tre förstnämnda religionerna är mer eller
mindre missionerande bland dessa folk, som dessutom tillsammantaget utgör en ganska
omfattande grupp. De skriftlösa folkens aktuella situation är intimt förbunden med världsreligionernas
mission och de politiska drivkrafterna bakom missionen, främst den kristna.
Eftersom denna mission har en avgörande betydelse för världsreligionerna i nutiden, kan de
inte studeras fristående från de religioner och kulturer där missionen har sitt verksamhetsfält.
De problem som är dominerande för världsreligionerna och de skriftlösa folkens religioner
ställer hela frågan om studiet av främmande religioner på sin spets. Ingen religion existerar
idag oberoende av andra religioner. Kolonialismen och imperialismen har knutit samman
världen till en politisk helhet dominerad av starka motsättningar. Genom missionen och
genom den världsomfattande utbredningen av det västerländska inflytandet har även
religionerna kommit att konfronteras. De ökade kontakterna leder till att religionerna möts,
påverkar och influerar varandra. Därmed står det också klart att begreppet världsreligion inte
endast är en fråga om terminologi. En religion, sådan som vi känner den från religionshistorien,
är generellt sett förankrad i en kultur. Religionen ingår i samhället, ofta som en så
integrerad del att den inte alls upplevs som ett särskilt fenomen och det finns därför inte heller
något begrepp för att beteckna det vi menar med religion. Religionen skiljs inte ut som en
speciell aspekt av tillvaron utan utgöres av sammanhängande inslag i ceremonier, moraliska,
juridiska, politiska och ekonomiska institutioner. Den utgör den sammanbindande strukturen i
den allmänna världsbilden och därmed i samhällsideologin. Detta gäller i grunden alla
religioner och alltså även sådana som gör anspråk på att vara giltiga i alla samhällen såsom
kristendomen, islam och buddhismen. Sekulariseringen av kristendomen bidrar till att dölja att
den är formad i den historiska process av vilken den är en del och att den har präglat och blivit
präglad av de grundläggande samhälleliga förhållandena i den västerländska kulturen. En religion
blir därför med nödvändighet något annat när den s. a. s. lyfts ur sitt sociala och
historiska sammanhang för att konfronteras med helt andra förhållanden. Ett möte mellan två
religioner är ett möte mellan två skilda världsbilder och två skilda sätt att leva. Missionen
baseras därigenom på värderingar som med nödvändighet inte kan begränsas till rent religiösa
frågor.
Världsreligionerna i nutiden är alltså ett problemområde som måste ses i ett större sammanhang.
Att religionerna står i relation till varandra leder till de allmänna historiska, sociala och
politiska förhållanden som bestämmer religionernas utformning och präglar deras kontakter
med varandra. Om man ser till kristendomen så utmärks den i detta sammanhang inte bara av
att den är en missionerande religion. Den har också en speciell ställning i den kultur där den
hör hemma. Den västerländska kulturen sägs i största allmänhet vara sekulariserad, utan att
man gör närmare klart vad detta innebär. Sekularisering visar sig också i olika sammanhang
betyda olika saker. Innan man direkt jämför kristendomen med andra religioner och
västerländsk civilisation med icke-sekulariserade civilisationer måste man alltså göra klart vad
denna skillnad innebär. Det finns nämligen en hel rad konkreta frågor som blir aktuella med
utgångspunkt i religionens ställning i samhället.
I Indien, liksom på de flesta andra håll, har det religiösa systemet inte någon avgränsning mot