Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
115<br />
ningarna inom samhället. Det fanns en spänning mellan de <strong>för</strong>islamska samhällsformationerna<br />
och islam och en ökande klyfta mellan det härskande skiktet och de <strong>för</strong>tryckta som sl<strong>av</strong>ar,<br />
arbetare och fattiga. Någon vetenskaplig analys <strong>av</strong> samhällsstrukturen i kalifatet, när det<br />
islamska väldet stod på höjden <strong>av</strong> sin makt och sin kulturella utveckling, har emellertid inte<br />
gjorts och där<strong>för</strong> är det något otillfredsställande att endast kunna peka på dessa tendenser till<br />
upplösning och de motsättningar som drev fram utvecklingen. Nedgången med<strong>för</strong> också<br />
<strong>för</strong>söken att stärka islam som samhällsideologi och att bevara en fastlåst struktur. I detta<br />
sammanhang tar dogmatismen även överhand över det vetenskapliga tänkande som utvecklats<br />
vid de stora lärdomssätena. Hela den uppblomstring <strong>av</strong> filosofi och olika vetenskapsgrenar<br />
som geografi, astronomi, historia och matematik, som frigjorts i det islamska samhällets<br />
framväxt, mattas <strong>av</strong> och <strong>för</strong>mår inte genom<strong>för</strong>a något uppror mot ortodoxin. Mycket <strong>av</strong> denna<br />
vetenskap kom att övertagas <strong>av</strong> Europa och utgöra en verksam del i den omvälvning inom<br />
tänkandet, som möjliggjordes genom nedbrytandet <strong>av</strong> den feodala struktur, på vilken kyrkan<br />
och teologin stödde sin makt. I det islamska samhället tar i stället ortodoxin alltmer överhanden<br />
inom tänkandet. Det är betecknande att den kulturella aktivitet som undgår att ryckas<br />
med i upplösningen är den sufiska litteraturen och poesin, som även utgjorde den islamska<br />
kulturens främsta litteratur.<br />
Det är helt .fel att <strong>för</strong>lägga orsakerna till den kulturella och vetenskapliga nedgången i ortodoxins<br />
framväxt och styrka. Tvärtom betingas denna strävan till religiös slutenhet och ideologisk<br />
dominans <strong>av</strong> samma faktorer som orsakar det islamska väldets upplösning. Dödsstöten<br />
<strong>för</strong> detta vacklande välde kommer med mongolstormen på 1200-talet. En våg <strong>av</strong><br />
asiatiska nomader sveper ner över Mindre Asien och Mesopotamien och träffade det redan<br />
värnlösa kalifatet i dess hjärta. Bagdad föll 1258, städer lades i ruiner, handelsvägar slogs<br />
sönder och bevattningsnätet kring Eufrat och Tigris brakade samman. Härefter följer en lång<br />
period <strong>av</strong> nedgång, återhämtning och assimilering om vilken man inte brukar få veta mycket<br />
eftersom det inte funnits några härskare att skriva om. Islams andra storhetsperiod följer när<br />
denna assimileringsprocess är över och de vilda mongolerna ”blivit” de turkar som grundar<br />
det ottomanska väldet varigenom islam en andra gång skulle bli ett hot mot Europa, men<br />
denna gång under helt andra omständigheter.<br />
Religion i Indien<br />
Historien och samhället<br />
Det dominerande religiösa systemet i Indien är hinduismen, som inte är en etablerad lära utan<br />
ett system <strong>av</strong> åskådningar, tro, kultformer och sociala inrättningar. Hinduismen är framvuxen<br />
i en lång, historisk process, som ett led i etablerandet och vidmakthållandet <strong>av</strong> det indiska<br />
samhället. Detta samhälle uppvisar inte i sin helhet en centraliserad struktur, som exempelvis<br />
det egyptiska, det islamska eller det feodala europeiska. Den traditionella sociala organisationens<br />
grundläggande enhet är byn med en självständig ekonomisk produktion. Städerna<br />
växer upp som maktens säten och det härskande skiktet bygger sin makt på administration <strong>av</strong><br />
större eller mindre områden. Religionen är inte heller enhetlig och dess struktur uttrycker inte<br />
den strävan till enhetlighet, som man finner i ett centraliserat samhälle. Den år ”mångfacetterad”,<br />
dvs. den rymmer olika gruppers religiösa tänkande från härskarideologier, frälsningsfilosofier<br />
och till byceremoniernas demon<strong>för</strong>drivande magi utan att dessa skilda nivåer<br />
systematiserats till en enhet. Religionen är en samhällsideologi och en teologiskt-filosofisk<br />
spekulation, men innehåller samtidigt en rikedom <strong>av</strong> spontana <strong>för</strong>eställningar om naturen, om<br />
människans villkor och om tillvarons ordning.