Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
99<br />
beskydda fattiga och att visa en storslagen gästfrihet gentemot främlingar. Varje medlem står<br />
under stammens beskydd och varje form <strong>av</strong> kränkning han utsätts <strong>för</strong> är en gemensam angelägenhet.<br />
Varje samhällskonflikt är en konflikt mellan släkter och löses genom överenskommelser<br />
och <strong>för</strong>handlingar. Dråp kräver nya mord om man inte genom <strong>för</strong>handlingar kan<br />
komma överens om erläggande <strong>av</strong> mansbot i kameler. Äktenskap binder släkterna samman<br />
och utgör en ekonomisk-politisk affär vars sanktion utgöres <strong>av</strong> brudpriset. Polygamin var<br />
vanlig, därigenom säkrades även en större <strong>av</strong>komma och ett inlemmande <strong>av</strong> alla kvinnor i det<br />
sociala systemet. Kvinnan synes ha haft en bättre social ställning <strong>för</strong>e islamiseringen, men<br />
detta hänger <strong>för</strong>modligen mer samman med ändrade sociala <strong>för</strong>hållanden och upplösningen <strong>av</strong><br />
släktsystemet än med religionen i sig. Det finns inte inom islam en ringaktning <strong>av</strong> kvinnan<br />
inbyggd i den religiösa dogmatiken på samma sätt som i kristendomen. Däremot <strong>för</strong>ekommer<br />
ett socialt kvinno<strong>för</strong>tryck till följd <strong>av</strong> att samhället är patriarkaliskt och detta <strong>av</strong>speglas i<br />
religionen.<br />
Den sociala organisationen inom stammen kunde utvidgas genom att flera stammar slöt en<br />
pakt <strong>för</strong> gemensamma syften. Handeln var uppbyggd genom ett paktsystem och handelsstäderna<br />
styrdes <strong>av</strong> de dominerande släkterna genom liknande reglerade överenskommelser.<br />
Handels<strong>för</strong>bunden mellan knutpunkterna <strong>för</strong> handeln var grundvalen <strong>för</strong> städernas uppblomstring<br />
och makt. I denna utveckling innefattades en tendens till skapandet <strong>av</strong> en mer omfattande<br />
och enhetlig politisk struktur <strong>för</strong> vilken släktorganisationen verkade hämmande. Släktideologin<br />
var socialt begränsad och verkade splittrande inom en större ram, på grund <strong>av</strong> de ständigt<br />
hotande konflikterna mellan de stora släkter som tävlade om hegemonin. Det <strong>för</strong>elåg en<br />
potentiell motsättning mellan en expanderande handel och de vidgade kulturella kontakter den<br />
med<strong>för</strong>de å ena sidan och den sociala organisationens grund i släkten och dess begränsade<br />
ideologi å den andra.<br />
Vid handelsvägen från Sydarabien upp till de norra delarna låg Mekka, som blev den miljö<br />
som producerade Arabiens stora religiösa och politiska geni, nämligen Muhammed. Att döma<br />
<strong>av</strong> de ödsliga omgivningarna har den naturliga oasen här varit en urgammal rastplats. Sin<br />
stora betydelse som handelscentrum fick staden <strong>för</strong>st på 500-talet efter vår tid, då krigen<br />
mellan det byzantinska och det persiska väldet spärrat vägen <strong>för</strong> den norra handelsrutten. Då<br />
handeln fick söka sig nya vägar blev Mekka en handelspolitisk knutpunkt. Det mottog varor<br />
från Indien, Persien, Abessinien, korn från Ost-jordan och olja från Syrien och från Mekka<br />
utsändes två huvudkar<strong>av</strong>aner årligen, en mot norr och en mot söder. Staden styrdes <strong>av</strong> ett råd,<br />
sammansatt <strong>av</strong> <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> de adliga köpmannasläkterna. Dessa ingick handelstraktat med<br />
andra städer och länder och grundade privata handelskolonier <strong>för</strong> att säkra sin ekonomiska<br />
grund. De härskande köpmannasläkterna hade även ingått en social pakt sinsemellan, som<br />
gick ut på att trygga ordningen i staden och beskydda fattiga och främlingar.<br />
Den ekonomiska utvecklingen i Mekka baserades på ökande klasskillnader och socialt<br />
<strong>för</strong>tryck. Handelns uppsving skapade inte bara det rika härskande skiktet utan uppbars även <strong>av</strong><br />
ett ökande antal sl<strong>av</strong>ar, fattiga, arbetande och tjänande. De <strong>för</strong>nämsta släkternas sociala<br />
överenskommelse att beskydda fattiga och främlingar var inte ett utslag <strong>av</strong> storsinthet. Det var<br />
en nödvändig åtgärd <strong>för</strong> att de skulle kunna skydda sin egen ställning inom de ökande klassklyftorna.<br />
Därigenom kunde <strong>för</strong>hållandet mellan rika och fattiga, härskande och <strong>för</strong>tryckta<br />
socialt regleras och den fattiga mängden hållas nere. Den sociala organisationsform, som detta<br />
samhälle framgick ur, var emellertid egentligen inte bärkraftig i den expanderande ekonomiska<br />
utvecklingen och härigenom utgjorde den växande underklassen en grund <strong>för</strong> en social<br />
brytning. Släktsamhällets ideologi kunde inte legitimera det härskande skiktets ställning och
Change language