Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

29
var hela den sociala organisationen bestämd, regler för status, släktskap, särskilda rättigheter,
ekonomiskt system osv. På andra håll har dessa förhållanden i urtiden instiftats av en gud eller
urfader som t. ex. Unkulunkulu hos zuluerna. Hos grekerna återfinns maktstrukturen i det
äldsta grekiska samhället i gudavärldens gruppering av självständiga gudar kring Zeus.
Parallellt med en förskjutning mot en allt starkare politisk centralmakt intar Zeus med tiden en
allt mer dominerande position. När Gud skapar världen i Genesis bestämmer han människans
uppgift i den och efter Eden hurdant hennes liv ska vara.
Men bilden är inte statisk. Konflikter och stridigheter symboliseras i myter och kultinstitutioner.
De religiösa sedvänjorna är ofta en form av konfliktlösande medel eller ett överskylande
av spänningsfyllda motsättningar. I den fornnordiska gudavärlden har en gudaklass
— asarna — överflyglat en annan — vanerna — och eftersom dessa gudagrupper har
anknytning till krig och härskande respektive åkerbruk, kan man häri spåra vikingasamhällets
motsättning till en bofast åkerbrukande befolkning. Uppror, fiendskap och brott är återkommande
beståndsdelar i mytologin. Tänk bara på grekernas blodiga historier eller Ragnaröks
världsdrama i Eddan.
Klanorganisationer avspeglar lösningar på intressekonflikter mellan olika grupper i samhället.
De varierande former av magi som förekommer och de väsen som knyts till dem återger
rivalitet och förtryck. Riter och ceremoniel kring kunga- och prästinstitutioner belyser ofta,
som i exempelvis Babylonien, en grundläggande maktkamp mellan dessa auktoriteter.
Myterna tillkommer också för att tankemässigt bemästra fundamentala motsättningar i
tillvaron som mellan liv och död, mellan människa och natur eller mellan generationer och
samhällsgrupper.
Om de kulturella förhållandena och människans inställning till dem förändras så förändras
också denna idévärld och det sätt på vilket den symboliseras och manifesteras. Det kan röra
sig om förskjutningar i levnadsförhållandena baserade på ändrade ekonomiska betingelser
eller en utveckling ur den sociala organisationen. Lättast ser man omdaningarna vid omfattande
naturkatastrofer som helt förändrat en kulturs betingelser. Vid folkomflyttningar och
erövringar uppkommer nya system, en ny världsbild och en annorlunda religion. Dessa
nydaningar är baserade på det gamla och därför är det samma materiella och idémässiga grund
som uppträder i ny utformning. Processen är heller inte mekanisk utan ett samspel av
omdaning mellan gammalt och nytt. Till följd av den inneboende konservatismen lever det
tidigare systemet kvar i seder och föreställningar. Först senare kan det inträffa en öppen
konflikt i en kris där gamla och nya idéer kolliderar.
Omfattande kulturkatastrofer sådana som världen över åstadkommits av västerländsk mission,
kolonialism, slavhandel och imperialism har givetvis medfört djupgående förändringar i de
utsatta kulturernas materiella betingelser, organisation och världsuppfattning. Den
övermänskliga tillvaron uppfattas då också i nya kategorier och människans kontakter med
dess manifestationer tar sig nya former. Resultatet kan bli att nya kulter uppstår, baserade på
en syntes som uttrycker ett försök till förlikning mellan gammalt och nytt. Exempel på sådana
kulter som också utgör ett handlingsalternativ i en frustrerad situation finns i de kultideologier
som uppkom i slutet av 1800-talet bland indianerna efter de vita utrotningsaktionerna. Den
mest kända — ghost dance — talade om de dödas återkomst, bisons återvändande och
försvinnandet av de vita med allt vad de innebar av förtryck, sjukdomar, brännvin och kristendom.
Det förekommer också blandformer mellan traditionell uppfattning och kristendom med
liknande värdeskapande ideologi. De självständiga afrikanska kyrkorna och synteser mellan
islam och afrikanska religioner grundade på ledarskap och profetism exemplifierar dynamiken