Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

122 Prästerskapets kamp med de ledande adelssläkterna om maktpositionen i samhället ledde till att de släkter, som skaffat sig dominans över prästsysslan alltmer avgränsade sig som en homogen grupp och även till att adelssläkterna befäste och avgränsade sin samhällsposition. Detta härskarskikt byggde sin makt huvudsakligen på den krigiska verksamheten vars främsta följd var ett underkuvande av de kringboende stammarna. Den ursprungligen indoeuropeiska kulturen utbredde därmed sitt inflytande över Indien och dess härskande skikt överlagrade den inhemska kulturen med sin egen. Underkuvandet av de främmande stammarna och den utveckling av samhället som lett till uppkomsten av ett härskande skikt krävde emellertid en fastare social organisation. För att bevara sin ställning avgränsar sig adels- och prästgrupperna inte bara gentemot varandra utan också mot det arbetande och tjänande folket. I synnerhet krävdes en sådan avgränsning gentemot den allt större gruppen av de i krig underkuvade, vilka fått en ställning som slavar och som genom sin annorlunda kulturella bakgrund innebar ett hot mot den egna kulturens grundvalar. En ohämmad inverkan från dessa element skulle kunna medföra en allmän upplösningstendens och det är därför av instinktiv social självbevarelse som de härskande utesluter dessa från viktiga sociala och religiösa institutioner och förbjuder äktenskap och annan beblandelse. Samhället kommer att indelas i fyra grupper enligt en norm som utgör ett mellanting av social ställning och social verksamhet, dvs. yrke. Detta är de fyra ursprungliga kasterna, dvs. krigar- och adelskasten kshatriya, prästkasten brahmanerna, den ”närande”, arbetande kasten vaishya, slavkasten shudra. Ur dessa utbildas ett omfattande system som i den samhälleliga utvecklingen slutligen kommer att bestå av tusentals kaster, underkaster och kastlösa. Uppkomsten av det indiska kastsystemet får sökas i de här skisserade faktorerna av prästerskapets utveckling och betydelse för det religiösa tänkandet, av dess sociala och ideologiska roll mot bakgrund av de samhälleliga förändringarna i samband med underkuvandet av de inhemska folkgrupperna. Det är fortfarande en mycket omdiskuterad fråga hur kastsystemet uppkommit och vad dess innebörd är. De åsikter som ofta framförts är å ena sidan att kastväsendet är helt förankrat i religionen och har uppkommit genom att det religiösa tänkandet ”påverkat” samhället och å den andra att dess tillkomst hade sin grund i ett rasistiskt behov av att skydda den ariska rasen. Mot den första åsikten måste man framhålla att den bortser från själva det religiösa tänkandets sociala förankring och ser det som någonting som utifrån inverkar på samhället vilket enbart är mystifierande. Den andra åsikten förutsätter att den rasistiska medvetenhet som dess förespråkare uppenbarligen besitter förefanns också hos de indoeuropeiska invandrarna. Säkerligen hade detta erövrande folk en önskan att bevara sin ställning och sin kultur, men detta innebär inte att de utgick från en biologisk rasmedvetenhet. Det mesta tyder på att så inte var fallet bland annat det faktum att denna ”ariska ras” inte alls har bevarats. Kastväsendet är inte en åtgärd av praktisk rashygien utan till hela sin karaktär en religiös samhällsideologi och en social institution. I enlighet med den religiösa synen på tillvarons innersta ordning är kastväsendet av gudomligt ursprung och har tillkommit vid skapelsen. En av de sena hymnerna i Rigveda, vilken härrör ur den prästerliga spekulationen, handlar om kasternas skapelse och är samtidigt den första gången som kasterna omtalas i den religiösa litteraturen. Den handlar om urmänniskan, Purusha, och beskriver hur världen uppkommer då gudarna offrar Purusha åt Purusha. De fyra kasterna framgick därvid ur Purushas mun, armar, ben och fötter; alltså i denna ordning brahmaner, adel, näringsidkare och slavar. Liksom dessa kroppsdelar bildar en organism ledd av anden, som utgår ur munnen genom talet, bildar också de fyra kasterna en harmonisk ordning vars samverkan är nödvändig för samhällets bestånd. Hela synen på skapelsen är typisk för den prästerliga filosofin. Den sker genom ett offer, gudarna uppträder endast som
123 agenter och Purushas väsen är en manifestation av uppfattningen av korrespondensen mellan mikro- och makrokosmos. Genom detta offer uppkommer enligt hymnen världens gudomliga struktur och häri ligger kasterna nedlagda. Kastväsendets gudomlighet och därmed totala oundviklighet utarbetas sedan i religionens utveckling i takt med kastväsendets sociala utveckling. I hinduismens religiöst-sociala system förbinds kastväsendet med de centrala religiösa uppfattningarna och blir en norm för hela religionsutövningen. Det ingår som en integrerad del i läran om själavandringen och frälsningen och det bestämmer formerna för utbildning och den gemensamma kulten. I den sociala förändringen innebär kastväsendet ett nedbrytande av den traditionella släktideologin och skapandet av en ny grundval i den sociala organisationen. Kasttillhörigheten bestäms visserligen också genom giftermål och släkttillhörighet men det avgörande är att det binder individen vid en bestämd social funktion. Kastväsendet får därigenom en stabiliserande och självuppfyllande roll i samhället, genom att det samordnar samhällets motsatta grupper och förhindrar öppna konflikter. Kasttillhörigheten bestämmer individens hela levnad in i detaljer och att avskilja sig från kastväsendet blir liktydigt med att avskilja sig från samhället. De asketer som försakar världen och därmed löser sig från alla sociala band står även utanför kastväsendet och tillhör inte längre sin kast. Någon annan väg än den totala världsförsakelsen finns inte. Individ och frälsningsmonopol Utbredningen av den indoeuropeiska kulturen över Indien, kastväsendets uppkomst och etablerandet av en ny typ av samhälle medförde djupgående förändringar i religionen. Under tiden mellan ungefär 1000 före vår tid och fram till vår tideräknings början utbildas hinduismens grunddrag och de väsentliga läroriktningar inom och utom hinduismens ram som framtiden kommer att bygga på. Upanishadema som Vedas sista utlöpare tillkommer omkring 800 och omkring 500 uppkommer jainismen och buddhismen, vilka båda står i opposition till det prästerliga frälsningsmonopolet inom hinduismen. I slutet av denna period frambryter en opposition inom hinduismen i bhaktirörelsen, som kan antas ha uppstått någon gång vid 200talet. Bhakti är knuten till krigarkasten och förankrar frälsningen i en folklig rörelse, som efterhand kommer att bryta mot kastskrankorna. I det samhälle där kastväsendet utkristalliseras läggs tonvikten allt mer på den sociala gemenskapen. I och med att ett härskande skikt och en dominerande prästkast uppkommit, finns också klart uttalade intressen av att bevara den sociala stabiliteten och att stärka gemenskapsformer och solidaritet. Detta innebär en förändring gentemot det äldre släktsamhället där släkterna stod relativt autonoma gentemot varandra, konkurrerade om inflytandet och inte bands samman av gemensamma intressen mot andra befolkningsgrupper. Etablerandet av det nya samhället medför även uppkomsten av sociala lagar och en social etik som tar sin utgångspunkt i kastväsendet. Tidigare baserades rättssystemet på släktideologin, och det förelåg inte heller samma behov av sammanbindande sociala och rättsliga former. Uppbrytningen av släktsamhället innebär emellertid inte bara att människorna i högre grad förankras socialt och binds vid bestämda funktioner i samhället. Dessutom innebär det möjligheten till en individualistisk livsuppfattning i första hand inom de högsta, privilegierade kasterna. I utvecklingen av den prästerliga spekulationen, som avspeglas i de viktigaste religiösa dokumenten från denna tid, dvs. Brahmanatexterna och Upanishaderna, framstår prästerskapet som en allt mindre homogen grupp. Detta kan synas paradoxalt eftersom det är under denna period prästerskapet klart avgränsas som en kast gentemot de övriga grupperna i samhället. Men i och med att prästerskapet efter en lång period av kamp och enighet lyckats
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?