Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

142 sociala och ekonomiska utvecklingen som leder till sekularisering måste ses i relation till den reella innebörden av denna utveckling. Och om denna innebörd är ett ökat förtryck, som innefattar en nedvärdering och förakt för de värden och livsformer, som traditionellt utgör grunden för folkets uppfattningar och handlingar, blir också religionens innebörd en annan. Sålunda var religionen för exempelvis både islams och hinduismens del kring sekelskiftet en ganska stelnad tradition och det förutspåddes allmänt från europeiskt håll att den var i utdöende. Därefter har emellertid bilden förändrats och i de länder där dessa religioner hör hemma har religionen i stället fått en ökad betydelse, levt upp och reformerats. Det är denna process som kallats världsreligionernas renässans, vilket alltså syftar på de icke-kristna religionerna. Kristendomens utveckling mot en sekulariserad ställning, som bevarat och förskjutit dess sociala positioner, har sin grund i det kapitalistiska samhällets utveckling. Dess relationer till andra religioner har stått i växelverkan med den västerländska kolonialismen och imperialismen. Därigenom har också de främmande religionerna dragits in i samma struktur, men deras ställning i förhållande till kolonialismen och imperialismen är motsatt kristendomens. De har inte förts ut i världen genom denna expansion utan tvärtom utsatts för den. Den första reaktionen på expansionen blev en avmattning av den kulturellt traditionen inklusive religionen, vilken förstärktes av diskrepansen mellan de traditionella uppfattningarna och de förändrade sociala förhållandena. Den västerländska överlägsenheten väckte emellertid efterhand ett motstånd vars uttrycksformer måste ta sin utgångspunkt i de traditionella värden som höll på att utplånas. Eftersom religionen är bärare av dessa traditionella värden medför ett uppvaknande medvetande om förtrycket primärt även ett religionens uppvaknande. Religionen intar därför en mycket olika ställning i olika länder, inte bara såsom mer eller mindre integrerad i samhällslivet eller mer eller mindre sekulariserad. De samband som finns i den ekonomiska och politiska strukturen blir utgångspunkten för en bedömning av problemen. När man därför säger att förhållandena i Indien skulle förbättras om religionens värsta avarter försvann, så är hela frågan helt enkelt fel ställd. Man tycks se religionen som ett pålagt skikt eller ett mönster som kan ändras ovanifrån och inte från grunden. Det är en omöjlig tanke att man skulle kunna avlägsna vissa delar i en struktur och samtidigt bortse ifrån att denna struktur är ett uttryck för samhälleliga förhållanden. Visserligen är det så att religionen konserverar och legitimerar det bestående, men detta innebär inte att den är det beståendes orsak. Den är så invävd i den samhälleliga strukturen att den inte kan behandlas som en fristående faktor. Det avgörande är inte de religiösa idéerna i sig utan den funktion de har på grundval av ekonomiska och politiska motiv i människors handlande. Tabut mot koslakt i Indien är visserligen en religiös ”idé”, men den uppmärksamhet det väcker beror på att det får en ideologisk betydelse genom att utnyttjas i konservativa politikers propaganda. Det har blivit en angreppspunkt för den allmänna europeiska nedvärderingen av det indiska folket (det är dumt att inte äta upp sina kor om man svälter) och kan därför komma att gå hand i hand med nationalismen i en primär reaktion på förtrycket. Att intresset för Indiens problem centreras på de heliga korna säger mer om förhärskande ideologi i Europa än om indiska förhållanden. Vid diskussionen om religionens betydelse i Indien fäster man sig i första hand vid det avvikande. Därmed förbigår man hela problemet om religionens sociala betydelse och undviker sorgfälligt en analys av de bakomliggande faktorerna i den sociala utvecklingen. Hinduismen är ett såväl religiöst som socialt system, som har sin starkaste förankring hos de socialt lägst stående, dvs de mest förtryckta. Det intellektuella överskiktet intar en västerniserande attityd och har betecknande nog ofta samma
143 föraktfulla inställning till den traditionella hinduismen som den man finner i Europa. Som jämförelse kan man ställa religionens funktion i förhållande till Latinamerikas ekonomiska och sociala situation. I vilken mån bevarar den katolska kyrkan fattigdom och diktatur och vilken roll har den i politiken gentemot indianerna. Dess fasta förankring i den härskande överklassen rubbas inte av att några enstaka präster ställt sig på arbetarklassens och folkets sida. En väsentlig skillnad mellan kristendomen och andra religioner är i detta sammanhang den kristna kyrkobildningen. Det är helt oegentligt att tala om en hinduistisk kyrka, en buddhistisk kyrka, osv, vilket ibland sker. Kyrkan är en för kristendomen unik organisationsform, varigenom den religiösa nivån i samhället får en enhetlighet som gör den till en stat i staten. Kyrkans centraliserade administration skapar en maktapparat, som fungerar styrande och kan samarbeta med den politiska makten. Men religionens existensvillkor i den folkliga religiositeten medför att kyrkan samtidigt kommer att präglas av folkets föreställningar och förhållanden. De motsättningar inom kyrkan som detta leder till medför att kyrkan måste vara beroende av den politiska makten hos samhällets verkliga makthavare i sista hand. Inte heller i Latinamerika kan religionen sättas som en orsak till sociala missförhållanden, i synnerhet kan inte de religiösa idéerna vara en yttersta orsak. Katolicismen i Latinamerika stöder och bevarar de bestående förhållandena främst genom att gå de härskandes ärenden, vilket förstärker religionens konservativa ideologi. Kyrkans allmosesystem tjänar inte till att göra slut på fattigdomen utan till att bevara den. Det stöder inte de fattiga utan fattigdomen, därför att kyrkan främst är intresserad av sin egen ställning. En god illustration till att kyrkan i sista hand bottnar i religionens intressen och inte i folkets gav det ”revolutionära” världskyrkomötet i Uppsala 1968. Man mobiliserar inte kyrkan till stöd för revolutionära appeller utan tvärtom. Dessa exempel på religionens ställning i Indien och i Latinamerika visar att religionerna är involverade i den kamp som pågår i världen mellan rika och fattiga, härskare och förtryckta. Denna kamp har utlösts genom den västerländska kolonialismen och handlar i dag om imperialismen. Följden är ökande motsättningar i en ekonomisk och samhällelig process, som bestämmer religionens villkor. Religionen måste därför i hög grad påverkas av denna process och kan verka som en pådrivande eller tillbakahållande faktor. Den västerländska civilisationen har under det senaste århundradet spritts över alla kontinenter. Den utveckling som avses i beteckningen underutvecklade länder är en utveckling mot västerländskt, dvs. kapitalistiskt ekonomiskt, socialt och politiskt system. Eftersom kristendomen är en del av den västerländska civilisationen har också den brett ut sig över världen. Inom kristendomen finns också religiöst betingade motiv för en sådan utbredning, nämligen i missionstanken. Missionen har sedan länge utarbetade metoder för påverkan och förändring, som ofta är mer sofistikerade och effektiva än den s. k. u-hjälpens, vilken är att betrakta som en form av sekulariserad mission. I de kapitalistiska och imperialistiska strävandena att skapa en grund för ökat inflytande, har såväl missionen som u-hjälpen en viktig roll. Eftersom religionen utgör en integrerad del av ett samhälle och dessa strävanden gick ut på en omvandling av samhället, blev missionen ett viktigt instrument för omvandlingen. Genom mission, skolor, sjukvård och sociala åtgärder bryter man upp ett traditionellt samhällssystem och bekämpandet av ”hedendomen” innebär att man tar udden av en av samhällets viktigaste konserverande faktorer. På grund av att den haft denna pacificerande effekt har missionen ofta understötts av de ekonomiska intressena
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143: 141 religionerna samman. Behandling
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?