sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong> Bakgrund 59<br />
insatta av Gud och tjänade i sina uppgifter Guds syften. De fick dock<br />
inte vare sig sammanblandas eller tränga in på varandras områden.<br />
Överhetens, dvs. kungens, uppgift i kyrkan var att som dess främste<br />
medlem bidra till evangeliets predikan. Någon makt över de uppgifter<br />
som åvilade predikoämbetet skulle överheten dock inte ha.<br />
När det gäller kyrkans organisation, övertog den reformerade<br />
svenska kyrkan i stor utsträckning den medeltida kyrkoprovinsens<br />
organisation med provinsialkoncilium, ärkebiskop, biskopar, domkapitel<br />
och sockenpräster. Deras inflytande blev dock ett annat. Biskoparnas<br />
makt kom att försvagas till förmån för staten på en mängd olika<br />
områden, exempelvis kan nämnas att rätten att tillsätta sockenpräster<br />
ställdes under kungens överinseende och att biskoparnas domsrätt upphävdes<br />
i väsentliga delar. Även i fråga om biskopstillsättningar och rätten<br />
att sammanslå socknar ökades statens inflytande markant.<br />
År 1531 fick Sverige sin första evangeliske ärkebiskop, Laurentius<br />
Petri. Han valdes av en särskild valförsamling bestående av rikets<br />
biskopar och andra representanter för Svenska kyrkan. Valet konfirmerades<br />
sedan av kungen. Genom denna ordning skapades den praxis<br />
som sedan rått i fråga om ärkebiskopsval, nämligen att hela kyrkan<br />
skall delta vid valet.<br />
Vid riksdagen i Västerås år 1544 proklamerades Sverige för första<br />
gången officiellt som ett evangelisk-lutherskt rike. Den evangelisklutherska<br />
läran lagfästes som Sveriges religion och riksdagen beslutade<br />
att den som stod emot den antagna läran skulle bannlysas och hållas<br />
för kättare och hedning. Uppsala möte år 1593 upprepade samma proklamation<br />
och fastställde dessutom de bekännelseskrifter, på vilka läran<br />
baserades.<br />
En väsentlig skillnad i sockenprästernas ställning efter reformationen<br />
låg i upphörandet av de privilegier som hade föreskrivits i den kanoniska<br />
rätten. I världsliga tvister likställdes prästerna med övriga<br />
sockenmedlemmar. Bara i andliga mål svarade de inför biskopen. Brott<br />
mot prästens person skulle inte längre medföra bannlysning utan<br />
straffas enligt landslagen.<br />
Den reformerade Svenska kyrkan fick sin första kyrkoordning år<br />
1571. I fråga om kyrkostyrelsen byggde den i hög grad på läran om det<br />
andliga och det världsliga regementet. Ärkebiskop och domkapitel<br />
nämns över huvud taget inte i denna kyrkoordning. Däremot innehöll<br />
den regler om biskopsval och om biskopens uppgifter. Biskopen skulle<br />
ha tillsyn över såväl präster som lekmän och bl.a. tillse att de levde i<br />
lydnad för Guds bud och för överheten.
Change language