Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
58<br />
Avspjälkningsteorin skall nämligen inte innebära att utvecklingen går från högre till lägre<br />
former. Där<strong>för</strong> skiljer exempelvis italienaren Pettazzoni mellan den ursprungliga eller primitiva<br />
monoteismen och ”äkta” monoteism. Den senare kännetecknas <strong>av</strong> att den uppkommit<br />
som en medveten protest mot en <strong>för</strong>efintlig polyteism. Det lilla ordet äkta tilldöms ganska ofta<br />
ett teoretiskt värde som faktiskt bara krånglar till det hela.<br />
Makt<br />
De olika <strong>för</strong>eställningar om övernaturlig makt som återfinns inom olika religioner kan emellertid<br />
inte betraktas enbart som ”idéer”, utan som alla andra produkter <strong>av</strong> mänskligt tänkande<br />
måste de vara utgångna från en erfarenhet, även om denna erfarenhet inte återges klart utan i<br />
symbolisk och mytisk form. Tron att det faktiskt finns en gud som uppenbarar sig <strong>för</strong> människorna<br />
och att detta alltså skulle utgöra erfarenheten kan vi här lugnt lämna utan<strong>för</strong>. Det skulle<br />
i varje fall återstå att <strong>för</strong>klara var<strong>för</strong> denne gud ter sig så olika <strong>för</strong> olika folk och i olika tider.<br />
Föreställningen om gud och gudar är en <strong>för</strong>eställning om makt och står därmed i relation till<br />
de allmänna maktbegreppen i ett samhälle. Makt är ju inte bara religiöst färgad, dvs. övernaturlig<br />
makt, utan sammanhänger i hög grad med de ekonomiska, sociala och politiska<br />
realiteter människor lever i. Guds<strong>för</strong>eställningen som en <strong>för</strong>eställning om en övernaturlig<br />
makt, som råder över människans villkor, kan inte ses isolerat från makt<strong>för</strong>delningen i samhället<br />
och de <strong>för</strong>eställningar om makt som denna <strong>för</strong>delning erbjuder. Också den upplevelse<br />
<strong>av</strong> naturen som människor får genom sitt levnads- och <strong>för</strong>sörjningssätt, måste ha en <strong>av</strong>görande<br />
betydelse <strong>för</strong> hur de kommer att uppfatta den övernaturliga makten.<br />
Natur<strong>för</strong>eteelserna som det gudaskapande har ibland drivits mycket långt, liksom man ju<br />
bakom varje mytisk berättelse fann en omstuvad natur<strong>för</strong>eteelse. En rad <strong>av</strong> gudarnas funktioner<br />
rör ju naturens värld, från regn, storm och torka till jaktbyte, fruktbarhet och sjukdomar.<br />
Det <strong>av</strong>görande är emellertid inte iakttagelsen <strong>av</strong> naturen i sig utan motsättningen mellan<br />
kultur och natur, eller människans kamp mot naturen. Härmed <strong>för</strong>s också de kulturella maktrelationerna<br />
in i bilden eftersom de sociala organisationsformerna inte kan skiljas från relationerna<br />
till naturen.<br />
I ett löst organiserat stamsamhälle där olika maktgrupper samverkar och konkurrerar med<br />
varandra, <strong>för</strong>eligger en grund <strong>för</strong> att se makten manifesterad i flera former. Större enhetlighet<br />
kan man vänta sig i ett samhälle, som bygger på en långtgående centralisering <strong>av</strong> ekonomisk<br />
och politisk makt. Mono-teismen har ett bättre underlag i ett auktoritärt styrt samhälle där<br />
makten samlas hos en enda person eller institution. Den grekiska religionens utveckling från<br />
polyteism till en allt starkare monoteistisk tendens, har sin motsvarighet i den politiska utvecklingen<br />
och ett liknande samband finns i den egyptiska historien. Betydelsefullt är naturligtvis<br />
inte bara maktens former som en eller flera utan dess karaktär. Den övernaturliga<br />
makten är ju också <strong>för</strong>klaringsgrund till den maktlöshet människor upplever. Fattigdom är en<br />
följd <strong>av</strong> guds allvisa rådslag och den världsliga makten står under högre beskydd.<br />
Paralleller <strong>av</strong> detta slag kan inte hårdragas, eftersom det ligger i religionens natur att inte<br />
återge verkligheten klart utan i symbolisk, mytisk och värdeskapande form. Inom den allmänna<br />
ramen <strong>för</strong>ekommer det där<strong>för</strong> stora variationer i maktens utgestaltning. Makten kan<br />
vara mer eller mindre personifierad och mer eller mindre konkret tänkt. Liksom konsten<br />
skiftar gudarna med människors fantasi. Det gudomliga kan det vara lite si och så med, i varje<br />
fall om man tar sin utgångspunkt i den kristna gudsuppfattningen. Inställningen till gudarna<br />
kan vara mera kamratlig än respektfull och det finns böner, som mer liknar en utskällning än<br />
det prov på underkastelse, som man menat utmärka den ”äkta” religiositeten.
Change language