Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

53
när man vid uppställandet av ett stamträd endast räknar efter den manliga linjen. Vidare kan
principen för arv, hemort, familjedominans osv. vara antingen moderrättslig eller faderrättslig.
I en moderrättslig struktur flyttar mannen från sin släkt till kvinnans, barnen tillhör kvinnans
släkt och har nästan alltid en speciell relation till sin morbror som är deras närmaste manliga
överhuvud. Förutom att fadern har en social roll som sin hustrus man och sina barns far, har
han alltså ett större ansvar för sin systers barn. En faderrättslig kultur är i princip det
omvända: kvinnan flyttar till sin mans släkt och barnen tillhör farssidan och ärver sin far.
Dessa olika principer bör inte förväxlas med de allmänna uppfattningarna av matriarkat och
patriarkat. Även i en moderrättslig kultur kan männen inta en socialt dominerande position,
och gör det i allmänhet också, vilket ju -arrangemanget med morbrodern visar. Möjligen kan
man vänta sig ett större kvinnoförtryck i en faderrättslig kultur därför att kvinnans position där
är svagare. Till reglerna för äktenskapet hör också de antingen endogama eller exogama
principerna. Endogami innebär att man gifter sig inom den sociala gemenskapsform man själv
tillhör, exogami att man måste gifta sig med någon ur en annan grupp. Valet av äktenskapspartner
följer ett noga differentierat schema, släktskap kan exempelvis räknas i ända till
tolv led bakåt vid fastställande av lämplig partner.
Äktenskapet är liksom initiationen en invigning av övergång från en social status till en
annan. Ofta koncentreras riterna på kvinnan, vilket ju även är fallet i den brudmystik som utvecklas
hos oss. Den gifta kvinnans status innebär ett steg uppåt på den social skalan, men
också en rad förpliktelser, försiktighetsmått hon måste iakttaga och undervisning i de
kunskaper hon måste ha för att uppfylla sin roll. Denna roll är sedan beroende av samhällets
ekonomiska förhållanden och organisation. Kvinnan ska inte bara föda barn och ”sköta
hushållet” hon har dessutom bestämda uppgifter i produktionsprocessen. Den sociala
arbetsfördelningen mellan könen är noga reglerad så att män och kvinnor fyller olika
funktioner vid exempelvis skötseln av boskap, jordbruksarbete, jakt osv. Denna ekonomiska
struktur ligger till grund för kvinnans sociala ställning och avsätter sig också i de religiösa och
kultiska formerna. Kultformer från vilka det ena könet är utestängt är inte ovanliga. På många
håll är kvinnorna utestängda från hemligheterna i den manliga initiationen, vilket bidrar till att
upprätthålla männens ställning. Å andra sidan kan det förekomma officiella kultinstitutioner
för enbart kvinnorna eller en kompensation i form av ett utbrett praktiserande av svart magi
från kvinnornas sida som fallet var hos Azande.
Gemenskapsformer och religion
Dessa kultformer är förbundna med ekonomisk och politisk makt. På sina håll bildar männen
slutna sällskap vilkas verksamhet omges med rituella bruk och upprätthåller en dominerande
politisk maktfunktion. Den övriga befolkningen är alltså inte bara utestängda från de -hemliga
kultformer, till vilka de får vara åskådare, utan från varje delaktighet i de politiska och
ekonomiska beslut som reglerar folkets liv. För sådana s. k. hemliga sällskap har religionen en
viktig funktion för upprätthållande av ett socialt förtryck. De hemliga sällskapen har alltid en
betydelsefull ställning i det sociala systemet. Mycket omtalade har de mer eller mindre
tillfälliga terror- och rebellorganisationerna i exempelvis Afrika varit. De omger sin politiska
verksamhet med en rad kultiska bruk med invigningar, maskdanser, kannibalism osv.
Sällskapens funktioner är dock inte alltid förtryckande sett från befolkningens synpunkt, men
de är i allmänhet mycket fruktade. Som ett sådant hemligt sällskap får man betrakta den sedan
medeltiden fortlevande Frimurarorden i västerlandet. Riddarordnarna under medeltiden hade i
allmänhet ett gott anseende och gav sina medlemmar en stark social position. Det hände dock
att de råkade ut för kyrkans misstro, vilket var en följd av maktkonkurrens. Mot de mäktiga
tempelriddarna slungade kyrkan en gruvlig salva av anklagelser för de mest fantastiska