sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
sou 1997 41 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
112 Överväganden SOU <strong>1997</strong>:<strong>41</strong><br />
4.5.1 Nuvarande förhållanden<br />
Sveriges och Svenska kyrkans historia har genom århundradena blivit<br />
tätt förenade med varandra och med konungen. Hovförsamlingen och<br />
Hovkonsistoriet är på en gång integrerade delar av Svenska kyrkan och<br />
delar av Hovet. Den historiska reform som riksdagen fattade beslut om<br />
den 8 december 1995 förändrar denna relation. Det är mot den bakgrunden<br />
som nuvarande förutsättningar, möjligheter och problem skall<br />
ses.<br />
Som vi berört tidigare stadgas det i 1809 års regeringsform att<br />
konungen alltid skall "vara av den rena evangeliska läran som den uti<br />
den oförändrade augsburgiska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut<br />
av år 1593 antagen och förklarad är." En motsvarande bestämmelse för<br />
prinsar och prinsessor togs in i 1810 års successionsordningen (4 §):<br />
Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung<br />
alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den<br />
oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av<br />
år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och<br />
prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket.<br />
Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från<br />
all successionsrätt utesluten.<br />
Under århundradenas lopp, alltsedan reformationen fick genomslag i<br />
vårt land, har successivt de tre maktsfärerna – stat, konung och kyrka<br />
– var för sig definierats allt tydligare så att de nu går att urskilja som<br />
egna storheter. Mot bakgrund av det historiska sambandet mellan dem,<br />
innebär beslutet om förändrade relationer mellan stat och kyrka att<br />
statschefens relation till kyrkan också blir aktualiserad.<br />
Hovförsamlingen<br />
Hovförsamlingens karaktär och ställning som en icke-territoriell<br />
församling inom Svenska kyrkan framgår av 4 kap. 2 § kyrkolagen.<br />
Dess anknytning till den kyrkliga organisationen är i övrigt inte helt<br />
klarlagd. Av historiska skäl är Hovförsamlingen med sitt konsistorium<br />
knutet till statschefen. Redan under Johan III:s tid omnämns kyrkoherde<br />
på Stockholms slott men först under Karl IX växte en mer<br />
avgränsad ordning fram. Till Riksdagen år 1600, när han ännu var<br />
hertig, hade han utarbetat ett eget handboksförslag som avvisades av<br />
prästeståndet. Den utgavs dock år 1602 som den blivande konungens<br />
egen handbok. Den användes i Hovförsamlingen men antogs aldrig av