sou 1997 41 - Regeringen

170 Identitet och organisation SOU 1997:41
(2 kap. 2 § första stycket). Hela landet är geografiskt indelat i församlingar.
Grundtanken är att dessa i enlighet med folkkyrkoprincipen
skall tillgodose att befolkningen har tillgång till kyrkans tjänster var i
landet de än bor. Även stiften utgör geografiska områden som tillsammans
täcker hela landet.
Att i detalj precisera vad som menas med rikstäckande, t.ex. med
avseende på antalet församlingar eller storleken på dessa eller i fråga
om exempelvis kyrktäthet, låter sig dock knappast göras. I sammanhanget
förtjänar det att påpekas att Svenska kyrkan måste ha möjlighet
att anpassa sin verksamhet till förändringar i samhället. Rent allmänt
kan det dock sägas att principen om rikstäckning bör innebära att alla
skall ha relativt nära till sin kyrka. Det skulle också kunna uttryckas
så att alla skall ha praktiska möjligheter att delta i den kyrkliga verksamheten.
Enligt vår uppfattning skall det i lagen om Svenska kyrkan – som
ett statligt krav och i enlighet med kyrkans självförståelse – framgå att
kyrkan skall bedriva en rikstäckande verksamhet. Bestämmelsen om
rikstäckning utgör dessutom grunden för den s.k. territorialprincipen.
Vi återkommer till denna princip.
Demokratisk organisation
Ett trossamfund av Svenska kyrkans karaktär kräver såväl en
sammanhållen struktur som en väl utvecklad demokratisk form för de
i verksamheten ingående nivåerna; församlingar, stift och nationella
organ. Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad behöver därför
framgå av lagen om Svenska kyrkan. I den nuvarande regleringen i 2
kap. 2 § första stycket kyrkolagen tar formuleringen om den demokratiska
uppbyggnaden närmast sikte på verksamheten. Vi menar dock att
det är organisationen som skall anges som demokratisk. En demokratisk
organisation får genomslag i verksamheten.
Kyrkan möter dem som tillhör kyrkan och det omgivande samhället
främst genom församlingen. Församlingens självständighet och ansvarstagande
är därför viktig för kyrkans vitalitet, mångfald och lokala
förankring. I riksdagens principbeslut är det förutsatt att den lokala
självstyrelse som funnits i socknarna och senare i de kyrkliga kommunerna
skall bevaras för framtiden.
De enskilda församlingarna kan visserligen inte se sig själva som
något annat än som organiska delar av trossamfundet Svenska kyrkan,
som självständiga enheter men beroende av helheten. I och med re-