sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 79<br />
Reformen innebar också att Svenska kyrkan fick en samlad styrelse<br />
och ett samlat kansli på riksplanet, genom att ett permanent beredande<br />
och verkställande organ, Svenska kyrkans centralstyrelse, inrättades.<br />
Centralstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet under kyrkomötet.<br />
I samband med reformen upphävdes också de sista resterna av det<br />
forna prästeståndets privilegier.<br />
Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter<br />
En ny lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter trädde i kraft<br />
den 1 januari 1983. Lagen ersatte 1961 års lag om församlingsstyrelse.<br />
Den innebar en modernisering i både sakligt och formellt hänseende av<br />
lagstiftningen om de kyrkliga kommunerna. Ett huvudsyfte bakom<br />
lagen var att anpassa regleringen på det kyrkliga området till bestämmelserna<br />
i 1977 års kommunallag.<br />
Lagen byggde på principen att församlingar och kyrkliga samfälligheter<br />
skall ges största möjliga frihet att anpassa sina arbetsformer till<br />
de lokala förhållandena. En grundtanke var att detaljföreskrifter så<br />
långt som möjligt skulle undvikas, vilket ansågs stärka den kyrkokommunala<br />
självstyrelsen.<br />
En följd av den nya lagen var bl.a. att kyrkofullmäktige blev<br />
obligatoriskt i fler församlingar än tidigare genom att gränsen för obligatoriskt<br />
inrättande av kyrkofullmäktige sänktes till 500 röstberättigade<br />
invånare i församlingen. Efter förebild i 1977 års kommunallag<br />
infördes också bestämmelser om exempelvis delegationsförfarandet,<br />
beslutsförhet, motioner och interpellationer i det beslutande organet<br />
samt folkomröstningar och opinionsundersökningar. Vidare slopades<br />
skyldigheten att underställa statliga myndigheter vissa beslut på det<br />
ekonomiska området. Detta innebar bl.a. att de kyrkliga kommunerna<br />
gavs möjlighet att ta upp lån och teckna borgen utan regeringens<br />
medgivande.<br />
En annan betydelsefull förändring var att de förtroendevaldas<br />
arbetsförutsättningar förbättrades genom att det infördes en rätt till<br />
ledighet från anställning för fullgörande av kyrkokommunala förtroendeuppdrag.
Change language