Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
53<br />
när man vid uppställandet <strong>av</strong> ett stamträd endast räknar efter den manliga linjen. Vidare kan<br />
principen <strong>för</strong> arv, hemort, familjedominans osv. vara antingen moderrättslig eller faderrättslig.<br />
I en moderrättslig struktur flyttar mannen från sin släkt till kvinnans, barnen tillhör kvinnans<br />
släkt och har nästan alltid en speciell relation till sin morbror som är deras närmaste manliga<br />
överhuvud. Förutom att fadern har en social roll som sin hustrus man och sina barns far, har<br />
han alltså ett större ansvar <strong>för</strong> sin systers barn. En faderrättslig kultur är i princip det<br />
omvända: kvinnan flyttar till sin mans släkt och barnen tillhör farssidan och ärver sin far.<br />
Dessa olika principer bör inte <strong>för</strong>växlas med de allmänna uppfattningarna <strong>av</strong> matriarkat och<br />
patriarkat. Även i en moderrättslig kultur kan männen inta en socialt dominerande position,<br />
och gör det i allmänhet också, vilket ju -arrangemanget med morbrodern visar. Möjligen kan<br />
man vänta sig ett större kvinno<strong>för</strong>tryck i en faderrättslig kultur där<strong>för</strong> att kvinnans position där<br />
är svagare. <strong>Till</strong> reglerna <strong>för</strong> äktenskapet hör också de antingen endogama eller exogama<br />
principerna. Endogami innebär att man gifter sig inom den sociala gemenskapsform man själv<br />
tillhör, exogami att man måste gifta sig med någon ur en annan grupp. Valet <strong>av</strong> äktenskapspartner<br />
följer ett noga differentierat schema, släktskap kan exempelvis räknas i ända till<br />
tolv led bakåt vid fastställande <strong>av</strong> lämplig partner.<br />
Äktenskapet är liksom initiationen en invigning <strong>av</strong> övergång från en social status till en<br />
annan. Ofta koncentreras riterna på kvinnan, vilket ju även är fallet i den brudmystik som utvecklas<br />
hos oss. Den gifta kvinnans status innebär ett steg uppåt på den social skalan, men<br />
också en rad <strong>för</strong>pliktelser, <strong>för</strong>siktighetsmått hon måste iakttaga och undervisning i de<br />
kunskaper hon måste ha <strong>för</strong> att uppfylla sin roll. Denna roll är sedan beroende <strong>av</strong> samhällets<br />
ekonomiska <strong>för</strong>hållanden och organisation. Kvinnan ska inte bara föda barn och ”sköta<br />
hushållet” hon har dessutom bestämda uppgifter i produktionsprocessen. Den sociala<br />
arbets<strong>för</strong>delningen mellan könen är noga reglerad så att män och kvinnor fyller olika<br />
funktioner vid exempelvis skötseln <strong>av</strong> boskap, jordbruksarbete, jakt osv. Denna ekonomiska<br />
struktur ligger till grund <strong>för</strong> kvinnans sociala ställning och <strong>av</strong>sätter sig också i de religiösa och<br />
kultiska formerna. Kultformer från vilka det ena könet är utestängt är inte ovanliga. På många<br />
håll är kvinnorna utestängda från hemligheterna i den manliga initiationen, vilket bidrar till att<br />
upprätthålla männens ställning. Å andra sidan kan det <strong>för</strong>ekomma officiella kultinstitutioner<br />
<strong>för</strong> enbart kvinnorna eller en kompensation i form <strong>av</strong> ett utbrett praktiserande <strong>av</strong> svart magi<br />
från kvinnornas sida som fallet var hos Azande.<br />
Gemenskapsformer och religion<br />
Dessa kultformer är <strong>för</strong>bundna med ekonomisk och politisk makt. På sina håll bildar männen<br />
slutna sällskap vilkas verksamhet omges med rituella bruk och upprätthåller en dominerande<br />
politisk maktfunktion. Den övriga befolkningen är alltså inte bara utestängda från de -hemliga<br />
kultformer, till vilka de får vara åskådare, utan från varje delaktighet i de politiska och<br />
ekonomiska beslut som reglerar <strong>folket</strong>s liv. För sådana s. k. hemliga sällskap har religionen en<br />
viktig funktion <strong>för</strong> upprätthållande <strong>av</strong> ett socialt <strong>för</strong>tryck. De hemliga sällskapen har alltid en<br />
betydelsefull ställning i det sociala systemet. Mycket omtalade har de mer eller mindre<br />
tillfälliga terror- och rebellorganisationerna i exempelvis Afrika varit. De omger sin politiska<br />
verksamhet med en rad kultiska bruk med invigningar, maskdanser, kannibalism osv.<br />
Sällskapens funktioner är dock inte alltid <strong>för</strong>tryckande sett från befolkningens synpunkt, men<br />
de är i allmänhet mycket fruktade. Som ett sådant hemligt sällskap får man betrakta den sedan<br />
medeltiden fortlevande Frimurarorden i västerlandet. Riddarordnarna under medeltiden hade i<br />
allmänhet ett gott anseende och g<strong>av</strong> sina medlemmar en stark social position. Det hände dock<br />
att de råkade ut <strong>för</strong> kyrkans misstro, vilket var en följd <strong>av</strong> maktkonkurrens. Mot de mäktiga<br />
tempelriddarna slungade kyrkan en gruvlig salva <strong>av</strong> anklagelser <strong>för</strong> de mest fantastiska