Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
139<br />
ord en logisk följd <strong>av</strong> att man inte beaktar religionens ställning som samhällsideologi. All<br />
ideologi är naturligtvis inte religion.<br />
De aktuella världsreligionerna blir således; kristendom, islam, buddhism och hinduism. Om<br />
man med nutiden inte bara <strong>av</strong>ser dessa religioners läro<strong>för</strong>ändringar i den senare historien, utan<br />
deras aktuella situation i ett nutidsläge i vidare bemärkelse, måste man också ta med de<br />
skriftlösa folkens religioner i problemkomplexet. De tre <strong>för</strong>stnämnda religionerna är mer eller<br />
mindre missionerande bland dessa folk, som dessutom tillsammantaget utgör en ganska<br />
omfattande grupp. De skriftlösa folkens aktuella situation är intimt <strong>för</strong>bunden med världsreligionernas<br />
mission och de politiska drivkrafterna bakom missionen, främst den kristna.<br />
Eftersom denna mission har en <strong>av</strong>görande betydelse <strong>för</strong> världsreligionerna i nutiden, kan de<br />
inte studeras fristående från de religioner och kulturer där missionen har sitt verksamhetsfält.<br />
De problem som är dominerande <strong>för</strong> världsreligionerna och de skriftlösa folkens religioner<br />
ställer hela frågan om studiet <strong>av</strong> främmande religioner på sin spets. Ingen religion existerar<br />
idag oberoende <strong>av</strong> andra religioner. Kolonialismen och imperialismen har knutit samman<br />
världen till en politisk helhet dominerad <strong>av</strong> starka motsättningar. Genom missionen och<br />
genom den världsomfattande utbredningen <strong>av</strong> det västerländska inflytandet har även<br />
religionerna kommit att konfronteras. De ökade kontakterna leder till att religionerna möts,<br />
påverkar och influerar varandra. Därmed står det också klart att begreppet världsreligion inte<br />
endast är en fråga om terminologi. En religion, sådan som vi känner den från <strong>religionshistorien</strong>,<br />
är generellt sett <strong>för</strong>ankrad i en kultur. Religionen ingår i samhället, ofta som en så<br />
integrerad del att den inte alls upplevs som ett särskilt fenomen och det finns där<strong>för</strong> inte heller<br />
något begrepp <strong>för</strong> att beteckna det vi menar med religion. Religionen skiljs inte ut som en<br />
speciell aspekt <strong>av</strong> tillvaron utan utgöres <strong>av</strong> sammanhängande inslag i ceremonier, moraliska,<br />
juridiska, politiska och ekonomiska institutioner. Den utgör den sammanbindande strukturen i<br />
den allmänna världsbilden och därmed i samhällsideologin. Detta gäller i grunden alla<br />
religioner och alltså även sådana som gör anspråk på att vara giltiga i alla samhällen såsom<br />
kristendomen, islam och buddhismen. Sekulariseringen <strong>av</strong> kristendomen bidrar till att dölja att<br />
den är formad i den historiska process <strong>av</strong> vilken den är en del och att den har präglat och blivit<br />
präglad <strong>av</strong> de grundläggande samhälleliga <strong>för</strong>hållandena i den västerländska kulturen. En religion<br />
blir där<strong>för</strong> med nödvändighet något annat när den s. a. s. lyfts ur sitt sociala och<br />
historiska sammanhang <strong>för</strong> att konfronteras med helt andra <strong>för</strong>hållanden. Ett möte mellan två<br />
religioner är ett möte mellan två skilda världsbilder och två skilda sätt att leva. Missionen<br />
baseras därigenom på värderingar som med nödvändighet inte kan begränsas till rent religiösa<br />
frågor.<br />
Världsreligionerna i nutiden är alltså ett problemområde som måste ses i ett större sammanhang.<br />
Att religionerna står i relation till varandra leder till de allmänna historiska, sociala och<br />
politiska <strong>för</strong>hållanden som bestämmer religionernas utformning och präglar deras kontakter<br />
med varandra. Om man ser till kristendomen så utmärks den i detta sammanhang inte bara <strong>av</strong><br />
att den är en missionerande religion. Den har också en speciell ställning i den kultur där den<br />
hör hemma. Den västerländska kulturen sägs i största allmänhet vara sekulariserad, utan att<br />
man gör närmare klart vad detta innebär. Sekularisering visar sig också i olika sammanhang<br />
betyda olika saker. Innan man direkt jäm<strong>för</strong> kristendomen med andra religioner och<br />
västerländsk civilisation med icke-sekulariserade civilisationer måste man alltså göra klart vad<br />
denna skillnad innebär. Det finns nämligen en hel rad konkreta frågor som blir aktuella med<br />
utgångspunkt i religionens ställning i samhället.<br />
I Indien, liksom på de flesta andra håll, har det religiösa systemet inte någon <strong>av</strong>gränsning mot