Opium för folket Till kritiken av religionshistorien - Marxistarkiv

41
varit vanligt att framställa infödingen såsom levande i en dimmig obskyr föreställningsvärld
styrd av en specifik logik. Magin blir då ett substitut för rationellt tänkande och man bortser
från dess verkliga funktion, som från samhällelig synpunkt är en styrka och inte en brist. I
frustrerande situationer såsom efter en plötslig död, riskfyllda företag eller långvarig torka och
hunger fyller magin en ideologisk, sammanhållande och förklarande funktion och inte en
rationell. Det är därför det religiöst ideologiska föreställningssättet som styr den magiska
tankestrukturen. Det är verkligen att kasta sten i glashus att hävda att sådan ideologisk
utformning av tänkandet bara skulle förekomma hos ”infödingar”.
Tendensen att betrakta det primitiva tänkandet som något helt annorlunda än ”vårt” sätt att
tänka ledde till studier i detta tänkandes karaktär. Fransmannen Levy-Bruhl lanserade i början
av seklet hypotesen om det ”prelogiska tänkandet”. Som namnet anger skulle detta vara ett
förstadium till det logiskt-rationella tänkande som antogs styra vårt handlande och denna
prelogik kunde systematiseras enligt bestämda lagar. Levy-Bruhls teori kom att inordnas i de
allmänt nedvärderande föreställningar som ligger i linje med att betrakta dessa folk som ett
självklart objekt för exploatering. Mot slutet av sitt liv tog han själv avstånd från sin hypotes
då den inte syntes honom stämma med tillgängligt material. Ur teoretisk synpunkt fanns det
emellertid en fruktbar uppslagsända i att betrakta tänkandet som ett system eller en struktur,
som kan studeras. I denna utgångspunkt finns en likhet med det strukturalistiska studiet av
mytiskt och ideologiskt tänkande, vilket senare Lévi-Strauss utarbetat på grundval av
lingvistiken.
Skillnaden ligger i att man i teorin om det prelogiska tänkandet inte skiljer mellan olika
tankestrukturer på olika plan och i olika samhällelig funktion. I stället utgår man från att allt
primitivt tänkande är prelogiskt och den något övermodiga uppfattningen att allt västerländskt
tänkande är logiskt och rationellt. Detta resonemang är ju i sig en ”myt” eller en ideologisk
fördomsfullhet av det slag som en nutida antropolog kallat ”en av imperialismens värsta
illgärningar”. Man får hålla Malinowski räkning för att han från början framhöll att de infödda
är fullt i stånd att tänka logiskt och att basera sitt handlande på rationella resonemang utifrån
erfarenheten. Tankeförmågan erbjuder heller inte några hinder för utvecklandet av en teknisk
förfarenhet exempelvis vid keramik och vapentillverkning, kanotbygge och kultiskt konsthantverk,
fast de tekniska resurserna på ett nog så kännbart sätt varit annorlunda än
västerlandets. Vetenskapen kan i vissa fall sägas undantränga magin, men den utgör därför
inte en ersättning och en motsvarighet.
Magins utövare betraktar inte magin på detta sätt som en fristående faktor, som är godtyckligt
dominerande, utan i samband med de övriga faktorer där den verkar. Forskaren har kommit att
tro att magin kan tillämpas lite nu och då när det kniper. Dansken Knud Rasmussen, som hade
ett grönländskt ursprung och som blivit berömd för sina beskrivningar över eskimåernas liv,
berättar en liten belysande historia. Han hade lagt märke till att regnmagikern alltid förlade
sina riter till tider då den fuktiga sydvästvinden blåste. För att pröva detta förhållande föreslog
han en gång lite regnmagi då den torra nordosten blåste och hänvisade till att det ovedersägligen
behövdes regn. Eskimån häpnade emellertid över denna naivitet och kunde inte säga
annat än ”kan inte göras i nordost”.
Den magiska riten
Utövandet av magi har ofta ansetts vara omgivet av . en mysteriös nimbus, medan man i
verkligheten i stället finner en nyktert, praktiskt inställning. Malinowski, som utgick från
magins funktion, frapperades av frånvaron av någon form av laddade stämningar i samband
med handhavandet av de magiska tillbehören. Det föreföll snarare att vara en praktisk syssla