Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

32 sätt att leva i den mytiska urtiden är det rätta sättet att leva och myten blir då ett riktmärke, någonting att leva upp till. Eller den kan direkt innehålla förutsägelser om hurdan framtiden kommer att bli enligt en gudomlig plan. Man kan jämföra med judarnas inställning till sin mytiska historia. Denna historia pekade samtidigt på det judiska folkets uppgift i historien. Den gav tillvaron mening, den anvisade lösningar på uppkomna moraliska och sociala problem och låg till grund för bestämda förväntningar. Hos judarna utkristalliseras den mytiska historien efterhand till ett världsdrama, där tiden har en början och ett slut. Själva tidsuppfattningen är emellertid i hög grad kulturbunden och därför olika hos olika folk och kulturer. Likaväl som den historiska tiden uppfattas som en utvecklingslinje kan den ses som ett cykliskt, periodiskt förlopp eller som ett tidlöst nu utan medveten forntid eller framtid. ”Att känna till en bra historia skyddar ditt hem, dina barn och din egendom. En myt är som en stor grund av sten — den varar en lång tid.” Detta uttalande av en Navaho-indian illustrerar en aspekt som ofta kommit bort i de teoretiskt uttolkande utläggningarna över mytens karaktär. Myt är inte en rigid teologi av dogmatiskt bindande bud, så som den ibland beskrivs, t. ex. av Malinowski. Den innehåller visserligen etiska normer, men dessa fungerar inte som tvång utan som hjälp och stöd. Myterna är en uppskattad tillgång och folket ser fram mot de fester då de berättas därför att mytens värld representerar en trygghet. Kanske just för att berättelserna är så välbekanta kan de också vara spännande. Dessutom har myten en direkt aktualitet genom att den handlar om en själv och ens egna förfäder och gudar. Här kommer man in på ett förhållande som ger ett visst berättigande åt termen skriftlösa kulturer, nämligen den muntliga traditionen. Varje kultur och samhällsformation är beroende av kontinuitet och därmed förmedling av traditioner. Det är i kraft av dessa traditioner samhället upprätthålles och individen inordnas i det sociala mönstret. En skriftkultur som exempelvis vår bygger härvidlag i hög grad på det skrivna ordet som traditionsförmedlare. Historia, lagar, institutioner och hela kunskapsförrådet förs vidare och bevaras i böcker och dokument. Det skrivna utgör kommunikationen bakåt och i en skriftlös kultur får i stället den muntliga traditionen bära denna funktion. Nu bör det framhållas att varken skrift eller muntlig tradition är ensamma om denna roll. De kan inte heller betraktas som helt jämställbara eller varandra uteslutande. Det rör sig om olika former för traditionsförmedling. Det finns också exempel på att skrivkonsten länge varit känd utan att den muntliga traditionens betydelse för exempelvis religionen för den skull förminskats. Dessutom fyller själva de etablerade sociala institutionerna rollen av traditionsförmedling och proportionerna kan variera. Den s. k. mediaforskaren Marshall McLuhan hävdar att den västerländska kulturen håller på att övergå från en period av huvudsakligen skriven traditionsförmedling till en mer muntlig genom nya medier för kommunikation. Han framhåller också att själva formerna för kommunikationen är av avgörande betydelse för det förmedlade innehållet. (”The medium is the message” — mediet är budskapet.) Denna mystifierande lära har vunnit stor anklang p. g. a. att den stöder den förhärskande ideologin. En jämförelse mellan skriftlig och muntlig tradition visar emellertid på en av grunderna för mytens stora värde. Den är inte bara som man tidigare såg uttryck för en intellektuell nyfikenhet inför tillvaron, svarande mot behovet av svar på olika varförfrågor. Ytligt sett svarar faktiskt myten på sådana frågor, men mer betydelsefull är dess stabiliserande och normerande funktion. Den är en värdering av tillvaron och samtidigt en garanti för dessa värdens mening. Vid konflikter med en främmande kultur kan myten därför bli en symbol för folkets självkänsla. En kultur som av en främmande dominans hotas av undergång appellerar till sitt förflutna, varigenom känslan för den egna kulturens inneboende
33 värden förstärks. Hela det religiösa och sociala systemet representerar och vilar på dessa värden. Det kan vara riktigt att myt och religion i många av de underutvecklade länderna fyller en konserverande funktion och är ett opium för folket. Men inför det politiska och ekonomiska förtrycket från västerländska stater och inför det allmänna imperialistiska föraktet för främmande kultur kan myt och över huvud religion bli ett medel att definiera den egna kulturens rätt att existera. Detta dilemma är tydligt i många av de islamska staterna. Å ena sidan är kulturtraditionen oupplösligen förbunden med islam och å den andra utgör islams ideologi verkligen ett medel för förtryck och ett allvarligt hinder för en progressiv samhällsutveckling. Den funktion som myten i det religiösa systemet har för kulturens bevarande och egenvärde måste ses också från denna synpunkt. I dessa sammanhang blir det dock nödvändigt att tala om myt och religion. Mytens värde ensamt i det religiösa och sociala systemet bör inte överskattas. Som uttryck för den allmänna världsbilden är myten mer lättillgänglig än många av de andra delar som bygger upp uppfattningarna. Men härav får man inte förledas att tilldela den någon generell primärfunktion. ”I begynnelsen var myten” är med andra ord inte någon sats som gäller i alla sammanhang eller för alla kulturer. Inom vissa kulturer har en oerhört rik mytologi utbildats, medan andra kontrasterar genom sin fattigdom på detta plan. De funktioner mytologin har, kan på andra håll fyllas av andra institutioner. Som exempel kan man ta ett speciellt utvecklat rituellt mönster eller former för sociala institutioner som släktskapsregler och klandifferentiering. Tron på gudar och andar behöver inte vara nedlagd i en mytologi utan kan följa ett traditionellt mönster av kulthandlingar, magiska ritualer och andra sedvänjor. Inte heller kan man uppställa någon generell relation mellan myt och kult. Många gånger förekommer visserligen en mycket nära samverkan mellan dessa två element och någon form av förbindelse har de alltid om också i skiftande utformning. Rit och kult kan utgöra en dramatisk illustration till myten där kultdeltagarna återger mytens händelser i en ceremoniell praktik. Kulthandlingen utgör då samtidigt ett återskapande och ett förverkligande i nuet av den mytiska urtidens sammanhang. Ett sådant aktualiserande sker dock alltid när myten återberättas och förutsätter därför inte ett dramatiskt handlande. Likaså kan kulten gestalta ett händelserikt drama utan att detta därför föreligger i mytens berättande i ord. Att myt och kult ofta följs åt är mer att betrakta som ett utslag av de sammanbindande krafterna i kulturens helhet. Myten och elefantens snabel I översiktlig form kan man inte komma så mycket längre än så här i en beskrivning av vad myt är. En mer detaljerad och grundligare kunskap om mytologins struktur fordrar att man går till de skilda kulturerna och studerar den i sitt sammanhang. Att plocka ut en myt här och en annan där och återge dem är skäligen meningslöst. Resultatet blir en samling goda, mer eller mindre begripliga historier, men den vägen ger ingen förståelse av mytologi och kulturellt sammanhang. En sådan förståelse förutsätter ett noggrant dokumenterande av en myt inom en viss kultur, varvid myten måste ses som en del av hela den mytologiska strukturen i första hand och vidare mot bakgrund av hela samhället och samhällets historia. En myt i denna bemärkelse är nämligen inte någonting i sig utan en del av en helhet och kan bara förstås utifrån denna helhet. Hur många myter man än samlar ihop från olika håll så kommer man ändå inte att få ett begrepp om myt så att man kan dra några slutsatser om myt i och för sig. Det förhåller sig här
Page 1 and 2: Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4: Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6: 3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8: 5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10: 7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12: 9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14: 11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16: 13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18: 15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20: 17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22: 19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24: 21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26: 23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28: 25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30: 27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32: 29 var hela den sociala organisatio
Page 33: 31 Myt och tradition Den del av rel
Page 37 and 38: 35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40: 37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42: 39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44: 41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46: 43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48: 45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50: 47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52: 49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54: forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56: 53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58: 55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60: 57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62: 59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64: 61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92:
89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94:
91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96:
93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98:
95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100:
97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102:
99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104:
101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106:
103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108:
105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110:
107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112:
109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114:
111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116:
113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118:
115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120:
117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122:
119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124:
121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126:
123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128:
125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130:
127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132:
129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134:
131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136:
133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138:
135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140:
137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142:
139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144:
141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146:
143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148:
145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150:
147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?