29.08.2013 Views

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

142<br />

sociala och ekonomiska utvecklingen som leder till sekularisering måste ses i relation till den<br />

reella innebörden <strong>av</strong> denna utveckling. Och om denna innebörd är ett ökat <strong>för</strong>tryck, som<br />

innefattar en nedvärdering och <strong>för</strong>akt <strong>för</strong> de värden och livsformer, som traditionellt utgör<br />

grunden <strong>för</strong> <strong>folket</strong>s uppfattningar och handlingar, blir också religionens innebörd en annan.<br />

Sålunda var religionen <strong>för</strong> exempelvis både islams och hinduismens del kring sekelskiftet en<br />

ganska stelnad tradition och det <strong>för</strong>utspåddes allmänt från europeiskt håll att den var i<br />

utdöende. Därefter har emellertid bilden <strong>för</strong>ändrats och i de länder där dessa religioner hör<br />

hemma har religionen i stället fått en ökad betydelse, levt upp och reformerats. Det är denna<br />

process som kallats världsreligionernas renässans, vilket alltså syftar på de icke-kristna<br />

religionerna.<br />

Kristendomens utveckling mot en sekulariserad ställning, som bevarat och <strong>för</strong>skjutit dess<br />

sociala positioner, har sin grund i det kapitalistiska samhällets utveckling. Dess relationer till<br />

andra religioner har stått i växelverkan med den västerländska kolonialismen och imperialismen.<br />

Därigenom har också de främmande religionerna dragits in i samma struktur, men deras<br />

ställning i <strong>för</strong>hållande till kolonialismen och imperialismen är motsatt kristendomens. De<br />

har inte <strong>för</strong>ts ut i världen genom denna expansion utan tvärtom utsatts <strong>för</strong> den. Den <strong>för</strong>sta<br />

reaktionen på expansionen blev en <strong>av</strong>mattning <strong>av</strong> den kulturellt traditionen inklusive<br />

religionen, vilken <strong>för</strong>stärktes <strong>av</strong> diskrepansen mellan de traditionella uppfattningarna och de<br />

<strong>för</strong>ändrade sociala <strong>för</strong>hållandena. Den västerländska överlägsenheten väckte emellertid<br />

efterhand ett motstånd vars uttrycksformer måste ta sin utgångspunkt i de traditionella värden<br />

som höll på att utplånas. Eftersom religionen är bärare <strong>av</strong> dessa traditionella värden med<strong>för</strong> ett<br />

uppvaknande medvetande om <strong>för</strong>trycket primärt även ett religionens uppvaknande.<br />

Religionen intar där<strong>för</strong> en mycket olika ställning i olika länder, inte bara såsom mer eller<br />

mindre integrerad i samhällslivet eller mer eller mindre sekulariserad. De samband som finns i<br />

den ekonomiska och politiska strukturen blir utgångspunkten <strong>för</strong> en bedömning <strong>av</strong> problemen.<br />

När man där<strong>för</strong> säger att <strong>för</strong>hållandena i Indien skulle <strong>för</strong>bättras om religionens värsta <strong>av</strong>arter<br />

<strong>för</strong>svann, så är hela frågan helt enkelt fel ställd. Man tycks se religionen som ett pålagt skikt<br />

eller ett mönster som kan ändras ovanifrån och inte från grunden. Det är en omöjlig tanke att<br />

man skulle kunna <strong>av</strong>lägsna vissa delar i en struktur och samtidigt bortse ifrån att denna<br />

struktur är ett uttryck <strong>för</strong> samhälleliga <strong>för</strong>hållanden. Visserligen är det så att religionen<br />

konserverar och legitimerar det bestående, men detta innebär inte att den är det beståendes<br />

orsak. Den är så invävd i den samhälleliga strukturen att den inte kan behandlas som en<br />

fristående faktor. Det <strong>av</strong>görande är inte de religiösa idéerna i sig utan den funktion de har på<br />

grundval <strong>av</strong> ekonomiska och politiska motiv i människors handlande. Tabut mot koslakt i<br />

Indien är visserligen en religiös ”idé”, men den uppmärksamhet det väcker beror på att det får<br />

en ideologisk betydelse genom att utnyttjas i konservativa politikers propaganda. Det har<br />

blivit en angreppspunkt <strong>för</strong> den allmänna europeiska nedvärderingen <strong>av</strong> det indiska <strong>folket</strong> (det<br />

är dumt att inte äta upp sina kor om man svälter) och kan där<strong>för</strong> komma att gå hand i hand<br />

med nationalismen i en primär reaktion på <strong>för</strong>trycket.<br />

Att intresset <strong>för</strong> Indiens problem centreras på de heliga korna säger mer om <strong>för</strong>härskande<br />

ideologi i Europa än om indiska <strong>för</strong>hållanden. Vid diskussionen om religionens betydelse i<br />

Indien fäster man sig i <strong>för</strong>sta hand vid det <strong>av</strong>vikande. Därmed <strong>för</strong>bigår man hela problemet<br />

om religionens sociala betydelse och undviker sorgfälligt en analys <strong>av</strong> de bakomliggande<br />

faktorerna i den sociala utvecklingen. Hinduismen är ett såväl religiöst som socialt system,<br />

som har sin starkaste <strong>för</strong>ankring hos de socialt lägst stående, dvs de mest <strong>för</strong>tryckta. Det<br />

intellektuella överskiktet intar en västerniserande attityd och har betecknande nog ofta samma

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!