Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
57<br />
beskrivning <strong>av</strong> ett sätt att leva och tänka. Den tillåter också en beskrivning i dinkas egna<br />
kategorier och belyser skillnaden mellan att uttolka och att <strong>för</strong>stå. Naturligtvis har boken sina<br />
begränsningar, men i jäm<strong>för</strong>else med Evans-Pritchards innebär den ett framsteg i den metod<br />
den lägger fram.<br />
Gudsuppfattningarna i skilda religioner blev tidigt en central problemställning i religionsforskningen.<br />
Eftersom man <strong>för</strong> att bestämma en religion i allmänhet utgick från de manifesterade<br />
guds<strong>för</strong>eställningarna kom man från början på fel spår. Föreställningen att det skulle<br />
finnas folk, som var så primitiva att de inte ens hade någon religion, uppkom där<strong>för</strong> att man<br />
inte kunnat finna någon <strong>för</strong>eställning i stil med gud hos vissa folk. Darwin <strong>för</strong>klarade sedan<br />
han besökt eldsländarna att de saknade religion, eftersom de uppenbarligen varken trodde på<br />
Gud eller gudar. Nu <strong>för</strong>höll det sig så att eldsländarna var <strong>för</strong>tänksamma nog att hålla sin<br />
gudstro hemlig. Svårigheterna att finna gudstro hos främmande folk har annars mest emanerat<br />
ur det faktum att dessa folks guds<strong>för</strong>eställningar har sin grund i annorlunda <strong>för</strong>hållanden, och<br />
där<strong>för</strong> fullt konsekvent är utformade på ett annat sätt än det kristna eller andra mer välbekanta<br />
gudsbegrepp. Det är lika svårt att sätta sig in i gudstrons former som att sätta sig in i en<br />
främmande kulturs levnadsbetingelser och världsbild, så att man kan få en glimt <strong>av</strong> hur den<br />
ser ut inifrån. Det är också svårt att frigöra sig från sina egna uppfattningar så att man kan se<br />
dem teoretiskt, i stället <strong>för</strong> att acceptera dem med den <strong>för</strong>rädiska självklarhet som utmärker ett<br />
ideologiskt tänkande. Omedvetet utgick forskarna där<strong>för</strong> från det kristna gudsbegreppet<br />
antingen det nu berodde på att de var troende eller bara en följd <strong>av</strong> uppfostran. Det är då inte<br />
lätt att i berättelser om en gubbe i skogen, ett vördnadsfullt sätt att tala om himlen eller i en<br />
död <strong>för</strong>fader igenkänna uppfattningen <strong>av</strong> gudomlig makt. Tro på flera gudar som i Grekland<br />
eller Indien sågs helt enkelt som ett mångfaldigande <strong>av</strong> Gud i ental. Det dröjde innan man kon<br />
fram till att polyteismen utgör en annan maktstruktur än monoteismen och utgår från andra<br />
<strong>för</strong>utsättningar. Monoteism kan inte uppkomma genom att gudarna i ett polyteistiskt system<br />
reduceras till en i ett evolutionistiskt utvecklingsschema<br />
Uppgörelsen med evolutionismen vållade sina svårigheter Det var svårt att komma ifrån<br />
uppfattningen att monoteism är något ”högre” än polyteism. Förekomsten <strong>av</strong> engudatro hos<br />
folk som betecknades som mycket primitiva betraktades som sensationell. Den blev<br />
utgångspunkten <strong>för</strong> en skolbildning om gudsuppfattningens utveckling. Bakom de skilda<br />
formerna <strong>av</strong> gudstro sökte man världen över efter den ursprungliga guds-bilden. De gudar<br />
man korn att studera visade sig ha högst skiftande och egendomliga drag. Somliga verkade<br />
närmast illasinnade medan andra uppvisade så litet personlighet att de närmast tedde sig som<br />
en helt obestämd övernaturlig kraft. Medan en del gudar är påtagligt närvarande och<br />
ingripande i människors liv, kan vissa gudar inta en ytterst tillbakadragen ställning. De har<br />
skapat världen och sörjt <strong>för</strong> dess moraliska inrättande, men sedan har de spelat ut sin roll och<br />
är där<strong>för</strong> <strong>för</strong>summade i kult och tro. En sådan tillbakadragen skapargud kallar man deus<br />
otiosus, dvs. sysslolös gud. Dessa har varit <strong>av</strong> särskilt intresse <strong>för</strong> anhängarna <strong>av</strong> teorin om en<br />
urmono-teism, vilken ledde fram till en teori om s. k. höggudar. Höggudarna menar man sig<br />
återfinna världen över, de anses ha uppkommit genom dyrkan <strong>av</strong> himlen och besitta<br />
återkommande karaktärsdrag, som kan ge dem en ursprunglig funktion. Tron på andra gudar<br />
har uppkommit genom en ”<strong>av</strong>spjälkning” <strong>av</strong> vissa <strong>av</strong> höggudens sammansatta karaktärsdrag.<br />
Relationen mellan polyteism och moneteism skulle enligt detta sätt att resonera bestå i att det<br />
ena uppstått ur det andra. Höggudsteorin kan ses som ett slags omvänd evolutionism där<br />
polyteism uppkommer ur monoteism. Nämnas bör dock att teorins <strong>för</strong>espråkare blir<br />
synnerligen upprörda var gång de anklagas <strong>för</strong> att <strong>för</strong>a fram en omvänd evolutionism.