sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
106 Överväganden SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
trycker Svenska kyrkans karaktär samtidigt som Svenska kyrkan själv<br />
skall få reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträckning. Detta<br />
innebär att lagen skall innehålla vissa grundläggande bestämmelser om<br />
Svenska kyrkans identitet och om kyrkans organisation. Grundlagsbestämmelsen<br />
bör ge utrymme för en reglering av dessa frågor. Den bör<br />
emellertid också ge utrymme för att bestämma grunderna för Svenska<br />
kyrkans verksamhet och att besluta grundläggande regler om den<br />
kyrkliga egendomens ändamål. Vidare är det av vikt att utformningen<br />
inte lämnar något utrymme för en detaljerad reglering av lärofrågor<br />
och annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna<br />
angelägenheter.<br />
Som framgått ovan innehåller övergångsbestämmelserna till den<br />
nuvarande regeringsformen särskilda regler om lagstiftning angående<br />
Svenska kyrkan. Bl.a. uttalas att "Grundläggande föreskrifter om<br />
Svenska kyrkan som trossamfund" meddelas i lag. Redan i 1809 års<br />
regeringsform fanns det emellertid bestämmelser om kyrkolagstiftning.<br />
Allmän kyrkolag infördes då som ett nytt begrepp i grundlagen. Någon<br />
närmare anvisning om innebörden av begreppet lämnades dock inte.<br />
1951 års Kyrkomöteskommitté (SOU 1955:47) ansåg att kyrkolagsbegreppet<br />
innefattade, förutom 1686 års kyrkolag, de bestämmelser som<br />
är av grundläggande betydelse för den kyrkliga organisationen och<br />
verksamheten, dvs. kyrkliga angelägenheter av större vikt för kyrkan.<br />
Som framhållits tidigare, överfördes regleringen i 1809 års regeringsform<br />
i huvudsak oförändrad till den nya regeringsformen vid<br />
grundlagsreformen.<br />
I prop. 1981/82:77 om formerna för den kyrkliga lagstiftningen<br />
m.m. uttalades att med kyrkolag "förstås allmänt uttryckt sådan lag<br />
som omfattar grundläggande bestämmelser om kyrkans väsen, egendom,<br />
organisation och verksamhet" (s. 6). Syftet med lagändringen,<br />
som trädde i kraft den 1 januari 1983, var i första hand att anpassa<br />
reglerna om kyrkolagstiftning till regeringsformens principer om normgivning.<br />
Samtidigt betonades vikten av att inte rubba förhållandet<br />
mellan staten och kyrkan. Kyrkans möjligheter till ett visst inflytande<br />
över lagstiftningen på det kyrkliga området skulle säkras genom dels<br />
en grundlagsfäst rätt för kyrkomötet att yttra sig i viktigare lagstiftningsfrågor,<br />
dels ett särskilt skydd mot förhastade beslut i fråga om<br />
grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund. – Den<br />
nya bestämmelsen (punkt 9 st 1) fick följande lydelse.<br />
Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund och<br />
om kyrkomötet som en församling av valda ombud för Svenska kyrkan
Change language