Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

114 enhet och upphöjdhet. Då den mystiska rörelsen växte sig starkare, helt utom de härskandes kontroll, utvecklades även en alltmer antagonistisk stämning. Förföljelserna mot sufismen fick sin kulmen då sufiern al'Halladj avrättades i Bagdad 922. Han hade uttalat orden ”jag är Gud” och korsfästes för denna hädelse. Detta innebar även ett ingrepp mot hela den sufiska rörelsen, som härefter sökte sig mer etablerade former, eftersom man inte hade möjlighet att på denna grund ta upp en kamp med den härskande religionsideologin. Det asociala i mystiken låg helt i en strävan att ställa sig utanför och inte i någon önskan att bryta med de etablerade religiösa och sociala formerna. Sufismen inordnades i olika skolor och upprättade ett slags ordensväsende vilka utövade gemensamma andaktsövningar ledda av lärare och i enlighet med fastställda metoder för den religiösa upplevelsens uppnående. Ett par århundraden efter al'Halladj är sufismen respekterad och inordnad i den ortodoxa läran genom islams siste store lärobyggare al'Ghazzali. I sufismens spår följde en spontan framväxt av helgondyrkan inom islam. Liksom folken tidigare dyrkat fäderna vid gravarna började man nu dyrka de heliga asketernas gravar. Försöken att bryta den utvecklingen var ganska lama och snart fann sig ortodoxin i faktum. På så sätt uppkom en kult av islams stora män, moskéer restes över deras gravar och fester firades vid bestämda tillfällen i anslutning till de sufiska ordnarnas religionsutövning. Den gamla kombinationen av fest, kult och marknad präglade helgondyrkan och de större helgongravarna blev vallfärds- och handelsmål. Vallfartsorten framför andra förblev dock Mekka och genom helgonkultens framväxt måste Muhammed bli helgonet framför andra. Mekka blir ett centrum för helgonkulten och dyrkan av Muhammed och islams första anhängare som levt och verkat i Mekka och Medina blir en levande symbol av islams förflutna. Legenderna kring profetens levnad får ett helt annat liv än berättelserna i sunnas mönsterbildande historier. Underberättelserna var ett betydelsefullt moment i kulten av helgonen och Muhammeds person tilläggs nu den gudomlighet som han själv egentligen alltid bekämpade. För sufismen fanns emellertid direkta anknytningspunkter till Muhammed. Han var inte bara helgonet över alla helgon utan i hans uppenbarelser kunde mystikerna också igenkänna sin egen religiösa erfarenhet. Mystiken är en direktupplevd fromhet som går sina egna vägar och bryter med den formalistiska prägeln och den stela dogmatiken. Den frånkännes det härskande skiktet dess monopol på religionen, men kan i längden inte innebära något reellt hot. I stället kommer den sufiska fromheten, när den efter hand når spridning i allt bredare lager bland folket, att utgöra den kraft varigenom islam lever vidare. Efter läroutvecklingens avslutande med al' Ghazzali blir de religionslärdes främsta strävan att bevara denna struktur. Porten är stängd, som man säger, eftersom den läromässiga strukturen härigenom lyckats inordna skilda riktningar och skolor i ett harmoniserande system. Detta fastslående kan emellertid endast vara inledningen till en under gång eftersom varje religion, som en del av samhället måste anpassas efter den historiska utvecklingen. Den folkliga fromhet, som sufismen lyckades vidmakthålla för den spontana erfarenhetens alla legendariska uttryck blev den kraft som upprätthöll islam. Den tendens till förstelning och slutenhet som utmärker islam från 1100-talet och några århundraden framåt har sina rötter i det islamska väldets upplösning. Kalifatet hade sprängts i tre delar och även i det sociala livet hade det islamska styrelseskicket börjat visa sina svagheter. Handeln utgjorde den enda ekonomiska grundvalen för den arabiska övermakten och härigenom skedde endast små förändringar i de islamska ländernas traditionella ekonomi. Den arabiska kulturen och den islamska samhällsideologin kom visserligen efterhand att dominera samhällslivet, men denna grund för enhet och sammanhållning kunde inte motstå motsätt-
115 ningarna inom samhället. Det fanns en spänning mellan de förislamska samhällsformationerna och islam och en ökande klyfta mellan det härskande skiktet och de förtryckta som slavar, arbetare och fattiga. Någon vetenskaplig analys av samhällsstrukturen i kalifatet, när det islamska väldet stod på höjden av sin makt och sin kulturella utveckling, har emellertid inte gjorts och därför är det något otillfredsställande att endast kunna peka på dessa tendenser till upplösning och de motsättningar som drev fram utvecklingen. Nedgången medför också försöken att stärka islam som samhällsideologi och att bevara en fastlåst struktur. I detta sammanhang tar dogmatismen även överhand över det vetenskapliga tänkande som utvecklats vid de stora lärdomssätena. Hela den uppblomstring av filosofi och olika vetenskapsgrenar som geografi, astronomi, historia och matematik, som frigjorts i det islamska samhällets framväxt, mattas av och förmår inte genomföra något uppror mot ortodoxin. Mycket av denna vetenskap kom att övertagas av Europa och utgöra en verksam del i den omvälvning inom tänkandet, som möjliggjordes genom nedbrytandet av den feodala struktur, på vilken kyrkan och teologin stödde sin makt. I det islamska samhället tar i stället ortodoxin alltmer överhanden inom tänkandet. Det är betecknande att den kulturella aktivitet som undgår att ryckas med i upplösningen är den sufiska litteraturen och poesin, som även utgjorde den islamska kulturens främsta litteratur. Det är helt .fel att förlägga orsakerna till den kulturella och vetenskapliga nedgången i ortodoxins framväxt och styrka. Tvärtom betingas denna strävan till religiös slutenhet och ideologisk dominans av samma faktorer som orsakar det islamska väldets upplösning. Dödsstöten för detta vacklande välde kommer med mongolstormen på 1200-talet. En våg av asiatiska nomader sveper ner över Mindre Asien och Mesopotamien och träffade det redan värnlösa kalifatet i dess hjärta. Bagdad föll 1258, städer lades i ruiner, handelsvägar slogs sönder och bevattningsnätet kring Eufrat och Tigris brakade samman. Härefter följer en lång period av nedgång, återhämtning och assimilering om vilken man inte brukar få veta mycket eftersom det inte funnits några härskare att skriva om. Islams andra storhetsperiod följer när denna assimileringsprocess är över och de vilda mongolerna ”blivit” de turkar som grundar det ottomanska väldet varigenom islam en andra gång skulle bli ett hot mot Europa, men denna gång under helt andra omständigheter. Religion i Indien Historien och samhället Det dominerande religiösa systemet i Indien är hinduismen, som inte är en etablerad lära utan ett system av åskådningar, tro, kultformer och sociala inrättningar. Hinduismen är framvuxen i en lång, historisk process, som ett led i etablerandet och vidmakthållandet av det indiska samhället. Detta samhälle uppvisar inte i sin helhet en centraliserad struktur, som exempelvis det egyptiska, det islamska eller det feodala europeiska. Den traditionella sociala organisationens grundläggande enhet är byn med en självständig ekonomisk produktion. Städerna växer upp som maktens säten och det härskande skiktet bygger sin makt på administration av större eller mindre områden. Religionen är inte heller enhetlig och dess struktur uttrycker inte den strävan till enhetlighet, som man finner i ett centraliserat samhälle. Den år ”mångfacetterad”, dvs. den rymmer olika gruppers religiösa tänkande från härskarideologier, frälsningsfilosofier och till byceremoniernas demonfördrivande magi utan att dessa skilda nivåer systematiserats till en enhet. Religionen är en samhällsideologi och en teologiskt-filosofisk spekulation, men innehåller samtidigt en rikedom av spontana föreställningar om naturen, om människans villkor och om tillvarons ordning.
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66: 63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68: 65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70: 67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72: ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74: 71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76: 73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78: 75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80: 77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82: 79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84: 81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86: 83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88: 85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90: 87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141 and 142: 139 ord en logisk följd av att man
Page 143 and 144: 141 religionerna samman. Behandling
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?