sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Bakgrund 85
hålla sådana regler som i princip riktade sig till Svenska kyrkan och
dess organ. Två huvudsyften kan sägas ha legat bakom den genomgripande
systematisering som gjordes av författningsmaterialet. Det första
huvudsyftet var att förenkla användningen genom att göra materialet
mer lättillgängligt och överblickbart. Det andra huvudsyftet var att
framhäva Svenska kyrkans identitet som ett i väsentliga avseenden
självständigt trossamfund, men vars organisation och verksamhet är
reglerad av staten.
I samband med införandet av den nya kyrkolagen gjordes också
vissa ändringar i sak. Bl.a. var det fråga om ändringar beträffande
skyldigheten att hålla församlingskyrka och beträffande upplåtelse av
kyrka. Andra områden som berördes av ändringar var bestämmelserna
om de kyrkliga valen och om de icke-territoriella församlingarna.
Den nya kyrkolagen inleddes med en sammanfattande uppräkning
av de centrala föreskrifter som gäller för Svenska kyrkan och som hade
tagits in i lagen:
I denna lag finns föreskrifter om
– Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap,),
– medlemskap i Svenska kyrkan (3 kap.),
– den kyrkliga indelningen (4–10 kap.),
– den lokala organisationen (11–22 kap.),
– den regionala organisationen (23–28 kap.),
– den centrala organisationen (29–31 kap.),
– biskops- och prästtjänster (32–36 kap.),
– kyrkomusiken (37 kap.),
– den kyrkliga egendomen (38–42 kap.),
– de kyrkliga valen (43–47 kap.).
Kommunallagsanpassning
Den kyrkokommunala verksamheten har, som framgått, varit omgärdad
av en förhållandevis detaljerad reglering sedan lång tid. Av tradition
har lagstiftningen i huvudsak överensstämt med motsvarande regler för
de borgerliga kommunerna. Den 1 januari 1992 trädde en ny
kommunallag (1991:900) i kraft, vilken innehöll ett flertal nyheter i
jämförelse med äldre kommunallagstiftning. Enligt regeringen fanns det
regler i den nya kommunallagen som från grundläggande demokratiska
utgångspunkter är mycket betydelsefulla och som därför borde få
genomslag också på det kyrkliga området. Det framhölls särskilt att anpassningen
gjordes med särskild hänsyn till att Svenska kyrkan är ett
evangelisk-lutherskt trossamfund och till den kyrkokommunala strukturen
på lokalplanet.