Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
56<br />
arbete, som fordrar tid, pengar och möjligheter till ideologisk frihet. Kunskap är en social<br />
tillgång.<br />
Den övernaturliga makten är religionens kärna, man har också hävdat att om en uppfattning<br />
<strong>av</strong> övernaturlighet inte <strong>för</strong>eligger, har man inte att göra med religion utan med filosofi. Den<br />
ursprungliga buddhismen som är i princip ateistisk har visserligen ur denna aspekt utgjort ett<br />
problembarn. Gentemot invändningen att buddhismen skulle komma att falla utan<strong>för</strong> denna<br />
syn på religion, kan man dock påpeka att den buddhistiska tron alltid är <strong>för</strong>enad med en tro på<br />
andar och gudar, som oftast varit ursprunglig i de områden dit buddhismen kommit. I sin<br />
sociala funktion är buddhismen otänkbar utan denna tro. (Den föga utforskade västerländska<br />
buddhismen skulle kunna vara ett undantag — eller också är den att betrakta som filosofi).<br />
Uppfattningarna om det övernaturliga var emellertid utgångspunkten i den tidiga forskningens<br />
<strong>för</strong>sök att klassificera religionen och de har kvarstått som ett centralt intresse i de olika skolor<br />
som utbildats. Varje beskrivning <strong>av</strong> religion eller religioner brukar där<strong>för</strong> börja med en redogörelse<br />
<strong>för</strong> guds<strong>för</strong>eställningarna. Man startar med gudarna och tar sig över myt, kult och<br />
moral fram till döden. Det är emellertid inte så säkert att detta ger den begripligaste bilden <strong>av</strong><br />
en religion. Guds<strong>för</strong>eställningar kommer inte från ovan, utan från mänskligt tänkande grundat<br />
i den verklighet som människor upplever. Bilden bör där<strong>för</strong> bli klarare om man så att säga<br />
börjar på jorden i stället <strong>för</strong> i himlen. Insikten om guds<strong>för</strong>eställningarnas konkreta <strong>för</strong>ankring<br />
växte <strong>för</strong>st fram i studier över social struktur och religion hos skriftlösa folk, men detta<br />
samband gäller i lika mån exempelvis de babylonska stadsgudarna eller medeltidens<br />
änglahierarkier.<br />
Gud<br />
Det finns två böcker som bägge behandlar guds<strong>för</strong>eställningar hos två grannkulturer i Afrika<br />
tillhörande de s. k. nilotiska folken; en beteckning som anger att de hör hemma i närheten <strong>av</strong><br />
Nilens övre lopp. Guds<strong>för</strong>eställningarna hos dessa två kulturer är tämligen överensstämmande<br />
och röjer båda en komplicerad struktur vars grund ligger i <strong>folket</strong>s livs<strong>för</strong>ing och sociala<br />
organisationsformer. Den tidigare forskningen fann en överensstämmelse med Gamla<br />
testamentets gudsbild i utsagorna om den högsta maktens manifestationer. Det <strong>för</strong>bryllande<br />
var emellertid att medan man bestämt <strong>för</strong>klarade att gud är en, talade man om den gudomliga<br />
makten som flera.<br />
De två böckerna kommer fram till en likartad bild <strong>av</strong> strukturen i <strong>för</strong>eställningarna om det<br />
övernaturliga, men på helt motsatta vägar. Den äldre boken är den brittiske socialantropologen<br />
Evans-Pritchards The Nuer. Den handlar alltså om nuerna och framställningen börjar med<br />
Gud. Utifrån dessa <strong>för</strong>eställningar fortsätter boken fram till den sociala strukturen, där<strong>för</strong> att<br />
en kännedom om den visar sig vara den enda möjligheten att <strong>för</strong>klara guds<strong>för</strong>eställningarnas<br />
sammansatthet. Den andra boken, som alltså handlar om grannkulturen dinka och är skriven<br />
<strong>av</strong> den i forskningstraditionen yngre britten Lienhardt, heter Divinity and Experience,<br />
Gudomlighet och erfarenhet. Den börjar inte med Gud utan med boskapen. Eftersom<br />
boskapen utgör grundvalen <strong>för</strong> dinkas ekonomi, bestäms deras sociala organisation och<br />
<strong>för</strong>eställningsvärld utifrån <strong>för</strong>hållandet till boskapen. Med början i relationerna, sederna och<br />
<strong>för</strong>eställningarna kring boskapen och dess skötsel växer en framställning <strong>av</strong> konturerna i<br />
dinkas samhälle och världsbild fram. Den sociala organisationsformens struktur, så som den<br />
ter sig <strong>för</strong> dinka och den historiska bakgrunden i mytens form, är <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> den<br />
tankestruktur som <strong>av</strong>satt sig i gudsbildens enhet och mångfald. Gud är en där<strong>för</strong> att begreppet<br />
gud i sig är enhetligt, men han är många <strong>för</strong> att uppenbarelseformerna och kultformerna är<br />
flerfaldiga. Lienhardts metod blir där<strong>för</strong> inte ett letande efter <strong>för</strong>klaringar utan en följdriktig
Change language