Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

112 utgångspunkt från den grekiska tesen att förnuftet bör vara kriteriet i trosfrågor riktar den tidiga islamska teologskolan, de s. k. mutaziliterna, sin kritik mot de populära föreställningarna. Den teologiska filosofin vänder sig framför allt mot gudsbilden. Om Gud är en kan han inte ha egenskaper eftersom det skulle strida mot hans enhet att tillskriva honom något. Godhet, allmakt, visdom är därför inte egenskaper hos Gud utan han är detta i kraft av sitt väsen. Härav följer att Gud alltid verkar i enlighet med sitt väsen. Hans rättfärdighet leder till att han sänder människan profeter och vägledning och verkar för hennes bästa, eftersom det ingår i hans plan med henne att hon skall frälsas. Han har vidare givit människan en fri vilja och om hon använder denna vilja för sin frälsning leder detta följdriktigt till verkan av Guds nåd. Vidare kan, eftersom Gud är en och inte tål något vid sin sida eller kan tillskrivas attribut och egenskaper, Koranen inte vara evig utan är skapad. I klartext betyder denna konsekvens att Guds ord inte är evigt. Detta finslipade system fyllde en funktion som härskarideologi. Problemet var bara att Gud så att säga efter denna behandling inte var sig riktigt lik sådan man kände honom från Koranen. En Gud som i kraft av sitt väsen måste verka det goda, skiljer sig avsevärt från Koranens bild av en upphöjd allsmäktig Gud, som med sin allenarådande vilja i ett huj kan utplåna sin skapade värld om så behagar honom. Den fria vilja som i mutaziliternas teologi tilldelas människan strider mot koranens första sura där människan ber: ”Led oss på den rätta vägen, deras väg vilka du bevisat nåd, vilka ej drabbats av vrede och som ej fara vilse” (min kursiv). Att koranen skulle vara skapad satte hela frågan om Muhammeds uppenbarelser i gungning. Det var emellertid inte lätt för de uppskakade gammaltroende att hävda sin mening, ty deras tro var inte klädd i den grekiska filosofins slipade former. Mutaziliternas tänkande kunde därför slå igenom och hela islams andra århundrade kom att behärskas av denna diskrepans mellan tro och lära. Den skolning i filosofiskt tänkande som utvecklades vid de vetenskapliga lärdomssätena blev efterhand emellertid också ett medel att komma tillrätta med dessa diskrepanser. Det dagliga koranstudiet inpräntade uppfattningar om Guds natur och Koranens helighet, vilka måste bryta igenom i teologin. I början av 900-talet modifierades den mutazilitiska läran till en bättre överensstämmelse med koranen av al'Ashari. Har hävdar att gud inte är bunden att vilja det goda och komme: i filosofiskt skarpsinniga formuleringar ”tillrätta” med de logiska orimligheterna i läran om predestinationen och den fria vilja, som måste tillskrivas människan för att hon ska kunna betraktas som ansvarig för sina gärningar. Koranen är evig, men för att kunna hävda detta måste man skilja mellan Guds eviga ord och den konkreta text som står att läsa i Koranen. Dessa teologiska spetsfundigheter måste förstås mot bakgrund av den utveckling av tänkandet, som skedde på grundval av de materiella förutsättningarna, de utökade kommunikationerna och den rika tillgången till kulturella impulser i det islamska väldet under de första århundradena. Enandet genom islam hade frigjort en rad samhälleliga krafter, vilket inte bara resulterade i en ekonomisk uppblomstring utan även en tidigare oanad utveckling av den kulturella och vetenskapliga aktiviteten. Liksom kristendomen fört en ojämn kamp med det grekiska tänkandet och för några århundraden lyckades lägga kunskapsproduktionen under sitt bann, ställdes även islam inför att försvara den religiösa tankestrukturen. Det som utmärkte den grekiska vetenskapen var inte att den var ett ”fritt” tänkande, ty tänkande är en verksamhet i samhället och har därmed sina förbindelser med samhällslivets övriga områden och detta bestämmer dess villkor. I det grekiska samhället hade emellertid tänkandet kunnat bryta med det mytologiska betraktelsesätt, som förlägger grunden för den upplevda verkligheten och människans villkor till övernaturliga krafter. På teologins område måste det därför
113 rymma farliga konsekvenser, samtidigt som detta tänkandes uppenbara resultat inom övriga vetenskapsgrenar medförde att dess tankemetoder inte kunde förbigås utan måste integreras i den religiösa strukturen. Dogmatismens utveckling skapade inte endast en motsättning inom tänkandet. Den gav också upphov till en motsättning mellan de lagar som uppställdes för lärans uppbyggnad och den spontana religiositet som utvecklades av folket. Detta underströks genom den formalistiska prägel som var följden av att islam som samhällsideologi dominerades av dess ledande roll inom rättsväsen och politik. Dessa motsättningar orsakade emellertid knappast några öppna konflikter av mer omfattande art. Det ortodoxa islam som sunniterna omfattade var ett vitt begrepp som kunde rymma ett flertal meningsriktningar. Snarare än att driva motsättningarna till öppna konflikter, visade den härskande ortodoxin i längden en tendens att upptaga och inordna olika riktningar och utslag av den folkliga religiositeten i det religiösa systemet. Denna form av tolerans har alltid varit ett verksamt medel att bevara ett system, i nutiden i de västerländska samhällena har detta fenomen kallats repressiv tolerans. Repressiv, alltså förtryckande, på grund av att upptagandet inte medför några förändringar och därigenom döljer motsättningar i stället för att lösa dem. Under tiden för rättsväsendets utarbetande och de teologiska lärostriderna, framväxte inom islam en folklig religiositet som främst manifesterades som en mystisk strömning. Mystiken inom islam utbildades redan under det första århundradet, råkade i konflikt med de etablerade teologerna, men tilltog sedan i styrka och omfattning och inordnades helt följdenligt mot 1100-talet i ortodoxin. Det säges främst ha varit genom den syriska munkkristendomens föredöme, som de asketiska idealen och formerna för den direkta gudsupplevelsen kom in i islam. Men även inom islam självt fanns grunden för denna utveckling och mystiken vann från början spridning i de folkliga lagren. Till en början var det enstaka män, som enligt de asketiska idealen drog sig undan i ensamhet och meditation och försakade världsliga bekvämligheter. De brukade klä sig i en grov yllemantel som kallades suf och härifrån härstammar även beteckningen sufism för mystiken inom islam. Det centrala i mystiken är varken lära eller religionens former utan den mystiska upplevelsen. Genom bön, fasta och vaka når mystikern fram till ett psykiskt tillstånd där jagupplevelsen försvinner för ett totalt uppgående i objektet för hans strävan, Gud. Han känner alltså sin själ identifierad med Gud, jagkänslans utplånande innebär en känsla av befrielse. Hela denna extatiska, momentana upplevelse blir också en övertygande bekräftelse på religionens verklighet. Vägen till denna upplevelse genom egna intensiva ansträngningar blir ett medel till försoning med religionen som ligger helt utanför de goda gärningarnas tvång. Asketismens utövare kom att betraktas som heliga män på grund av sina direkta upplevelser av det gudomliga. Genom dem kunde man hoppas på en förmedlad kontakt och bönhörelse och folk vallfärdade därför i skaror ut till eremiterna i öknen. Mystikern drivs ofta själv att meddela det innehåll i sina upplevelser som han finner outsägligt och därigenom blev flera mystiker spontant lärare. Genom dessa kringvandrande lärare spreds sufismen och en lära kring den mystiska upplevelsen började utarbetas. Sufismen kom att betona gudskärleken och själen på ett sätt som var frånvarande i dogmatismens läroutveckling. Gudsförhållandet ställdes i centrum och detta ledde även till en ny syn på den religiösa erfarenhetens innebörd. Känslan av identifikation med Gud sågs som en direkt manifestation av Guds verklighet. Själen blev till Gud och mystikerna kunde därför säga ”jag är Gud”, eftersom jaget blev helt betydelselöst. För de ortodoxa stred emellertid denna tanke på Guds inkarnering mot hans
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?