Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

38 Sammanträffanden 1 med det övernaturliga Syftet med kult och rit i vid mening är att hålla tillvaron igång. Det religiösa handlingsmönstret är som symboliskt uttryck för människans liv och tillvarons olika aspekter fast förankrat i kulturens samhälleliga, konkreta former. Den religiösa verkligheten är samtidigt spegel, norm och drivkraft. Den innebär människans förpliktelse gentemot de övermänskliga krafterna. I de handlingar som uppfyller denna förpliktelse sammanförs en rad olika praktiker, former och upplevelser. Att som varit vanligt härvidlag försöka rent allmänt dra en gränslinje för dessa handlingsmönster, och på det sättet bestämma vad som är magi och vad som är religion är en omöjlig uppgift. Eftersom den skiljelinje man drar inte har sin utgångspunkt i praktiken utan i en spekulation, hamnar man mycket riktigt i svårigheter när man sen ska använda begreppen i praktiken. Frazer som lade magin till grund för religionsutvecklingen uppställde en sådan skiljelinje som blivit normerande. Magin innebär enligt honom en strävan att behärska den övernaturliga kraften. Religion innebär däremot en underkastelse under den. Han menade också att denna skillnad betingades av ett rationellt övervägande från människans sida. När det visade sig att det inte går att behärska det övernaturliga övergick människor efter hand till att försöka beveka det, dvs. man övergår från magi till religion. Gränsdragningen förutsätter att det i den kultiska och rituella praktiken finns ett lika klart åtskiljande av inställning. Så är emellertid inte fallet och därför har de forskare som använt Frazers definition tvingats uppfinna beteckningen magico-religious. Inställningen tycks inte vara det avgörande i det kultiska handlingsmönstret och därför återfinns båda dessa element inom samma ram. Man kan säga att kulten alltid strävar att behärska och styra övernaturliga krafter. Men samtidigt uttrycker den människors beroende och deras underkastelse under de makter som bestämmer och sanktionerar deras tillvaro. En närmare precisering av skillnaden mellan magi och religion skulle vara att den magiska riten verkar ”av sig själv” medan den religiösa handlingen förutsätter ett ingripande av en mer eller mindre personligt uppfattad gudomlighet. Också här utgår man från hur människan tänker sig det övernaturliga och inte från handlingsmönstren för dessa sammanträffanden. Sådana gränsdragningar bortser från den växelverkan mellan olika faktorer vid utformandet av mänsklig tillvaro. Det övernaturliga kan inte uppfattas som en enhetlig, rådande kraft. I dessa föreställningar avsätts en samverkan och ett växelspel mellan krafter. Forskarnas klassifikationer ställs därför på huvudet när de konfronteras med de i verkligheten uttryckta uppfattningarna. Sålunda förklarade t. ex. Nuerna att den magiska riten fick sin kraft och verkan från Gud. Dessutom har resonemangen kring magin och de kultiska formerna försvårats av bestämda värderingar med rötter i kristendomen. Magi har i sig setts som något lägre och den magiska ritens utövare har inte någon ”äkta religiös känsla”. Under en period såg man kult överhuvudtaget som ett förfalls-symptom och magin var då något särdeles primitivt. Att detta har sin bakgrund i värderingarna inom den avkultiserade protestantismen är uppenbart. Hela den kultiska apparaten avlägsnades ju ur gudstjänsten och kyrkorna vitmenades. Magin var redan för traditionell katolicism någonting dubiöst och denna nedvärdering förstärktes också av den uppåtsträvande borgerlighetens rationalism. Det blev inte bättre av att magin främst var anknuten till den folkliga religiositeten. Där återfinns den i de magiska bruken och 1 Termen är inte bra, men det borgerliga språket saknar ord för handlingar av gemenskap och ord som ”möte” och ”umgänge” har korrumperats.
39 uppfattningarna kring helgonens och relikernas helbrägdakraft och i olika former av svart magi eller trolldom. Fader vår t. ex. fungerar både som bön och besvärjelse och skillnaden kan stundom vara hårfin. Om sammanträffandena med det övernaturliga ska bestämmas utifrån människans ”inställning” till dem blir gränsdragningarna med nödvändighet en smula flytande. Dessutom kan man inte undgå att hamna i cirkelresonemang. Den magiska inställningen bestämmer vad som är magi enligt dessa psykologiserande kriterier. Detsamma har gällt försök att bestämma och avgränsa vad man ska mena med under. Slutsatsen blir här att under är det som uppfattas som under. Man brukar då också skilja mellan natur-under och under i allmänhet. Ett under behöver nämligen inte i sig bryta med händelsernas vanliga gång för att uppfattas som under. Ett naturunder är den speciella typ av under som innebär ett brott mot det vanliga skeendet. Exempel på sådana under är en solförmörkelse, att kunna gå på vattnet eller ett plötsligt tillfrisknande. Det är emellertid inte detta som är det avgörande för underuppfattningen, utan att människan här är föremål för ett ingripande från en högre makt. Det är ett sammanträffande, en händelse där människor ställer sig i direkt och konkret relation till det övernaturliga. Därför blir underupplevelsen egocentrisk, dvs. den är starkt centrerad på den egna rollen i ett sammanhang. Undret är en fokusering där allt som faller utanför den omedelbara omgivningen reduceras till att enbart förstärka detta framhållande av den egna betydelsen. Det israeliska folket t. ex. såg sin historia som en serie av under eller ingripanden mot dem från Guds sida. Det historiska förloppet är straff och belöningar som ingår i hela den relation som råder mellan Jahve och hans utvalda folk. I den växlande krigslycka Israel utsätts för blir de kringboende folken endast redskap för dessa ingripanden, deras segrar och nederlag tjänar endast de gudomliga syftena med Israel. Att räddas från en olycka där 100-tals människor omkommit kan också upplevas som ett under. Alla de som då inte räddas får bara funktionen att förstärka känslan av ingripande för den egna personen. Om dessa något vaga cirkelresonemang ska kunna undvikas måste ramen vidgas. De generella psykiska upplevelserna kan få stadga och bakgrund genom att placeras in i sitt konkreta sammanhang. Därmed blir bilden genast mer differentierad och en rad ytterligare faktorer blir relevanta. Vad som då får undersökas är hela mönstret för utgestaltningen av sammanträffandena med det övernaturliga. Upplevelserna av denna makt eller dessa makters verkan måste vara knutna till det allmänna livsmönstret och ideologin. Det är ingen tillfällighet att sådana sammanträffanden aktualiseras vid bestämda tillfällen, antingen i form av organiserad rit eller som upplevelser. Det är också människor och grupper av människor som genom sina rituella funktioner intar en speciell social ställning med grund i hela den sociala organisationen. Därmed föreligger också vissa skillnader mellan de särskilt invigdas föreställningar och en mer eller mindre allmän opinion. Mot de teologiska spekulationerna står de folkliga uppfattningarna. Det rituella ceremonielet tjänar också syftet att skapa ett imponerande skådespel. Magins rituella praktik Om vissa riter bör kallas magiska är det nödvändigt att se dem i sitt sammanhang i stället för att koncentrera uppmärksamheten på den inställning de manifesterar. Vidare är magin en del av religionen och det är därför meningslöst att värdera fram en skillnad mellan magi och något slags ”äkta religiositet”. Det skulle innebära att all magi var charlataneri, dvs. bedrägeri och så är faktiskt inte fallet. Intressantare är då att försöka klarlägga det tänkande som vägleder magin och de funktioner den rituella praktiken har för sociala relationer och
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36: 33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?