Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

109
pilgrimsfärden till Mekka åtminstone en gång i sitt liv. Deltagandet i den ålderdomliga kulten
och besöken vid de heliga platser där Muhammed levt och verkat, blir också för de troende en
sammanfattande manifestation av trostillhörighet och solidaritet. Innebörden är här densamma
som i hela religionens ständiga återvändande till ursprunget för att där finna garantin för de
värden den uttrycker. Den gemenskap som religionen skapar kan även utgöra grunden för en
mänsklig solidaritet.
De fem pelarna utgör islams grundstomme, läran baseras på Koranen och uttrycks i gemensamma
kultiska former. För att fylla sin roll i samhällslivet måste islam dock genomgå en
vidareutveckling, i vilken inte bara de religiösa idéerna systematiseras utan också de religiösa
levnadsreglerna, etiken, utarbetas i ett socialt, rättsligt system. Islams samfund utformades
från sin uppkomst som en teokrati, dvs. ett världsligt styre som hade sin auktoritet av Gud och
som därmed skulle vägledas av de religiösa principerna. Redan under den första församlingens
tid i Medina visar sig detta i att Muhammeds uppenbarelser för att svara mot de
sociala behoven blir längre och utförligare. De börjar innehålla föreskrifter för samfundets liv,
lösandet av rättstvister, handhavande av egendom osv. Efter Muhammeds död får samfundets
ledare en annan ställning, eftersom han inte på samma sätt som Muhammed är den högsta
religiösa auktoriteten utan endast en ställföreträdare (kalif). Föreskrifterna i Koranen visar sig
snart otillräckliga i det snabbt expanderande samhället. Den vägledning man då tillämpar vid
sidan av Koranen utgår från föredömet i Muhammeds levnad. Den vanliga floran av fromma
berättelser om profetens liv utformas som ett system av mönsterbildande exempel. De sociala
och rättsliga problemen löses i enlighet med Muhammeds föreskrifter i liknande situationer.
Traditionen om profetens liv är sunna, bestående av enskilda berättelser, hadith, vilka inleds
med en redogörelse för sagesmännen i traditionen. På så vis förs varje berättelse tillbaka till
någon i Muhammeds närmaste omgivning, vilket utgör en garanti för dess tillförlitlighet.
Traditionen eller sunna blev det grundläggande rättesnöret vid sidan om Koranen och de som
följer sunna är islams ortodoxa eller rättrogna. Under islams första århundraden svällde sunna
ut till ett alltmer omfattande omfång och till sist blev det nödvändigt att göra en utrensning,
varvid en fast kärna kodifierades.
De problem som ställdes genom islams hastiga expansion till ett världsimperium vars enande
faktor var islam, gjorde att styrelsen genom islam blev religionens dominerande fråga. Den
islamska församlingen betecknas med ett ord, umma, som betyder folk eller nation, vilket
också anger att islam är en samhällsideologi med ett teokratiskt ideal. Det finns inte inom
islam en motsvarighet till den kristna kyrkan, som en avgränsad religiös organisation inom
samhället. Den religiösa organisationen är i stället liktydig med samhället varav följer att de
verkligt kritiska frågorna i islams utveckling inte varit dogmatiken utan rättssystemet och
ledarfrågan. Sunna, som sammanfattar det ortodoxa islam är mer en fråga om social levnadspraxis
än trosfrågor. Grundfrågan för de muslimer som inte följer sunna har varit en
avvikande syn på det religiösa idealet för samhällets ledning och det framstår som något
sekundärt att de även utarbetat en islamsk lära som avviker från sunniternas.
Kampen för att härska och leda
Islams teologer är de rättslärde, vilka genom tiderna haft den dominerande positionen såväl i
trosfrågor som i socialt-politiska frågor. Den grund man hade att utgå från i Koranen och
sunna vid uppbyggnaden av den sociala strukturen i det islamska samhället visade sig tidigt
otillräcklig. Till en början försökte man möta kravet på en fast och enhetlig lära genom att
skapa en tillförlitlig koranedition och genom att göra tillägg till sunna. Det var emellertid
nödvändigt att utarbeta ett fast rättsväsende och detta blev samtidigt den väg på vilken de