sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 195
14 Offentlighet och sekretess
14.1 Offentlighetsprincipen
En av grundpelarna för den fria åsiktsbildningen i vårt demokratiska
samhälle är offentlighetsprincipen. Principen, som inte är utan
inskränkningar, tar sig flera olika uttryck. Genom bestämmelser i
regeringsformen garanteras yttrandefrihet och informationsfrihet. I
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns bestämmelser
som garanterar rätten att fritt ge ut tryckta skrifter och
bestämmelser som garanterar rätten att fritt uttrycka sig i radio, TV,
film och liknande medier. I dessa grundlagar finns också föreskrifter
om rätten att lämna meddelanden och uppgifter för offentliggörande
och om rätten att få vara anonym i dessa sammanhang. En annan
aspekt av offentlighetsprincipen är rätten att närvara vid domstolsförhandlingar
och vid sammanträden med beslutande statliga och kommunala
församlingar som riksdagen och kommunfullmäktige. Den
kanske viktigaste delen av offentlighetsprincipen är dock den i tryckfrihetsförordningen
garanterade rätten att ta del av allmänna handlingar.
14.1.1 Yttrande- och informationsfrihet
Genom 2 kap. 1 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det
allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Utlänningar
är likställda med svenska medborgare (2 kap. 22 §), om inte
annat följer av särskilda föreskrifter i lag. Den närmare innebörden av
yttrande- och informationsfriheten liksom innehållet i bestämmelserna
om under vilka förhållanden som de får inskränkas, har behandlats i
avsnitt 2.3.2.
Med det allmänna förstås "dels det allmännas verkställande organ,
dels de normgivande organen, när dessa beslutar för enskilda betungande,
offentligrättsliga föreskrifter, däremot inte när de beslutar
civilrättsliga normer" (prop. 1975/76:209 s. 86). I första hand gäller
yttrande- och informationsfriheten således i förhållande till staten,