sou 1997 41 - Regeringen

166 Nuvarande förhållanden SOU 1997:41
kyrkans ämbetsbärare. Ansvaret gäller förkunnelse och förvaltande av
sakramenten, innefattande ett särskilt läroansvar.
Genom öppna, fria och hemliga val utses förtroendevalda ledamöter
till beslutsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Den demokratiska
uppbyggnaden medför att de som tillhör Svenska kyrkan har
möjlighet att tillsammans ta ansvar för kyrkans verksamhet, såväl i
fråga om främjande av församlingslivet som i fråga om övriga gemensamma
angelägenheter (se 11 kap. 1 § kyrkolagen). Alla som tillhör
kyrkan och är myndiga har rösträtt. Genom indirekta val utses
förtroendevalda ledamöter i stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Denna
beslutsstruktur, vilken representerar de kyrkotillhöriga, är ett viktigt uttryck
för Svenska kyrkans syn på alla kyrkotillhörigas delaktighet.
Kyrkomötet har framhållit att denna ordning ytterst är motiverad av
den delaktighet i kyrkans liv för var och en som teologiskt brukar
beskrivas som det allmänna prästadömet på dopets grund (2KL 1994:7
s. 8). Den demokratiska strukturen har sin bas i församlingarna.
En även i fortsättningen väl utvecklad demokratisk struktur har varit
en förutsättning för de förändringar av relationerna mellan stat och
kyrka som lagts fast i riksdagens principbeslut. För Svenska kyrkan
som folkkyrka är den demokratiska strukturen naturlig. Den tar tillvara
det ansvarstagande som de kyrkotillhöriga av tradition fullgjort i församlingarna
och ger dem möjlighet till inflytande och delaktighet. På
varje kyrklig nivå är förankringen genom lokalt utvalda företrädare
som förtroendevalda i ansvariga styrelser och fullmäktige nödvändig
för kyrkans lokala och demokratiska förankring. Demokratiskt valda
lokala organ som tar ansvar för den kyrkliga verksamheten utgör därför
grunden i folkkyrkans demokratiska uppbyggnad.