Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

140 det sociala och därigenom kommer religionens yttre former att ingå i människans tillvaro på ett helt annat sätt än vad kristendomen gör. Den kristna missionen kan därför inte rikta sig enbart mot föreställningar utan även mot religionens sociala grund, varigenom den bryter upp och underminerar den sociala strukturen. Religion betraktas i kristendomen, i synnerhet den protestantiska, som en individuell angelägenhet, medan religion i allmänhet vilar på kollektiv grund. När religionens föreställningar och handlingsmönster är helt integrerade i det sociala mönstret, ser man mycket tydligare religionens samhälleliga karaktär och det blir också svårare att skilja mellan religiöst och icke-religiöst exempelvis i samhällsideologin. Detta förklarar också varför kristnade indier kan anse att ett deltagande i hinduiska fester inte strider mot tillhörigheten till kristendomen. En annan aspekt av dessa skillnader i uppfattningen av religionen är den västerländska synen på vetenskaplighet, som har sin grund i brytningen mellan det mytiskt-religiösa och det naturvetenskapliga betraktelsesättet. En buddhist uppfattar den världsbild och den filosofi, som finns nedlagd i hans religion som vetenskaplig i betydelsen sann och upplever inte någon motsättning mellan religiöst och vetenskapligt. När buddhismen konfronterats med den västerländska värderingen av vetenskapen har man därför hävdat att vetenskapens resultat finns förutskickade i de buddhistiska skrifterna. En sådan hållning kan te sig enbart förvånande, om man inte har klart för sig, att det buddhistiska tänkandet inte genomgått den revolution som brytningen mellan en mytisk och en naturvetenskaplig uppfattning innebär. Samma typ av ideologisk helhetssyn visar sig i den etablerade västerländska forskningens oförmåga att skilja mellan ideologi och samhällsvetenskap och därför inte heller mellan religion och samhällsideologi. Världsreligionernas relationer till varandra betingas av att de ingår i samma helhet och denna helhet är ett resultat av ekonomiska och politiska faktorer. Varje religions särart ligger i dess historiska bakgrund. Men dess aktuella situation bestäms av det traditionsbrott, som blivit en oundviklig följd av den västerländska expansionen vare sig det är fråga om ett afrikanskt folk eller islam i Pakistan. Det är därför inte genomförbart att isolera den senaste utvecklingen inom världsreligionerna från dess sociala och politiska grund. En sådan isolering som grundlagts i behandlingen av den historiska traditionen är därför omöjlig och detta har ställt både religionshistorien och socialantropologin, dvs forskningen om främmande samhällen, inför en rad problem. Man talar emellertid inte om imperialism, förtryck och kulturförstöring, utan om ”politiska förhållanden, inflytande och kulturmöten, acculturation”. På sistone har den etablerade forskningen även lanserat begreppet ”social förändring (social change)”, vars suddiga innehåll ska täcka hela det traditionsbrott som är ett resultat av de västerländska staternas kolonialism och imperialism. Med kolonialism menas att ett stat utövar ett direkt politiskt och ekonomiskt styre i ett annat land, exempelvis England i Indien fram till 1947. Med imperialism menas att en stat utövar ett ekonomiskt och politiskt herravälde över formellt fria stater, varvid den ekonomiska utsugningen tar sig andra former än under kolonialismen, exempelvis USA i Latinamerika. Vilken betydelse religionen ska tillmätas i ett samhälleligt sammanhang är en fråga där den allmänna opinionen intar en vacklande hållning. Kristendomen tillmäts i allmänhet inte någon betydelse alls eller i varje fall endast en god betydelse i det västerländska samhället. Främmande religioner tillmäts däremot en alldeles överväldigande stor och genomgående dålig betydelse i de utomeuropeiska samhällena. Sociala missförhållanden skylls sålunda på religionen utan att man därför anser sig behöva klargöra relationen mellan dessa faktorer. Även denna diskrepans i bedömningen har sin grund i de förhållanden som binder
141 religionerna samman. Behandlingen av religionerna under imperialismens epok syftar här främst till att klargöra problematiken i det grundläggande och genomgående tema varigenom detta ämnesområde utgör en helhet. Detta tema utgör samtidigt förklaringen till sådana fenomen som man kallat världsreligionernas renässans och acculturation-kulter och som dominerar nutidssituationen. För de enskilda religionernas del kan det här endast bli fråga om en översiktlig framställning. Området är dessutom svår-behandlat i sin helhet på grund av att det material man har att utgå från är magert och obearbetat. Den forskning som bedrivs utmärks av ytligheter, luckor och ideologiska dimridåer, som aktivt motverkar insikter och kunskaper och i själva verket är ett vapen i imperialismens tjänst. Den grundläggande forskningen över imperialismens härjningar är ett outfört arbete, som kommer att bli en uppgift för de folk som slutligen krossar den. Utbredningen och förtryckets ideologi Rent faktiskt, dvs utifrån sifferuppgifter, kan man konstatera att av de religioner, som här blir aktuella, är kristendomen störst. Därnäst följer islam, hinduismen och buddhismen, som alltså har den minsta omfattningen. De skriftlösa folkens religioner utgör en hastigt krympande grupp och ett försök att uppskatta dess omfattning skulle i praktiken vara mycket svårgenomförbart. Härnäst kan man fastslå att kristendomen dominerar i Europa och i Nord- och Sydamerika, och islam i Asien och Afrika ungefär i ett bälte från Indonesien västerut till Afrikas atlantkust. Hinduismen finns egentligen uteslutande i Indien jämte de rester av ett indiskt inflytande, som finns främst i Bortre Indien. I Afrika finns dessutom en relativt betydande grupp indier, vilka förflyttades dit genom den brittiska kolonialadministrationen, och som genom sin isolerade ställning behållit sin religion. Buddhismen har sitt huvudområde i Bortre Indien, Japan och i Sydostasien, samt som kvarlevor i Kina med Tibet. I Indien finns numera ett litet men ökande antal buddhister och i mycket ringa mån gäller detsamma för Europa. Dessa utbredningsuppgifter säger emellertid mycket litet om religionernas reella utbredning, dvs om deras innebörd i de områden där de hör hemma. Man kan jämföra två kvantitativa uppgifter som att kristendomen räknas som världens största religion och Indonesien som världens största islamska land. Det är ganska självklart att dessa utbredningar inte utan vidare kan jämföras. Mellan de olika länderna och områdena råder så stora skillnader i kulturellt, socialt och ekonomiskt avseende att begreppet anhängare måste få helt olika innebörd. Hela USA räknas på kristendomens konto trots att endast 60 % av befolkningen tillhör någon kyrka och att religionen för en uppskattningsvis ändå lägre procent har någon större angelägenhetsgrad. Ändå spelar religionen i USA en ovanligt stor social och ideologisk roll jämfört med Europa, där religionens betydelse inte är lika uttalad. Pakistan är exempelvis ett islamskt land skapat som en teokrati på religionens grund. Detta innebär att islam dominerat sociala institutioner som undervisningsväsende och juridik. De anhängare av religionen som man räknar i Pakistan eller Indien och dem man räknar i Europa innebär skilda saker. Religionens sociala dominans har en innebörd som går utöver den siffermässiga utbredningen. Ytligt sett skulle man väl anta att den allmänna utvecklingen i världen för religionernas del skulle vara en utveckling mot ökad sekularisering. Detta förefaller ligga i linje med den allmänt eftersträvade utvecklingen i socialt och ekonomiskt avseende. Så enkelt förhåller det sig emellertid inte, främst på grund av att man inte kan utgå från en utveckling i denna vaga och opreciserade bemärkelse. Det är en diametral skillnad mellan den utveckling som leder till att den s. k. tredje världens länder inordnas i den kapitalistiska ekonomin genom imperialismen och den utveckling som innebär folkens befrielse från förtryck. Den generella tesen att det är den
Page 1 and 2:
Anna Törngren Opium för folket Ti
Page 3 and 4:
Förord Det religiösa eländet är
Page 5 and 6:
3 historiska utvecklingen. Religion
Page 7 and 8:
5 Dansen kring majstången är ocks
Page 9 and 10:
7 har man i stället sett det som e
Page 11 and 12:
9 tidigaste utformning. Vid den äl
Page 13 and 14:
11 samhälleliga strukturen. Studie
Page 15 and 16:
13 den spelade religionen ofta en d
Page 17 and 18:
15 ningen i förening med förnufts
Page 19 and 20:
17 kunde betraktas som dugligt med
Page 21 and 22:
19 Skrivbordsantropologer och histo
Page 23 and 24:
21 religiositeten är i allmänhet;
Page 25 and 26:
23 sina tillfälliga levnadskamrate
Page 27 and 28:
25 Strauss och den franska struktur
Page 29 and 30:
27 skepnad och oxar framställa sin
Page 31 and 32:
29 var hela den sociala organisatio
Page 33 and 34:
31 Myt och tradition Den del av rel
Page 35 and 36:
33 värden förstärks. Hela det re
Page 37 and 38:
35 historia. De olika byggstenarna
Page 39 and 40:
37 som moraliskt system. Drömmande
Page 41 and 42:
39 uppfattningarna kring helgonens
Page 43 and 44:
41 varit vanligt att framställa in
Page 45 and 46:
43 andra olyckor och praktiseras av
Page 47 and 48:
45 Den magiska riten då oraklet ko
Page 49 and 50:
47 stå mot varandra. Eftersom dett
Page 51 and 52:
49 totem utväljs inte för att de
Page 53 and 54:
forskningens filologiska och ideali
Page 55 and 56:
53 när man vid uppställandet av e
Page 57 and 58:
55 liktydigt med s. k. objektiva sa
Page 59 and 60:
57 beskrivning av ett sätt att lev
Page 61 and 62:
59 I gudomlighetens personifiering
Page 63 and 64:
61 Jobs problem, som inte får någ
Page 65 and 66:
63 och kult där de har sin mening.
Page 67 and 68:
65 III. Religioner i historiska sam
Page 69 and 70:
67 avslutande avsnittet om religion
Page 71 and 72:
ningar skapas i den historiska utve
Page 73 and 74:
71 fattigares rättslöshet. Samhä
Page 75 and 76:
73 de utmattade föll samman, tyckt
Page 77 and 78:
75 Apollon också här tog samhäll
Page 79 and 80:
77 Här uttrycks den ”slavsamhäl
Page 81 and 82:
79 vakar svartsjukt över sina priv
Page 83 and 84:
81 gud utan av att samhällets inr
Page 85 and 86:
83 kaotiskt ursprung som gudarna p
Page 87 and 88:
85 legium. Längre fram i tiden kan
Page 89 and 90:
87 Nefertite var hans gemål) och f
Page 91 and 92: 89 Babylonier Landet och erövrarna
Page 93 and 94: 91 så stora att de helt klart mås
Page 95 and 96: 93 Flera av de i bibeln framträdan
Page 97 and 98: 95 klagokulter vart år. Hur detta
Page 99 and 100: 97 1100-talet börjar den ideologis
Page 101 and 102: 99 beskydda fattiga och att visa en
Page 103 and 104: 101 draget och inåtvänt. Att döm
Page 105 and 106: 103 Muhammed började efterhand ang
Page 107 and 108: 105 betrakta det heliga kriget som
Page 109 and 110: 107 paradiset, vilket skildras som
Page 111 and 112: 109 pilgrimsfärden till Mekka åtm
Page 113 and 114: 111 ståthållarens pretentioner p
Page 115 and 116: 113 rymma farliga konsekvenser, sam
Page 117 and 118: 115 ningarna inom samhället. Det f
Page 119 and 120: 117 inhemska folkgrupperna. I den s
Page 121 and 122: 119 Det framgångsrika kriget betyd
Page 123 and 124: 121 medlemmar i gemensamma handling
Page 125 and 126: 123 agenter och Purushas väsen är
Page 127 and 128: 125 tellektuell, religiös traditio
Page 129 and 130: 127 För det första innebär uppfa
Page 131 and 132: 129 råder nämligen en diskrepans
Page 133 and 134: 131 fastställdes bestämda påföl
Page 135 and 136: 133 höga murar och därinnanför f
Page 137 and 138: 135 Vid inträdet i munkorden föll
Page 139 and 140: 137 inte därför att sexualiteten
Page 141: 139 ord en logisk följd av att man
Page 145 and 146: 143 föraktfulla inställning till
Page 147 and 148: 145 traditionens förnyelse denna i
Page 149 and 150: 147 medeltiden till det gryende bor
show all

Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?