sou 1997 41 - Regeringen

SOU 1997:41 Bakgrund 69
1930 års lag om församlingsstyrelse
En omfattande revision gjordes år 1930 av författningsregleringen på
det kommunalrättsliga området. I samband därmed utfärdades en lag
om församlingsstyrelse, vilken ersatte 1862 års förordningar. Den viktigaste
nyheten i 1930 års lag om församlingsstyrelse var att det infördes
ett system med fullmäktige i församlingarna och att detta
gjordes obligatoriskt i församlingar med mer än 5 000 invånare. Denna
gräns sänktes sedermera år 1942 till 1 500 invånare. En annan nyhet
var införandet av institutet kyrklig samfällighet. Härigenom skapades
en möjlighet för församlingar att hantera gemensamma angelägenheter.
Någon begränsning av vilka frågor som samfälligheten kunde omfatta
fanns inte.
Genom lagen togs kyrkoherdens självskrivna ordförandeskap i
stämma och fullmäktige bort. I kyrkorådet skulle dock kyrkoherden
fortfarande vara ordförande. Gränsdragningen mellan den kyrkliga och
den borgerliga kommunens kompetensområde angavs liksom tidigare
genom en uppräkning av de ämnesområden som församlingen genom
sina organ fick besluta i. Inom skolväsendet hade en överflyttning från
den kyrkliga kommunen till den borgerliga påbörjats redan år 1909.
Denna överflyttning fortsattes år 1930 genom beslutet att den borgerliga
kommunen skulle handha skolväsendet i alla kommuner, där
kommunal- eller stadsfullmäktige fanns och där lands- eller stadskommunen
sammanföll med skoldistriktet. Det var först år 1954 som de
sista kyrkokommunerna lämnade ifrån sig ansvaret för skolfrågorna.
1961 års lag om församlingsstyrelse
I syfte att anpassa lagstiftningen på det kyrkokommunala området till
regleringen i 1953 års kommunallag genomfördes år 1961 en reform
av lagstiftningen om församlingsstyrelse. Vissa särskilt angelägna ändringar
hade dock genomförts redan 1954. Reformen innebar att åtskilliga
bestämmelser av både saklig och formell art, vilka innefattades
i 1953 års kommunallag, överfördes till en ny lag om församlingsstyrelse.
Detta gällde i huvudsak reglerna om anhängiggörande av ärende,
interpellationsrätt, rätt att delta i det beslutande organets överläggningar,
valbarhet, jäv samt kallelser och tillkännagivanden.
Ett annat syfte med reformen var att ge ett klarare uttryck för
församlingens olika verksamhetsgrenar. Mot bakgrund av det infördes
nya, omarbetade bestämmelser om församlingens kompetens. Liksom