Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

132 definiera nya samhällsgruppers ställning. Dessa religiösa och sociala anpassningsförmågor säkrade ett socialt system vars främsta profitörer var det härskande skiktet. De två högsta kasten hade trots sin inbördes konkurrens ett gemensamt intresse i det sociala systemets, dvs. förtryckets bestånd och detta intresse band dem samman. De inre motsättningar som skapades i den samhälleliga utvecklingen mot allt större kast och klassgränser, medförde emellertid att hinduismens expansionskraft avtog och ersattes med en svaghet gentemot yttre tryck. Krigarkastens religiösa offensiv — Jainism, Buddhism, Bhakti Trehundra år efter Upanishaderna uppkommer nästan samtidigt, dvs. omkring 500 före vår tid, två religiösa läror, som båda avsöndrar sig från hinduismen och går ut som självständiga religioner. Dessa två, jainismen och buddhismen, härstammar båda från krigarkasten och de avvisar båda brahmanernas religiösa auktoritet och utgör därigenom ett hot mot hinduismens religiöst-sociala system. De utgår emellertid från den hinduistiska traditionen och de frälsningsläror de framlägger, uppvisar därför flera likheter både inbördes och med de hinduistiska frälsningslärorna. Innehållet i läran är därför inte i och för sig avgörande för brytningen med hinduismen, i synnerhet inte vad gäller jainismen. Det avgörande är just att de inte erkänner brahmanernas religiösa auktoritet. Den historia de undergår i Indien är emellertid mycket olika. Jainismen förblir en sekteristisk biflod till hinduismen och även om dess inflytande under vissa perioder är ganska stort, kommer den aldrig att hota hinduismens sociala system. Buddhismen däremot upplever ett segertåg över Indien under några århundraden men trängs därpå tillbaka och dess fortsatta historia ligger utanför Indiens gränser. Förutsättningarna för dess tillbakaträngande i Indien ligger också i en rörelse inom krigarkasten, nämligen bhakti, som medför en renässans och ett stärkande av hinduismen. Bhakti bryter inte med prästerskapets religiösa auktoritet och dessa förmår därför inordna rörelsen i det religiösa systemet. Det finns inte här någon anledning att gå närmare in på jainismen, vars religiösa innehåll inte på något avgörande sätt skiljer sig från de hinduistiska frälsningslärorna. Den utgår från läran om karma och själavandringen och grundar ett munkväsende för uppnående av frälsningen. Dess högsta religiösa auktoriteter är lärans profeter, de s.k. tirthamkaras, vilka anvisat vägen till frälsning och därför är föremål för kontemplation. Utmärkande för jainismen är det rigorösa uppfyllandet av de religiösa buden. Askesen genomförs ofta med en hårdhet som innebär svält till döds. Budet att inte döda har lett till ett värnande av allt liv som dels tar sig uttryck i jainisternas djursjukhus, dels i det rigorösa undvikandet av att döda minsta insekt. På det teoretiska området motsvaras denna rigorositet av en skarpsinnig logik och finslipade metoder inom juridiken. Buddhismen uppnår en avsevärt mer omfattande betydelse än jainismen och har i nutiden ställningen som en världsreligion. Den utveckling som ligger till grund för denna betydelse ligger emellertid utanför Indiens gränser och kan alltså inte behandlas här. Buddhismens historiska ursprung ligger däremot i Indien och utvecklas genom en kamp med hinduismen. Grunddragen i buddhismens historia i Indien visar dessutom på karakteristiska drag i den religiösa och sociala strukturen. Den historiska Buddha som instiftade buddhismens ursprungliga lära var från början en prins av Shakyaätten inom krigarkasten. Då kallades han inte Buddha, som betyder den upplyste och är ett namn eller snarare en titel, som han bär först efter sin avgörande insikt och frälsning. Legenden om prins Siddharta Gautama, som han hette, berättar att hans far blivit spådd att hans son skulle bli antingen världserövrare eller världsupplysare. Antagligen var det första alternativet mer tilltalande för denne småfurste till far, eftersom han gjorde allt för att undanhålla sonen insikter om livet. Den blivande Buddha fick bo i en trädgård omgiven av
133 höga murar och därinnanför fick ingenting som hade med livets elände, dvs. realiteter komma. I muren fanns emellertid fyra portar och Gautama mötte där en sjuk, en asket, en tiggare och ett lik. Han var då en vuxen man med hustru och en nyfödd son och omgiven av allsköns härlighet. Han övergav emellertid allt detta och begav sig ut i världen som tiggare för att finna sanningen och orsaken till livets elände. Till en början ägnade han sig åt hård askes och vann därmed fem andra tiggarmunkars beundran, men det var också allt. Den hårda askesen kunde leda till vissa andliga sensationer men inte till insikt. När han därför avbröt askesen övergavs han av sina beundrare, men skulle för all framtid hålla fast vid medelvägen, som förutsättning för den lugna sinnesstämning som kan leda till insikt. Den slutliga förlossningen vann han då han en natt satt under det heliga pipalträdet vid stranden av floden Nerandjara. Han genomskådade då den orsakskedja som binder människan vid livet och dess innebörd av lidande. Därmed uppnår han sitt buddhaskap och kan förkunna de fyra heliga sanningarna om lidandet och om den heliga åttafaldiga vägen som leder till lidandets förintande. Han stannade vid floden i sju dagar ”i det han erfor förlossningens salighet” och begav sig därpå till djurparken vid Benares där han predikade för de fem munkar som tidigare övergivit honom. Därmed sattes lärans hjul i rörelse, de fem blir hans första lärjungar och Buddha ägnar sin återstående levnad åt att vandra omkring och förkunna sin lära, ”den goda läran” som den snart kom att kallas. Grundtanken i Buddhas lära är att livet som helhet innebär lidande: ”att födas är lidande, att åldras är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, att förenas med det som är en okärt är lidande, att skiljas från det som är en kärt är lidande, korteligen: allt som är orsak till vår strävan efter tillvaro är lidande”. Så lyder den första heliga sanningen om lidandet och så följer de heliga sanningarna om lidandets ursprung, om lidandets upphävande och om vägen som för till lidandets upphävande. Lidandets ursprung och orsak är livstörsten, ”som framkallar återfödelsen, som ledsagas av lust och åtrå, som finner sin tillfredsställelse än här, än där, törst efter njutningar, törst efter tillblivelse, törst efter makt.” Lidandets upphävande och förintandet av återfödelsen sker därför genom att man förintar livstörsten, upphäver den och icke ger den något rum. Vägen till detta upphävande är den väg som Buddha anvisar för frälsningen och sammanfattar i åtta led: ”rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt tänkande, rätt försjunkande.” Den heliga åttafaldiga vägen är vägen i mitten och som innebär att man undviker livsnjutningar, men även undviker överdriven askes och i stället inriktar sig att leva ett moraliskt liv och strävar efter kunskap. Att livet är lidande och att åtrån binder människan vid livet sägs redan i Upanishaderna, men Buddhas lära är ändå något nytt. Det nya som utmärker Buddhas lära är dels den väg han anvisar till frälsningen och det klara samband han uppställer mellan lidandet och livstörsten. Det ligger också i hans konsekventa syn på livet som ett lidande från födelsen till döden. Livet är lidande för att det är förgängligt och därför aldrig kan skänka någon frid. Frälsningen är inte för Buddha en förening av det innersta jaget med det gudomliga brahman, utan ett upphävande av jaget och ett uppgående i det som inte är. Det finns inte någon själ och inte något jag. Upplevelsen av jaget beror på en illusorisk förbindelse mellan förgängliga och snabbt föränderliga faktorer. Det som förbinder det lilla barn man en gång varit med den vuxna människan är inte ett bestående jag, utan själva den kontinuitet med vilken förändringen ägt rum. Det finns inga plötsliga brott i utvecklingen från barn till vuxen och detta är grundvalen för identiteten. På samma sätt beror inte återfödelsen på att en själ vandrar från en existens till nästa. I dödsögonblicket binds människan alltjämt vid livet av sin livstörst och sin okunnighet. Därigenom ger de krafter hon besitter genom sin törst efter liv upphov till en ny existens. Det är inte sig själv människan frälser då hon når insikten, utan frälsningen är ett
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?